Kurdiske ledarens tuffaste utmaning

EXKLUSIVT: Terese Cristiansson möter Selahattin Demirtaş i Ankara. HDP-ledaren om att vara president Erdogans utmanare – och fredsmäklare och frihetskämpe samtidigt.

I kategorierna Världskonflikter ochVärldspolitik

FOR ENGLISH VERSION CLICK HERE.

ANKARA.

Selahattin Demirtaş, 43, ledare för det prokurdiska partiet HDP, har kanske Turkiets tuffaste uppgift: Att vara presidents Erdogans starkaste motståndare.

Dessutom förväntas han vara både fredsmäklare och frihetskämpe. Något ingen annan klarat.

Själv hoppas han att terrorstämplade kurdiska gerillagruppen PKK ska
lägga ned vapnen och upplösas till ett fredligt parti.

Geos Terese Cristiansson har mött partiledaren och fått svar om hans relationer med
Erdogan, med PKK, det kritiserade Rysslandsstödet och mötena med den kurdiske legenden Abdullah Öcalan.

Geos Terese Cristiansson träffar Selahattin Demirtaş, ledare för det prokurdiska partiet HDP, för en exklusiv intervju i Ankara, Turkiet. ”Sverige har tagit om hand inte bara kurder utan alla som varit förtryckta”, säger han. (Foto: Evelina Dahlberg)

HDP:s utveckling och valresultat

HDP, folkens demokratiska parti, är ett prokurdiskt vänsterorienterat parti som bildades 2012. Deras huvudsakliga fråga är kurdernas rättigheter i Turkiet men de har även många anhängare från andra minoriteter samt bland feminister och HBTQ-grupper eftersom just kvinnors och homosexuellas rättigheter också varit stora frågor för HDP.

Många av deras parlamentariker är kvinnor.

För första gången passerade HDP 10-procentsgränsen till parlamentet i valet i juni. Resultatet ledde till att AKP förlorade majoritet och en period av politiskt kaos inleddes där inga partier lyckades skapa en koalitionsregering.

Samtidigt bröts vapenvilan mellan PKK och den turkiska militären. President Tayyip Erdogan utlyste ett nyval i november. AKP lyckades få tillbaka många röster, men HDP klarade ändå gränsen. Dock fick HDP endaste 59 platser, mot 80 platser i juni.

Visa mer

 Det börjar bli sent och Selahattin Demirtaş som är ledare för det prokurdiska partiet HDP och president Tayyip Erdogans starkaste opposition, har haft en lång dag.

Konflikten i de kurdiska delarna av Turkiet skördar ständigt fler offer, president Tayyip Erdogan anklagar honom för samröre med ”terroristerna” i PKK, och många vill veta om Demirtaş verkligen stöttar Putins Ryssland efter hans besök i Moskva?

Demirtaş, vars namn betyder ”järnsten” på turkiska, kallas både förrädare och frälsare. Sedan ett år drar alla, både nationellt och internationellt, i den 43-årige tvåbarnspappan, advokaten och ledaren för det prokurdiska partiet HDP som för första gången någonsin passerade 10-procentsgränsen till parlamentet under 2015.

Förhoppningarna på honom är enorma. Selahattin Demirtaş har förstås makten att elda på eller lugna ner konflikten mellan terrorstämplade kurdiska rebellgruppen PKK och turkiska militären. Men han har också stor internationell tyngd sedan kurderna framgångsrikt bekämpat IS, något de flesta andra länder misslyckats med. Själv pratar han helst om fred, diplomatiska lösningar och mindre om vapen och militära lösningar.

“Den kurdiska befolkningen i Sverige har sagt att det är ett av de bästa länderna i världen som finns för kurder.”

När vi möts på HDP:s högkvarter i Ankara säger han i förbifarten att han är trött. Men efter en snabb blick i spegeln och lätt strykning över den mörka kostymen sätter han sig ned och hälsar oss välkomna. Trots att hans pressekreterare flera gånger påpekar att intervjutiden är över fortsätter han tålmodigt att svara på frågor.

Han har nyligen varit i Sverige och hyllar hur kurder mottagits av svenskar.

– Sverige har tagit om hand inte bara kurder utan alla som varit förtryckta. Sverige har visat ett mod och tydlighet kring detta. Den kurdiska befolkningen i Sverige har sagt att det är ett av de bästa länderna i världen som finns för kurder, säger Selahattin Demirtaş.

