Kammaråklagare Agnetha Hilding-Qvarnström ser de nya uppgifterna som väldigt intressanta. Foto: Anders YlanderKammaråklagare Agnetha Hilding-Qvarnström ser de nya uppgifterna som väldigt intressanta. Foto: Anders Ylander
Kammaråklagare Agnetha Hilding-Qvarnström ser de nya uppgifterna som väldigt intressanta. Foto: Anders Ylander
Tre svenska IS-terrorister deltog i mordet.Tre svenska IS-terrorister deltog i mordet.
Tre svenska IS-terrorister deltog i mordet.
Överste Ahmad Ashour mördades av IS-terroristerna. Foto: PrivatÖverste Ahmad Ashour mördades av IS-terroristerna. Foto: Privat
Överste Ahmad Ashour mördades av IS-terroristerna. Foto: Privat

Åklagaren: "Väldigt intressanta uppgifter"

Publicerad

Säkerhetspolisen lyckades aldrig knäcka gåtan om vilka männen var som fick halsarna uppskurna på industritomten i Aleppo för fyra år sedan.

Expressens nya uppgifter bedöms därför som högintressanta i den fortsatta utredningen där ytterligare fyra IS-anhängare nu jagas för terroristbrotten.

– De här uppgifterna är ju förstås väldigt intressanta för oss, säger åklagaren Agnetha Hilding Qvarnström vid riksenheten för säkerhetsmål.

Samtidigt öppnar hon för möjligheten att den mördades anhöriga kan få skadestånd.

Det fanns ingen exakt brottsplats. Inget mordvapen.

Och inga namn på offren.

I stället var det den brutala filmen som visar avrättningarna av två män på en industritomt utanför Aleppo i Syrien våren 2013 som fick Hassan Al-Mandlawi och Al-Amin Sultan dömda till livstids fängelse för terroristbrott.

Från åklagarhåll välkomnas nu beskedet att Expressen funnit de anhöriga och därmed också identiteten på ett av offren - en högt uppsatt chef inom den syriska reguljära armén, Ahmad Ashour.

– Journalister kan jobba mycket friare än vi kan. Även i andra sammanhang har journalister lyckats få fram mer uppgifter än vi som måste följa alla de lagar, regler och konventioner som omgärdar detta, säger Agneta Hilding Qvarnström, åklagare vid riksenheten för säkerhetsmål som lett utredningen.

 

LÄS MER: Hennes pappa mördades av IS svenska bödlar

 

"Har inte suttit med armarna i kors"

Några beslut eller skriftliga direktiv från åklagaren om att söka offrens identiteter eller offrens anhöriga har inte gått att finna i utredningen. Men Agnetha Hilding Qvarnström säger att åklagare och säkerhetspolis gjort allt som varit möjligt för att bringa klarhet i vilka offren på avrättningsfilmen är.

– Vi har vidtagit åtgärder och inte bara suttit med armarna i kors, säger hon.

Vilka åtgärder rör det sig om?

– Det berättar jag självklart inte. Men rent allmänt om man ska som svensk myndighet ägna sig åt och få fram fakta i ett annat land ska man vända sig till andra länders myndigheter för att få hjälp.

Samtidigt påminner hon om svårigheterna i att bedriva en förundersökning i områden under brinnande krig och i ett land där betydande delar av statsapparaten är raserad.

– Vad jag förstår har en förutsättning för att få fram de här uppgifterna varit att befinna sig på plats och för egen del så åker inte jag som åklagare runt i världen. Polisen, i det här fallet Säkerhetspolisen, har ansvarat för utredningen och de får avgöra om det är säkert nog att skicka sina medarbetare till princip krigshärdar, säger Agnetha Hilding Qvarnström.

Möjligt civila offer

I förundersökningen finns en några sidor lång utredning från Säkerhetspolisen, där en tjänsteman granskat klädseln offren bär i filmen. Genom att jämföra klädseln med bilder på overallklädda arbetare från ett statligt oljebolag i området som finns upplagda på internet pekade Säkerhetspolisen ut offren som möjligt civila.

 

LÄS MER: Advokater undersöker möjlig resning i målet

 

Men nu har alltså Expressen lyckats spåra upp anhöriga till ett av offret, en hög chef över armémekanikerna inom den reguljära syriska armén. I hans militärpass, som vi tagit del av, anges han som överste.

Enligt försvaret kan de nya uppgifterna påverka bedömningen om det inträffade verkligen är ett terroristbrott. Juridiskt finlir eventuellt, men försvaret utesluter inte att det kan bli aktuellt ansöka om resning hos Högsta domstolen med en möjlig ny rättegång som följd.

Om de nya uppgifternas betydelse för terroristdomen, säger Agnetha Hilding Qvarnström:

– Det är inte säkert att det ändrar någonting. Man får inte bete sig så här oavsett, sedan får man se till syftet varför man tar ihjäl en annan människa och vad förövarna visste om de här personernas bakgrund. Det vet ju inte jag eftersom de inte berättar, de säger att de inte varit där och att det inte är dem på filmen.

Anhöriga kan begära skadestånd

Däremot öppnar hon för möjligheterna för Ahmad Ashours anhöriga att begära skadestånd. Antingen i en civil process mot de två redan dömda eller som en del av den förundersökning som fortfarande pågår mot totalt fyra andra IS-terrorister som jagas internationellt för inblandning i dådet.

De är häktade i sin frånvaro och internationellt efterlysta för inblandning.

Problemet med den fortsatt öppna utredningen är att det mesta tyder på att de fyra utpekade alla är döda.

– Jag vet att det florerar uppgifter om det, men så länge de inte är bekräftat döda så betraktar vi dem som eventuellt levande. Den dag vi får en bekräftelse på att de är döda då får vi så klart lägga ner förundersökningen och då kan man inte yrka skadestånd av någon som inte finns, säger Agnetha Hilding Qvarnström.

Relaterade ämnen
Daniel Olsson
Daniel Olsson

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Läs fler nyheter i GT:s app. Ladda ner gratis här: Iphone eller Android.

Till GTs startsida

Mest läst i dag

VÄSTSVENSKAR PÅ TWITTER