Halloween – högtidsdag eller ett hedniskt skräck-jippo?

Lättklädda maskeradkostymer, blodiga masker och trick-or-treat. Men så här blev halloween vad det är i dag.

I kategorin Världsfirande

Hedniska riter, upplopp och kristen höger. Vid sidan av tacksägelsedagen är halloween den mest amerikanska av alla högtider

Och som allt amerikanskt är dess ursprung präglat av kulturell korsbefruktning och maktkamp.

”Under medeltiden spred sig souling i Irland och England. Grupper av människor, oftast fattiga, gick från dörr till dörr för att sjunga för de döda i utbyte mot mat.”

Högtiden samhain var en djupt rotad sedvana. Och när Irland och Skottland kristnades, en ofta brutal process, under 400-talet vägrade de bångstyriga kelterna att överge den högtid som traditionsenligt markerade skördesäsongens slut och vinterhalvårets början.

Kyrkans ledning valde en pragmatisk linje – att inlemma de lokala sederna i katolicismen i stället för att bekämpa dem. Således flyttades den kristna högtiden Alla helgons dag från maj till det datum då samhain firades, den 31 oktober. Beslutet blev, skulle historien utvisa, upprinnelsen till det fenomen vi i dag känner som halloween.

 

Den tillmötesgående attityden till trots fortsatte kelterna att värna om sina hedniska ceremonier. Enligt folktron var gränsen mellan de levandes och de dödas respektive sfärer som allra tunnast under denna natt, och själar från andra sidan kunde återvända för att besöka de som ännu vandrade på jorden. Fester anordnades där de som lämnat jordelivet bereddes speciella platser vid bordet.

Världen över finns gott om exempel på hur befintlig mytologi och etablerade sedvänjor kommit att prägla de nya trossystem som introducerats. I Peru dyrkas allmodern Pachamama tillsammans med Jesus Kristus, på Java samexisterar protestantism och spiritism i harmonisk symbios och i Irland kom Samhain så småningom att inlemma katolska inslag.

Under medeltiden spred sig souling i Irland och England. Grupper av människor, oftast fattiga, gick från dörr till dörr för att sjunga för de döda i utbyte mot mat. Inte sällan var det barn som sändes ut och bruket att utfodra dessa med söta så kallade soul cakes fick fäste.

Souling flätades i sin tur samman med den gammalkeltiska vanan att klä ut sig till onda andar – möjligtvis ett försök att kamouflera sig från samma andar – i en mer välordnad föregångare till dagens trick or treat.

Så kallade Jack-o-lanterns, rovor med utskurna ansikten och ljus inuti, tillverkades. På andra sidan Atlanten byttes rovorna mot den lokala råvaran pumpor och utvecklades till halloweens mest ikoniska symbol.

Halloween har blivit en jättelik kommersiell cirkus världen över. Här skrämmer skådespelare slag på besökare under ett event i Hong Kong. Foto: Anthony Kwan

När miljoner irländare på flykt undan den stora svälten 1846 utvandrade till USA hade den katolskt färgade sed som föddes ur Samhain redan hunnit få en subversiv prägel.

Närheten i kalendern tycks ha lett till att den fromma högtiden influerats av Bonfire Night, som infaller den 5 november och sedan 1606 har firats till minne av konspiratören Guy Fawkes misslyckade försök att spränga det brittiska parlamentet. Bonfire Night var en karnevalisk tillställning där sociala konventioner sattes ur spel och det ansågs acceptabelt att barn spelade vuxna spratt.

”I Boston anordnades glass- och tårtkalas på polisstationerna för att locka bort buset från gatorna.”

I det nya landet kom halloween att utvecklas till ett omfattande ordningsproblem då de marginaliserade minoriteternas barn gick man ur huse. Harvardhistorikern Lesley Pratt Bannatyne berättar i sin bok "Halloween: an American holiday, an American history" att bångstyriga ungdomar i New York-stadsdelen Queens krossade inte mindre än 1 000 fönster under firandet 1939.

I New York svarade polisen med att avlöna potentiella bråkstakar för att patrullera stadens gator i stället demolera dem. Andra städer försökte erbjuda morot i stället för piska. Detroit bjöd in 90 000 barn till 45 olika offentliga Halloweenfester. I Boston anordnades glass- och tårtkalas på polisstationerna för att locka bort buset från gatorna.

Det gick så där. Även om den yngre generationens trick-or-treat-entusiasm dämpades betänkligt när socker ransonerades under andra världskriget skulle det dröja tills 1980-talet innan halloweenkaoset kulminerade.

Handelsplan tog halloween till Sverige

Termen halloween användes så tidigt som 1745. Den är en sammandragning av engelskans "All hallows evening" – allhelgonaafton.

Katolska kolonisatörer i den amerikanska södern firade halloween redan på slutet av 1700-talet, men det var först med den massiva invandringen från Irland och Skottland under 1800-talet som dagen fick sitt genomslag i den unga amerikanska kulturen.

Till Sverige kom halloween genom en slug plan av handeln. Skämtartikelsförsäljaren Buttericks såg en stor kommersiell potential och började 1987 att marknadsföra dagen. Enligt en undersökning branschorganisationen Svensk handel genomförde 2010 firar fyra av tio svenskar halloween.