Kvinnor under en marsch mot våld i turkiska Diyarbakir. Tiotusentals civila i sydöstra Turkiet hamnar i skottgluggen mellan regeringstrupper och militanta kurder i områden runt städerna. (Foto: Cagdas Erdogan/AP)

Kurderna vs IS

Kurdiska Peshmerga i Irak, YPG i Syrien och PKK i Turkiet har vid flera tillfällen lyckats besegra islamiska staten, IS, och ta tillbaka städer, exempelvis Kobane i Syrien och Sinjar i Irak. De har fått stort internationellt stöd såväl militärt som politiskt. PKK, som är terroriststämplat av flera länder i väst, har officiellt inte fått hjälp men det har varit en öppen hemlighet att de stridit framför allt tillsammans med YPG.

Visa mer

I Turkiet är det annorlunda. Bara timmarna före vårt möte har Turkiets president Tayyip Erdogan, som har starkt stöd bland den turkiska befolkningen, gått ut och sagt att ett presidentstyre leder till ett stabilare och mer framgångsrikt land.

– Självklart finns presidentstyre i både demokratiska regimer och diktaturer. Men ett presidentskap är inte samma sak som demokrati. Det är andra faktorer som avgör ett demokratisk fungerande system. Så som ett balanserat system, ett självständigt rättssystem, fria medier, ett starkt civilsamhälle och ett politiskt samhälle, rätten att organisera sig och yttrandefrihet. Ett system där en man har all auktoritet är en diktatur, det kan inte kallas demokratiskt.

“Vi tror på att Turkiet behöver ett nytt regeringssystem. Det rådande systemet kan inte tillgodose Turkiet. Men alternativet är inte en diktatur.”

Troligen är president Erdogans utspel ännu ett av många i processen att lägga över makten från premiärministern till presidenten i Turkiet, det vill säga sig själv. Om Erdogan lyckas genomföra en konstitutionell ändring är många kurder rädda att deras situation kommer att försämras drastiskt.

Selahattin Demirtaş instämmer.

– Det skulle bli striktare och med fler regler än vad som är nu. Ett mer centraliserat system skulle ta plats. Ett slags konstitutionell diktatorskap. Vi tror på att Turkiet behöver ett nytt regeringssystem. Det rådande systemet kan inte tillgodose Turkiet. Men alternativet är inte en diktatur.

President Erdogan gjorde nyligen ett positivt uttalande om Hitlers regim som ett väl fungerande system. Vad tror du han ville med det?

– Han säger inget av misstag. Det finns alltid en plan bakom hans tal, en kalkylering. Jag tror att han ville skicka ett budskap till det turkiska samhället: ”om ni vill ha en stark ledare och president som tar till all form av våld, till en fascistisk nivå, det är jag”. Det var ett positivt meddelande skickat till rasister och nationalister i Turkiet.

“Samhället var i chock. Folket gick till valurnorna med den här chocken och AKP lyckades skapa en känsla av att vi var skyldiga och att bara de kunde fixa det.”

Det har varit ett minst sagt omtumlande år för det kurdiska partiet HDP och den kurdiska befolkningen i Turkiet.

President Erdogans krig mot kurderna

Från och till i 30 år har de kurdiska rebellerna fört ett gerillakrig mot den turkiska militären. Mer än 30 000 personer har dödats i konflikten. 2013 inleddes en vapenvila och Erdogan har gjort en del eftergifter.

Men när Turkiet under sommaren tog beslutet att bomba IS – efter påtryckningar av väst – bombade de också PKK-baser i Irak vilket ledde till en komplex politisk situation eftersom PKK deltagit i kriget mot IS.

Snart svarade PKK med attacker mot turkisk polis och militär. Situationen eskalerade och beväpnade grupper skapade autonoma zoner och satte upp vaktposter i bland annat Diyarbakir. Situationen har sedan förvärrats och stora delar av de kurdiska regionerna har stundtals haft undantagstillstånd där civila har svårt att få tillgång till mat och skolor har stängts.

Nyligen har kurdiska grupper uttalat starkt stöd för eget styre, vilket kallats landsförräderi av regeringen.

Visa mer

✓ De har hyllats som hjältar för att de besegrade islamiska staten, IS, i Kobane.

✓ Två av deras fredliga demonstrationer har utsatts för blodiga terroristdåd – troligen av IS – där det dog minst 22 respektive 102 personer.

✓ Fredsavtalet mellan PKK och Turkiet har brutits.

