Foto: Thomas Engström

Slavar piskas blodiga för maten i din butik

Expressens Josephine Freje har mött slavarbetarna på de thailändska spökskeppen: ”De slog mig dagligen”.

I kategorin Världsekonomi

Piskan är gjord av svansen från en stingrocka med sylvassa taggar.

Förre detta slavarbetaren Prachert vet hur det känns när den river sönder huden på ryggen.

Han har piskats och kastats i bur och sett vänner skållats med kokande vatten innan de slängts i havet för att dö.

Det handlar om svenskarnas turistparadis Thailand.

Och verkligheten bakom burken med tonfisk som du köper på din Ica-butik.

 

Välkommen till Thailand, står det på en skylt som visar vita stränder och parasol. Expressen är på väg åt motsatt håll.

Det luktar gammal fisk och diesel när vi närmar oss hamnen i fiskeprovinsen Samut Sakhon, bara en timme söder om Bangkoks turiststråk.

Det är som att komma till en annan värld – en värld där det går att köpa en människa för 1200 kronor.

Det är också härifrån som flera av de varor som står på butikshyllorna i Sverige kommer. Icas och Abba tonfisk, kattmat från Whiskas, Doggy och Sheba, är några exempel.

Prachert såg inte land på fem år, åtta månader och 22 dagar. Nu bor han på ett hem för räddade slavar. (Foto: Thomas Engström)

– Kom, jag vill visa en sak, säger Prachert från Indonesien, som möter oss på ett hem för räddade slavar.

Hans ögon påminner om en slagen hund. Han slutade le för många år sedan då han såldes till ett slavskepp.

Det som skulle vara två veckor på en mindre thaibåt – med bra betalt för en fattig indones – visade sig vara en färd till ett oregisterat spökskepp långt ut till havs. Han såg inte land på 5 år, 8 månader och 22 dagar. Prachert räknade varje solnedgång.

– En sådan här använde de. Gjord av stingrocka, säger Prachert och lägger en sylvass, taggig, piska i min hand.

– De slog mig dagligen. Över ryggen, på benen, när jag låg ner. De slutade inte slå förrän det började blöda. Protesterade jag hamnade jag i en bur på däck i stekande hetta, säger Prachert som med egna ögon sett vänner mördas.

– En vän från Indonesien var sjuk, först hällde de kokande vatten över oss när vi sov. Nästan allt på honom, sedan slängdes han levande i havet. Jag vet inte hur länge han ropade på hjälp innan det blev tyst, säger Prachert.

Tunmil, 32, förlorade fingrarna på ett av spökskeppen. När han inte längre var användbar dumpades han i en hamn. (Foto: Thomas Engström)

Han är inte ensam, det finns tusentals liknande vittnesmål. Thailand har bottenlistats av USA, på samma nivå som Nordkorea, Syrien och Iran.

EU hotar att stoppa all import av fiskprodukter och det har kommit upprepade rapporter och avslöjande om omfattande slaveri i hela kedjan – från spökskepp, till transportbåtar, via hamnar och fabriker – till våra butikshyllor och restauranger.

– Varenda tonfiskburk ni har där hemma som det står Thailand på har rört en slavs hand, säger Samarn Laodumrongchai, en av de främsta forskarna på människohandel i Thailand.

 

Hemma i Sverige lyser dock företagens information till kunderna med sin frånvaro.

– Det här var absolut helt okänt för mig, jag visste inte om det. Det är ju hemskt att att det går till så, säger Ica-kunden Mirjam Hassel, 49.

Caroline Marpurg, 29, Kristinehamn är en av många svenska kunder som inte käner till slavarbetet bakom Thailändska fiskprodukter, ”Det är lite skrämmande”, säger hon. (Foto: Anders Ylander)

Expressen har begärt ut namnen på alla svenska företag som importerar fisk och skaldjur från Thailand. Under 2015 var det 35 företag, men myndigheten Tullverket hemlighåller namnen. De svarar att “enskild kan lida skada”.

Hur enskild kan lida skada av uppgifter som leverantörerna ofta själva trycker på förpackningarna svarar Tullverket inte på.

Expressen får ändå fram 17 företagsnamn, från Livsmedelsverket, Jordbruksverket och genom att leta i butikshyllorna.

“Bara förra året räddades över 2 000 slavar”

Det börjar bli mörkt när vi kommer tillbaka till Bangkok efter mötet med överlevande slavar. Tanken på att det just i denna stund finns tusentals som fortfarande är fångade under omänskliga förhållanden långt ute till havs gör att kvällsvärmen känns kall.

