Gunnar Skarland samlar in pengar till Hjärtebarnsfonden. Sonen Abbe, 12, föddes med ett allvarligt hjärtfel och överlevde tack vare skickliga läkare. Foto: PrivatGunnar Skarland samlar in pengar till Hjärtebarnsfonden. Sonen Abbe, 12, föddes med ett allvarligt hjärtfel och överlevde tack vare skickliga läkare. Foto: Privat
Gunnar Skarland samlar in pengar till Hjärtebarnsfonden. Sonen Abbe, 12, föddes med ett allvarligt hjärtfel och överlevde tack vare skickliga läkare. Foto: Privat
Abbe föddes 2005 med ett allvarligt hjärtfel. " Det blev kaos" berättar hans pappa Gunnar Skarland. Foto: PrivatAbbe föddes 2005 med ett allvarligt hjärtfel. " Det blev kaos" berättar hans pappa Gunnar Skarland. Foto: Privat
Abbe föddes 2005 med ett allvarligt hjärtfel. " Det blev kaos" berättar hans pappa Gunnar Skarland. Foto: Privat
Vid en rutinprovtagning som gjordes i forskningssyfte upptäcktes Abbes svåra hjärtfel. Han opererades första gången när han var 6 dagar. Foto: PrivatVid en rutinprovtagning som gjordes i forskningssyfte upptäcktes Abbes svåra hjärtfel. Han opererades första gången när han var 6 dagar. Foto: Privat
Vid en rutinprovtagning som gjordes i forskningssyfte upptäcktes Abbes svåra hjärtfel. Han opererades första gången när han var 6 dagar.  Foto: Privat

Abbe föddes med allvarligt hjärtfel

Publicerad

Abbe, 12, föddes med ett allvarligt hjärtfel.

I dag är han en glad kille som lever ett normalt liv med scouter och ridning.

– Det är tack vare forskningens otroliga framsteg som Abbe lever idag, konstaterar pappa Gunnar Skarland, som startat en insamling för Hjärtebarnsfonden inför alla hjärtans dag.

När Abbe Skarland i Lerum föddes för tolv år sedan tyckte hans mamma att han verkade lite trött och inte orkade amma så bra. Personalen gav lugnande besked: "Han kommer snart igång".

Men en rutintest som då gjordes på alla nyfödda i forskningssyfte, en mätning av syremättnaden i blodet, visade att Abbe hade mycket dåliga värden.

– Då blev det kaos. Jag sprang i korridoren på Borås lasarett med Abbe i famnen till neonatalavdelningen för ett ta en massa prover. Sedan åkte Abbe ambulans till Drottning Silvias barnsjukhus i Göteborg, och vi efter i bil, minns Abbes pappa Gunnar Skarland.

Allvarligt hjärtfel

Det visade sig att pojken hade ett allvarligt hjärtfel och han opererades efter sex dagar.

– Man fattade inte vad som hände. Det gick så fort. Han låg där med slangar och apparater kopplade till sig, berättar Gunnar Skarland.

Det blev ytterligare en operation efter en månad, och när Abbe var 1 1/2 år opererades han igen.

– Läkarna är otroligt duktiga i dag och kan göra så avancerade lösningar på svåra hjärtfel. För 50 år sedan när jag föddes gjordes inte den typen av operationer. Hade Abbe fötts då hade han inte överlevt, säger Gunnar Skarland.

Han förklarar hur tacksam han är över forskningens framsteg och att Abbe och andra barn med svåra hjärtfel kan räddas tack vare skickliga läkare.

För nionde året i rad har han startat en insamling till Hjärtebarnsfonden i samband med alla hjärtans dag. Fonden samlar in pengar för att stödja forskningen och även verksamhet för barn och ungdomar som lever med hjärtfel. Totalt har Gunnar samlat in nära 250 000 kronor till forskningen.

Skrev mejl till vänner

Insamlingen görs också via Gunnar Skarlands blogg "Heja Abbe" som han startade när Abbe var två år.

– När Abbe föddes skrev jag ett mejl till vänner och bekanta för att berätta vad som hänt. Det var så många frågor. Så småningom ville jag sätta allt på pränt för att reda ut kaoset i mitt eget huvud, berättar han.

 

LÄS MER: Alva föddes med hjärtfel – nu hjälper hon andra 

 

Idag är Abbe en positiv och glad kille som lever ett normalt liv med ridning och scouter.

– Han har inte riktigt samma ork som andra barn, och han väljer själv bort sporter som fotboll och ishockey. Han har även en annan diagnos, ett syndrom som gett honom hjärtfelet, och har haft problem med talet, säger Gunnar Skarland.

Oron för Abbes hjärtfel har klingat av, men tankarna finns där och gnager ibland.

– Vi vet att han behöver opereras igen. Han behöver byta ut blodkärl och klaffar, men forskningen arbetar hela tiden och när det är dags för operationen kanske de inte behöver öppna hans bröst, utan kan gå in och göra bytet via kateter genom blodkärlet. Det har hänt mycket inom forskningen bara under Abbes livstid, konstaterar hans pappa. 

 

Läs GT i vår nyhetsapp. Ladda ner gratis här: Iphone eller Android

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Läs fler nyheter i GT:s app. Ladda ner gratis här: Iphone eller Android.

Till GTs startsida

Mest läst i dag

VÄSTSVENSKAR PÅ TWITTER