✓ HDP har passerat 10-procentsgränsen till parlamentsvalet två gånger, dock med ett betydligt sämre resultat vid nyvalet i november i jämförelse med första valet i juni.

– Det stämmer att vi förlorade två procent av våra röster under dessa månader, säger Selahattin Demirtaş. Först för att regimen startade en våg av våld och det har varit flera attacker mot vårt parti och våra demonstranter. Det har varit explosioner under våra massmöten. Och regimen valde ännu en gång en väpnad konflikt mot PKK. Förhandlingar och fredsprocessen avslutades. Folket lämnades med en känsla av missnöje, rädsla och panik. Samhället var i chock. Folket gick till valurnorna med den här chocken och AKP lyckades skapa en känsla av att vi var skyldiga och att bara de kunde fixa det.

– I den miljön förlorade vi två procent och de lyckades få betydligt fler. Men detta är inte ett resultat av ett rättvist val. Det var ett resultat av en fascistisk miljö och något som inte kan kallas val.

Kravallpolis använder tårgas mot kurdiska demonstranter under en sammandrabbning i Diyarbakir i sydöstra Turkiet den 14 december. (Foto: Murat Bay/AP)

En del av Demirtaş kritiker skulle snarare säga att HDP inte tog tillräckligt avstånd från den kurdiska gerillan PKK som terrorklassats av många länder i väst samt Turkiet, men som också hyllats för sin strid mot IS. Kritikerna skulle hävda att många av väljarna är trötta på de väpnade striderna och hellre vill ha en stabil ekonomisk tillvaro och fredliga förhandlingar.

Demirtaş säger att det kan stämma att en del valde att inte rösta på HDP på grund av PKK. Även om han är stolt över deras kamp hoppas han att de ska försvinna framöver, eller åtminstone avsluta sin väpnade kamp.

“Vad som än händer i framtiden skulle jag vilja se detta hända: PKK lämnar den väpnade kampen i Turkiet och går in i demokratisk politik.”

– Kanske en del tänkte så och valde att inte rösta på oss, jag vet inte. Men vi har ingen organiserad relation med PKK. Vi hade inte dolt det i så fall. I så fall skulle vi kalla oss PKK:s politiska vinge men det är vi inte. Vad som än händer i framtiden skulle jag vilja se detta hända: PKK lämnar den väpnade kampen i Turkiet och går in i demokratisk politik. Jag vet inte om det kommer ske i PKK:s namn eller ett annat parti men PKK:s medlemmar borde ha rätten till demokratisk politik.

– De skulle vara fria att delta i en fredlig process. Om vi då fortfarande existerar som ett parti skulle vi samarbeta. Men vi har inte en organiserad relation med PKK.

Även om Demirtaş tar visst avstånd från PKK har han en lång relation med dem och var nära att bli PKK-gerilla när han var yngre. Han berättar att hans kontakt fängslades precis när han skulle gå med och när han inte hittade en ny kontakt, valde han att studera juridik i stället. Hans äldre bror är dessutom med i PKK och har stridit mot IS i Syrien. Men de har inte talats vid på många år.

– Vi vet inte så mycket men jag är stolt över honom och hans kamp, säger Demirtaş.

Rök och eld över platsen nära den turkisk-syriska gränsen där ett ryskt militärflygplan kraschade efter att ha skjutits ned av den turkiska regeringen den 24 november 2015. (Foto: Haberturk Tv Channel / Epa / TT)

Demirtaş har också en tät relation med den kurdiske gudfadern Abdullah Öcalan som suttit fängslad i Turkiet sedan 1999. En relation som en del skulle råda honom att klippa men som samtidigt är helt avgörande för hans stöd bland den kurdiska befolkningen.

När möttes ni senast och vad var hans råd?

– Jag har träffat Öcalan på Imrali Island kanske åtta gånger men det är ett år sedan senaste mötet. Sedan 5 april har ingen träffat honom. Han är under strikt isolering. Men under alla åtta möten har vi haft bra diskussioner och han ger bra råd. Han är en imponerande ledare med sina idéer och sin stil. Han har påverkat mig enormt. I 15 år har han varit i en cell men är fortfarande helt klar och kan analysera vad som sker i Mellanöstern och komma fram till lösningar. Jag minns särskilt ett råd. Han påminde mig om fotbollsspelaren Didier Drogba. Han frågade om jag kände till honom, han spelade i Galatasaray tror jag. Han sa att han var en målgörare. ”Ditt jobb är också att göra mål. Du springer mycket ute på fältet, lägger ner massor av energi men du gör inte mål. Jag respekterar ditt hårda arbete men du ska inte bara springa utan göra mål också. Om du inte kan göra mål, kan ditt lag aldrig segra. Tänk på detta i politiska termer”, sa han till mig.