Bara förra året räddades över 2 000 slavar, efter stora internationella granskningar som visade hur slavfiskad mat togs till fabriker med slavarbete för att sedan skeppas till EU och USA.

Många av de befriade slavarna bor på ett särskilt underknappa omständighter. Bara i fjol räddades över 2 000 slavar. (Foto: Thomas Engström)

Framför oss har vi en lista med nummer och frågor, samt en bandspelare. Hemma i Sverige är klockan lite över lunch.

Då vi utgår ifrån att alla företag är emot tvångsarbete, har Expressen valt att titta närmare på tre konkreta frågor:

1) Gör ni oanmälda kontroller på fabrikerna?

2) Hur vet ni att råvaran inte fiskas av slavar?

3) Vilka samarbetar ni med i Thailand?

Den sista frågan är för att flera av de största företagen i Thailand redan har kopplats till slavhandeln. Till och med världens största matföretag Nestlé, som slutat importera thailändska fiskprodukter till Sverige, har erkänt att de hittat allvarliga övergrepp mot de mänskliga rättigheterna i hela sin produktionskedja. De hittade människohandel, tvångsarbete och barnarbete, så sent som hösten 2015.

Men trots upprepade larm och allvarliga missförhållandena verkar flera importörer inte ha reflekterat över de uppenbara riskerna.

 

– Ujujuj, säger importchefen Van Huy Ma, när Expressen ringer.

Han jobbar för en av de största importörerna av asiatisk mat till butiker och restauranger i Norden, CT Food. De trodde – till Expressen ringde – att de redan stoppat alla fiskeprodukter från Thailand. Van Huy Ma, som är båtflyktning från Vietnam, vill inte bidar till slavhandlarna.

– Jag tycker inte sådana förhållanden är acceptabla, vi lever nu i 2016 och att det finns slaveriarbeten där det kidnappas människor för att jobba gratis för andra företag för att de ska tjäna pengar på det... nej det är inte acceptabelt överhuvudtaget.

När ni nu fått reda på det så vill ni inte importera därifrån något mer?

– Nä precis, det ska jag se till. Vi sätter stopp här, säger Van Huy Ma, från CT Food.

Restaurangkedjan Thai Samila har inte hört talats om de upprepade rapporterna och avslöjandena om slavar, trots att ägaren är från Thailand.

– Jag köper bara varor, jag vet inte hur de har det i fabriken, säger delägaren Ahnon Muhamasakree.

 

Företaget FW Holst, som finns med bland Livsmedelsverkets namn på företag som importerat under 2015, säger att de efter de senaste slavlarmen valt att inte ta in råvaror från Thailand, däremot har de fortfarande fabriksproduktion med kokt fisk från andra länder. De har aldrig dykt upp oanmälda i fabriken, trots att slavalarmen rör hela produktionskedjan.

“Ica, vars tonfiskburkar kommer från Thailand, har inga planer på att sluta importera trots upprepade larm om slavarbete”

– Vi vill inte riskera att våra råvaror är slavfiskade. Vi vill importera varor vi kan stå för, säger Mats Henningsson VD för FW Holst, som säljer till matindustrin och storkök.

Men så låter det inte när Expressen kontaktar företag som säljer direkt till konsumenterna i butik. Ica, vars tonfiskburkar kommer från Thailand, har inga planer på att sluta importera trots upprepade larm om slavarbete i hela leverantörskedjan. Istället hänvisar de, precis som de flesta företag Expressen pratat med, till att leverantören har lovat att inte ha slavar. På företagsspråk kallas det, kravställan eller "code of conduct".

VAR KOMMER FISKEN FRÅN?

• Idag finns det bara ett märke, MSC, som är internationellt accepterat då det gäller spårning av fisk hela vägen. Genom upprepade kontroller på plats, modern teknik med kameror och GPS samt DNA-analyser kan du vara säker på att MSC-märkta produkter kontrollerar ursprunget så långt som möjligt.
• Det finns inte någon fisk från Thailand som har märket. Företag som åtalats för tvångsarbete får inte vara med och det är upp till företagen att utsätta sig för MSC granskning. Anledningen att några av Abbas tonfiskburkar har märket är för att de kan visa att råvaran är fiskas i Maldiverna. I Thailand har dock nya restriktioner från militärjuntan gjort att skeppen tar sig längre ut på internationellt vatten. Omlastningen långt ute till havs till lagliga båtar har visats genom omfattande granskningar, tusentals vittnesmål och satellitbilder.