“Spänningarna är mycket farliga och jag är för idén att få bort spänningarna och att parterna återgår till fredsförhandlingar.”

Minnet får Demirtaş att le, en av få gånger under intervjun. Med rådet i bakhuvudet bestämde han sig för att göra ett mål som aldrig tidigare gjorts: Att komma med i parlamentet.

Nästa mål är att skapa fred och bättre rättigheter för kurder och andra minoriteter. Demirtaş säger att det är viktigt i Turkiet men att kurderna också kan försöka vara fredsmäklare i andra konflikter.

Fred ser ut att vara långt borta just nu. Hela regionen skakar och situationen i sydöstra Turkiet blir snarare värre, inte fredligare.

Ser du något slut på konflikten?

Spänningarna är mycket farliga och jag är för idén att få bort spänningarna och att parterna återgår till fredsförhandlingar. Vi ber både PKK och turkiska regimen om detta ofta. Men det ser svårt ut inom kort. Men vi är hoppfulla, vi behöver fredssamtal, dialoger och förhandlingar. Vi behöver också stärka de röster som kämpar för fred.

Turkiets president Recep Tayyip Erdogan har sin tuffaste motståndare i Selahattin Demirtaş, ledare för prokurdiska partiet HDP. (Foto: Kayhan Ozer)

Många skyller konflikten på den turkiska regimen men andra menar att det är PKK som har ansvaret för att ha tagit striden in i städerna och byggt barriärer i vissa områden. Det har drabbat civilbefolkningen hårt.

Abdullah Öcalan ses som en levande legend för många kurder

Den kurdiske fängslade ledaren Abdullah Öcalan ses som en hjälte och levande legend bland många kurder. Hans ställning jämförs ibland med en profets. Han var en av skaparna till PKK 1978.

Öcalan greps 1999 i Nairobi och är fängslad i Turkiet sedan dess. Trots att han inte längre har en ledarroll väger hans ord från fängelset mycket tungt.

Öcalan och PKK har pekats ut för Palmemordet utan att något bevisats. Han har förnekat att han hade något med mordet att göra. 2001 förhördes han av Rikskriminalen och Palmeåklagarna. Det så kallade PKK-spåret var ett av huvudspåren i Palmeutredningen 1986. PKK misstänktes också för att dessförinnan ha mördat två avhoppare, 1984 och 1985. Ett av morden inträffade i Uppsala.

Visa mer

Stöttar du de väpnade grupper som håller till inne i städerna?

– Vi vill inte ha krig, vare sig i bergen eller i städerna. Så klart vill vi ha förhandlingar i stället för massakrer. Men regimen vill inte detta. Redan innan det fanns barriärer gjorde polisen operationer och räder i städerna. Och många unga kurder dödades. Många obeväpnade civila. Därefter började de unga att bygga barriärer för att stoppa militären. Och det är en rörelse som växt snabbt. Det var en reaktion på en aktion. Vi vill inte ha barriärer men det kommer inte sluta genom militära operationer utan genom förhandlingar.

De senaste veckorna har det skett flera påtryckningar och demonstrationer om självstyre i de kurdiska delarna. Demirtaş har öppet stöttat idén vilket ledde till att president Erdogan anklagade honom för landsförräderi och med utredningar. I värsta fall riskerar han att förlora sin immunitet som parlamentariker.

– Ja, anklagelserna har pekat ut mig och hotar mig. Vi har inte förrått någon, vi är inte förrädare. Han kan prata om diktatur som president men vi får inte prata om självständighet eller decentralisering. Han pekar på oss och gör oss till måltavlor för åklagare. Men vi kommer aldrig skrämmas av dessa hot och ta ett steg tillbaka.

“Vi har aldrig sagt att vi stöttar Rysslands politik i Syrien. Alla länder som är i Syrien har svagheter och gör fel.”

Det är inte bara situationen mellan Turkiet och kurderna som spelar in. Regionen är turbulent och Demirtaş har även gett sig in den internationella politiska stormen. För att höja kurdernas status och för att medla.

Häromveckan reste han till Moskva och kritiserade öppet Turkiet för att ha skjutit ned ett ryskt militärplan sedan det påståtts flugit i turkiskt luftrum. Demirtaş säger att hans resa till Ryssland handlade om att försöka läka de skadade relationerna och att endast kurderna just nu kan föra en sansad dialog med Ryssland. Uttalandet har fått stark kritik, framför allt från syrier som bor i de områden som Ryssland bombat tillsammans med den syriska regeringen.

”Så länge det inte skapas mer effektiva strategier på en global nivå kan IS försvinna från Syrien och Irak men de kommer att formas i ett annat land, under att annat namn”, säger Selahattin Demirtaş. (Foto: Evelina Dahlberg)

Ryssland har kritiserats hårt för att ha dödat många civila i Syrien när de påstår att de bombar IS. Kan du förstå att ditt stöd väcker kritiska reaktioner?

– Vi har aldrig sagt att vi stöttar Rysslands politik i Syrien. Alla länder som är i Syrien har svagheter och gör fel. Om vi valde detta som ett kriterium finns det inte många länder vi kan ha kontakt med.

Det finns en del spekulationer om att de kurdiska rebellerna får stöd av Syriens president Assad. Har du eller HDP haft kontakt med den syriska regimen?

– Nej det har vi inte och vi har inte känt behov av det.

Kan det bli fred i regionen med Assad vid makten i Syrien?

– Det måste det syriska folket avgöra. Det är inte vår sak att avgöra det utan vi kan bara stötta folket i Syrien att utveckla deras egen demokrati och framtid.

Kurder i Sverige

Det bor runt 100 000 kurder i Sverige. De är registrerade från det land de kommer ifrån och därför är det svårt säga exakt antal. Många kommer från Turkiet men det finns även kurder från Irak, Syrien och Iran.

I dag är många svenska kurder kända författare, journalister och artister. Många visar öppet sitt stöd for de kurdiska rättigheterna i Turkiet, Irak och Syrien.

Visa mer

Ni har hyllats för att ni lyckats trycka tillbaka IS på flera platser. Vad tror du har hänt med IS om ett par år?

– De kan försvagas ytterligare förstås. Men så länge det inte skapas mer effektiva strategier på en global nivå kan IS försvinna från Syrien och Irak men de kommer att formas i ett annat land, under att annat namn. Detta är inte ett hot som kan stoppas med enbart militära medel. Över hela världen, ekonomisk orättvisa, exploatering, diskriminering av religioner och spänningar skapar grunden till dessa organisationer. Ekonomisk obalans och ojämnställda mänskliga rättigheter skapar detta överallt. Det går inte stoppa bara med militära medel.

“Jag vill att mina flickor ska växa upp i sitt hemland där de föddes, det spelar ingen roll hur mycket problem vi möter. Jag kommer aldrig vilja att de växer upp i ett annat land för att skydda dem.”

Vad hoppas du med dina framtida relationer med Sverige?

– Vi har en bra relation med den svenska regeringen och civilsamhället, det är en bra dialog. Och vi är glada för det även om det så klart måste utvecklas. Sverige tar inte till militära lösningar i deras relationer med Mellanöstern. De har möjligheten att bidra med andra modeller för fredsprocessen. Och de kan spela en roll i den fredsprocessen i Turkiet.

Kurdernas traditionella bosättningsområden sträcker sig från sydöstra Turkiet in i delar av Iran, Irak, Syrien och Armenien. Området sammanfattas ofta som Kurdistan. I Turkiet bor omkring hälften av världens kurder, och antalet som bor
i landet uppskattades runt år 2000 till cirka tolv miljoner.

Slutligen. Du har två döttrar. Många kvinnor i Turkiet är rädda för fler inskränkningar av kvinnors rättigheter i framtiden. Hur vill du att dina döttrar ska växa upp?

– Jag vill att mina flickor ska växa upp i sitt hemland där de föddes, det spelar ingen roll hur mycket problem vi möter. Jag kommer aldrig vilja att de växer upp i ett annat land för att skydda dem. Men vi måste förvandla deras hemland till en plats som värnar om mänskliga rättigheter och frihet. Till ett land där ekonomiska vinster delas. Vi behöver skapa ett samhälle där kvinnors rättigheter är respekterade. Detta är en kamp inte bara för mina barn, utan för alla barn.

– Mina barn är inte annorlunda än andra. De går i en statlig skola. Jag vill inte isolera dem socialt. Och i framtiden när de är vuxna, om vi inte löst situationen, är jag säker på att de kommer fortsätta kampen där vi slutar.

Expressens och Geos reporter Terese Cristiansson och fotograf Evelina Dahlberg i Ankara, Turkiet.