Visa mer

Kan ni garantera att era produkter inte kommer fram genom slarvarbete?

– Det vi gör för att säkerhetsställa arbetsförhållanden, förutom kravställan, är att följa upp våra krav. Vi gör det med en part som är närmast oss i värdekedjan, vilket är fabrikerna där det packas och förädlas, säger Maria Smith som är chef för socialt ansvar på Ica.

Är det oanmälda besök ni gör då eller?

– Jag tror inte det, men det ska jag ta och kolla upp.

När Maria Smith, ansvarig för frågan på Ica, kollar visar det sig att de sig att de förvarnar fabrikerna. Efter att ha importerat tonfisk i 30-40 år från Thailand vill Ica dock betona att de i höstas börjat utbilda sina leverantörer.

“Företag efter företag verkar inte förstå problemet – att den som vill hitta slavar inte kan förvarna den misstänkta slavägaren”

Inte heller Orkla Foods, som säljer Abba tonfisk har oanmälda kontroller.

– Alltså, oanmält och oanmält... vi bestämmer ju tidpunkt och så kommer vi dit, säger Orklas inköpsdirektör Krishan Kent.

Tror ni verkligen slavarna skulle vara där den dagen?

– Nu är det ju stora fabriker som vi arbetar med, vi har ju koll på vilka fabriker som processar det här. Det är tre fabriker i dagsläget.

Trots att Expressen upprepar frågan ges inget svar, i stället kommer Orklas kommunikationschef in som lyssnar på andra linjen och avbryter med att prata om stickprovskontroller – som visar sig röra något helt annat och dessutom inte förekommer längre.

Företag efter företag verkar inte förstå problemet – att den som vill hitta slavar inte kan förvarna den misstänkta slavägaren.

 

Då ringer telefonen. Det är Fredrik Krook, som Expressen sökt, vd för Doggy som är kända för djurmat så som Mjau och VOV. Deras kattmat Kattuna är från Thailand.

– Givetvis ska man ha kontroller som är oannonserade, säger vd:n Fredrik Krook.

Klockan börjar närma sig midnatt i Bangkok, 18.00 i Sverige, då telefonen ringer. Det är Fredrik Krook igen.

– Ja... det här är ju lite pinsamt. Jag fick precis reda på att vi inte har några oanmälda kontroller. Jag säger bara hur det är, inte hur det ska vara. Det här ska vi ändra på omedelbart, säger Fredrik Krook vd för Doggy.

Han tillägger att han ändå känner sig trygg då den stora importören Mars har samma leverantör i Thailand.

SÅ UNDVIKER DU SLAVFISKAD MAT

• Det är svårt som konsument att veta vad man ska köpa då många märken och certifieringar inte håller måttet, säger Sara Fröcklin som är sakkunnig på tropiska marina ekosystem på Naturskyddsföreningen.
– Vi rekommenderar bara Krav och spårningsmärket MSC.
Även odlad fisk kan vara uppfödd på råvaror från slavskepp. Världens största fiskmjölsföretag är thailändskt och har kopplats till slavarbete.
• Maria Cosnier, som intervjuat utsatta inom fiskeindustrin för Swedwatch, tycker att man som konsument ska undvika alla fiskprodukter från Thailand om man vill vara på den säkra sidan.
– Thailand har en av de värsta fiskeflottorna i världen då det gäller mänskliga rättigheter, som kund måste du förstå att om du betalar billigt betalar någon annan priset, säger Maria Cosnier som ändå betonar att huvudansvaret ligger på företagen som importerar.

Visa mer

Expressen kontaktar då Mars, som säljer fisk från Thailand under märkena Whiskas, Sheba och Kitekat. Men det globala företaget vill bara svara per mail. På frågan om oanmälda kontroller svarar de bland annat: “Vi är absolut emot tvångsarbete”. När Expressen vill dubbelkolla deras varumärken med thaifisk är svaret: “Vi vill göra en bättre värld för husdjuren”. Efter upprepade telefonsamtal och mejl kommer dock ett konkret svar – inte heller Mars gör oanmälda kontroller, till Doggys besvikelse.

“Det ser alltid ser okej ut på fabrikerna när vi kommer och de vet om det”

Det ska visa sig att 13 av de 14 företag som svarat på Expressens frågor förvarnat fabrikerna innan sin kontroll, trots att de flesta är fullt medvetna om att de köper produkter från en av världens värsta fiskeindustrier då det kommer till mänskliga rättigheter.

– Det ser alltid ser okej ut på fabrikerna när vi kommer och de vet om det. Det är därför vi måste följa upp med oanmälda besök, förklarar Lukas Cronberg, inköpsansvarig på Piwa, som säljer Buffé tonfiskburkar.

Så ni har alltså oanmälda kontroller?

– Nej det har vi inte, jag påstår bara att det är nödvändigt om man ska hitta de verkliga problemen, säger Lukas Cronberg.

Det enda företag som har kontroller utan förvarning har huvudkontor i England.

– Efter vi besökt en fabrik går djungeltelegrafen och jag misstänker att de andra fabrikerna förvarnas. Det är absolut nödvändigt att dyka upp oanmäld gång på gång om man vill hitta problemen, säger Mark Frampton från MPM som jobbar med internationell försäljning av djurmatsmärket Applaws.

 

Expressen bestämmer sig för att åka tillbaka till fiskeprovinsen Samut Sakhon, där en stor del av produktionen av varorna som säljs i Sverige sker.

Innan vi ger oss av pratar vi med en av de främsta experterna på ämnet, Steve Trent från Environmental Justice Foundation. När Expressen når honom på Skype har han precis avslutat ett möte på Malta med ansvariga politiker från Thailand och EU. När han får höra att 13 av 14 företag som importerar fisk från Thailand till Sverige inte gör oanmälda kontroller reagerar han starkt.

“Han utesluter inte att EU kommer stoppa all import av fiskprodukter från Thailand”

– Det är nonsens. Det finns ingen logik i det överhuvudtaget, de lägger pengar på en kontroll som är helt kontraproduktiv, säger Steve Trent som slår fast att slavarbetet är ett högst verkligt och fullt pågående problem. Han utesluter inte att EU kommer stoppa all import av fiskprodukter då militärjuntan i Thailand inte har kunnat visa på konkreta förbättringar. En bojkott ser han dock inte som lösningen, utan att Thailand, EU och företagen tillsammans tar sitt ansvar för att stoppa slaveriet.

 

Fabrik efter fabrik syns genom bilfönstret. Vi vill försöka göra det som majoriteten av de svenska företagen inte gjort – dyka upp oanmälda. Med oss har vi en lista på leverantörer, 10 av 14 svenska importörer är inte öppna med vilka de samarbetar med – vilket går emot FN:s riktlinjer om mänskliga rättigheter för företag. Vi vet dock att 3 av de 4 som har svarat samarbetar med stora företag som kopplats till slavarbete. Ica är de som är mest öppna, de ger till och med adresser.

Expressens Josephine Freje i Samut Sakhon där det luktar svett och fisk från de stora byggnaderna utan fönster. (Foto: Thomas Engström)

Det luktar svett och fisk från de stora byggnaderna utan fönster. Skyltarna är på burmesiska. Här kryllar det av fattiga migrantarbetare som ofta är offer för våld och hot. Enligt flera rapporter hålls de inlåsta, deras dokument tas ifrån dem och även barnen tvingas arbeta under omänskliga förhållanden. Vi får napp på första fabriken, här tillverkas Whiskas och Sheba, varumärkena som importören Mars först ville hålla hemligt. Besöket blir dock kortvarigt då fabriken stänger porten framför ögonen på oss. Genom en snabb glimt genom en halvstängd dörr ser jag kvinnor som hukar överbord med fiskrens.

Nere i hamnen står stora pallar med konserver i burar. Expressens fotograf hoppar ut med sin Iphone och tar några diskreta bilder. På vägen ut stoppar säkerhetsvakterna oss. Vi ler, säger hej på thai – “sawadee kaaaa”– och brummar i väg som förvirrade turister. Det råder fotoförbud överallt och övervakningskameror följer oss när vi tittar runt. Fotografen är redo med ett extra minneskort ifall någon vill radera bilderna. Jag tänker på vad Samarn Laodumrongchai, forskaren på människohandel, berättade i Bangkok:

– Anledningen att slavhandeln fortsätter är för att fiskindustrin tillhör samma familjer som styr landet. Det handlar om mutor och kontakter med polisen.

Josephine Freje framför en lastpall med kattmat av märket Whiskas. (Foto: Thomas Engström)

I ett land där det kan ge över 30 års fängelse för att trycka “like” på fel inlägg på Facebook är det inte självklart att stå för vad forskning visar. Expressen bestämmer sig att inte stanna för några fler säkerhetsvakter. Nästa besök är en av Ica:s fabriker. Där kommer det ut ett helt gäng med chefer och vakter. De tittar skeptiskt på oss när vi förklarar vad vi gör där.

– Nej vi kommer inte från Ica, men Ica säger att de är för oberoende granskning. Kan vi få komma in?

Leenden och artighetsfraser hjälper inte. Frustrationen ökar. Där – bakom de stängda dörrarna – finns människor som vi inte får möjlighet att prata med. De längst ner i kedjan. Att fabrikerna inte släpper in en journalist kan man kanske förstå, men att flera svenska företag som har rätt att dyka upp oanmälda ändå inte gör det i ett land med utbrett slavarbete är enligt flera experter oförsvarbart.

 

När solen börjar gå ner över kajen kan man för en stund glömma vad som försiggår i fabrikerna och ute till havs.

Av de 14 företag som svarat är det bara ett, Orkla som gör Abba tonfisk, som har ett ordentligt spårningsmärke på några av sina produkter. Trots att vissa företag kollar på papper som fabrikerna ger dem är omlastningen långt ute till havs okontrollerad. Inte ett enda företag som importerar till Sverige vågar garantera att deras mat från Thailand görs utan slavarbete. Nordfalks vd Lennart Ahrné, som säljer fisksås till matindustrin, tror det kommer bli hårdare tag först när konsumenterna ställer krav.

– Om vi ska garantera att det aldrig någonstans är slavarbete, ja då får vi fiska och starta produktion själva i Thailand.

Josephine Freje och Thomas Engström. (Foto: Thomas Engström)

Expressen ställde följande frågor till de företag som säljer thailändska fiskprodukter i Sverige (röd siffra visar negativt svar, grön siffra positivt).

1) Gör ni oanmälda kontroller på fabrikerna?

2) Är ni öppna med vilka levarantörer ni samarbetar med i Thailand?

3) Har ni spårmärkningsmärket MSC på era produkter?

(Kommentarerna är företagens egna.)

 

RÄTTELSE: I en tidigare version av artikeln hade fråga 2 och 3 bytt plats, några av svaren blev därför felaktiga. Detta är nu korrigerat. Expressen beklagar misstaget.

  • Expressen ställde följande frågor till de företag som säljer thailändska fiskprodukter i Sverige (röd siffra visar negativt svar, grön siffra positivt). 1/ Gör ni oanmälda kontroller på fabrikerna? 2/ Är ni öppna med vilka levarantörer ni samarbetar med i Thailand? 3/ Har ni spårmärkningsmärket MSC på era produkter? (Kommentarerna är företagens egna.)
  • Expressen ställde följande frågor till de företag som säljer thailändska fiskprodukter i Sverige (röd siffra visar negativt svar, grön siffra positivt). 1/ Gör ni oanmälda kontroller på fabrikerna? 2/ Är ni öppna med vilka levarantörer ni samarbetar med i Thailand? 3/ Har ni spårmärkningsmärket MSC på era produkter? (Kommentarerna är företagens egna.)
  • Expressen ställde följande frågor till de företag som säljer thailändska fiskprodukter i Sverige (röd siffra visar negativt svar, grön siffra positivt). 1/ Gör ni oanmälda kontroller på fabrikerna? 2/ Är ni öppna med vilka levarantörer ni samarbetar med i Thailand? 3/ Har ni spårmärkningsmärket MSC på era produkter? (Kommentarerna är företagens egna.)
  • Expressen ställde följande frågor till de företag som säljer thailändska fiskprodukter i Sverige (röd siffra visar negativt svar, grön siffra positivt). 1/ Gör ni oanmälda kontroller på fabrikerna? 2/ Är ni öppna med vilka levarantörer ni samarbetar med i Thailand? 3/ Har ni spårmärkningsmärket MSC på era produkter? (Kommentarerna är företagens egna.)
  • Expressen ställde följande frågor till de företag som säljer thailändska fiskprodukter i Sverige (röd siffra visar negativt svar, grön siffra positivt). 1/ Gör ni oanmälda kontroller på fabrikerna? 2/ Är ni öppna med vilka levarantörer ni samarbetar med i Thailand? 3/ Har ni spårmärkningsmärket MSC på era produkter? (Kommentarerna är företagens egna.)
  • Expressen ställde följande frågor till de företag som säljer thailändska fiskprodukter i Sverige (röd siffra visar negativt svar, grön siffra positivt). 1/ Gör ni oanmälda kontroller på fabrikerna? 2/ Är ni öppna med vilka levarantörer ni samarbetar med i Thailand? 3/ Har ni spårmärkningsmärket MSC på era produkter? (Kommentarerna är företagens egna.)
1 / 6Helskärm