Visa merDölj

Firandet blev inte bara vildare utan också mer folkligt. Och i takt med att det spred sig från katolska till protestantiska grupper mer sekulärt. I dag är halloween USA:s näst största handelshelg och beräknas enligt branschorganisationen National Retail Federation omsätta svindlande 6,9 miljarder dollar 2015. Halloween har inspirerat Hollywood och underhållningsindustrin har i sin tur – genom populärkulturell dialektik – inspirerat halloween.

Sedan Samhain har den 31 oktober handlat om gränsen mellan detta liv och nästa, men inte om skrämseleffekter eller onda avsikter. "Någonstans längs vägen började vi blanda ihop det som symboliserar döden med det som symboliserar helvetet", skriver Pratt Bannatyne.

Klassikern "Alla helgons blodiga natt" från 1978 är ett signifikant exempel på förändringen. Filmens arbetstitel var "The Babysitter Murders" men i syfte att maximera skräckpotentialen valde regissören John Carpenter att skriva om manus så att handlingen skulle utspela sig runt halloween. Sådan var den inneboende suggestionskraft datumet kommit att få.

Pumpan har blivit en symbol för halloween.

Parallellt med att halloween blev skräckens högtid började konservativa kristna i USA bli allt mer bekymrade. Några dagar innan halloween 1982 artikulerade pastor Pat Robertson stämningarna i sin The 700 Club, den kristna kanalen CBN:s mest populära pratshow.

– Jag tycker att vi borde stänga ned halloween. Vill ni att era barn ska klä ut sig till häxor? Druiderna brukade klä sig så här när de utförde människooffer. Dessa barn imiterar satanistiska ritualer och deltar i dem, och de vet inte ens om det.

Den berömde pastorn hade förstås fel – bland annat om den icke existerande kopplingen mellan hedendom och satanism – men likväl drar högerkristna varje år ut i korståg mot högtiden.

Sedan slutet av 1970-talet bygger radikala församlingar upp så kallade Hell Houses som ett kristet alternativ till trick-or-treat-turer i kvarteret. Dessa fundamentalistiska varianter av det traditionella spökhuset ska skrämma ungdomar till gudfruktighet. Ett Hell House värt namnet har ett abortrum, ett rattfyllerum, ett skolskjutningsrum, en knarkarkvart och minst ett inslag av homosexuell kärlek eller utomäktenskapligt sex. Skådespelare gestaltar de synder som halloween lockar unga att leva ut, i samtliga fall hamnar deras karaktärer i helvetet.

I en instruktionsmanual för likasinnade trosfränder från 1997 beskriver pastor Keenan Roberts hur köttslamsor och fejkblod ska användas som rekvisita i abortscenen. Han förklarar också att skådespelaren som iscensätter den kvinnliga syndaren "…börjar gråta. Den medicinska personalen är kall, likgiltig, korthuggen och fullständigt okänslig."

I katolska kyrkan började man att fira Alla helgons dag omkring 609 A.D.

Samtidigt är halloween en av årets största sociala händelser. För alla åldersgrupper. På senare år, i takt med att lättklädda maskeradkostymer vuxit i popularitet, har de förväntningar och krav högtiden innebär för gruppen tonårstjejer hamnat i fokus.

– Halloween är den enda natten på året när en tjej kan klä sig som en total slampa och ingen annan tjej kan säga något om det, säger Lindsay Lohans karaktär i Mean Girls.

I verkligheten tycks dock friheten ha slagit över i obligatorium.

– Du ska ha en sexig kostym, säger 16-åriga Brooklynbon Evelyn Benson till New York Times. Du behöver inte ens prata om det för alla vet det.

Men tonåringarna är inte ensamma om att klä ut sig. Även vuxna lever om och i landet som innehar den informella världsmästartiteln i "corporate culture" arrangeras årligen tusentals halloweenfirmafester. Ibland med högst tveksamma teman.

I kölvattnet av finanskrisen växte sig Buffalobaserade juristfirman Steven J. Baum förmögen på tvångsinlösningar. Det vill säga att vräka vanliga amerikaner som helt plötsligt inte kunde betala sina lån när botten gått ur marknaden.

Någon fick idén att låta affärsupplägget utgöra tema för en Halloweenfest och 2011 uppmanade företaget sina anställda att klä ut sig till hemlösa.

Foton från tillställningen visar hur berusade kolleger med rufsigt hår och ansikten sminkade för att se smutsiga ut låtsas tigga pengar.

En kvinna håller upp en skylt med texten: "Jag förlorade mitt hem och jag blev aldrig delgiven!" – ett hån mot människor som försökt överklaga sina vräkningar.

Några månader senare förlorade juristbyrån sin licens efter att bland annat ha fuskat med delgivningar.

”Ytterst är högtiden en besvärjelse. En manifestation av människans uråldriga behov av att hämta styrka hos sin nästa och möta mörkret tillsammans.”

Men trots hyperkommersialism, sociala krav, konservativa kristna och osmakliga skämt förblir halloween en unik företeelse. Pratt Bannatyne ser högtiden som en reflektion av landets kulturella mångfald, en produkt av de seder varje etnisk grupp tagit med sig till den kulturella smältdegel som är USA:

"Denna mångfacetterade halloween, denna institutionaliserade rebell, är kreativ, gemensam, olydig, extravagant och mer än lite excentrisk. Med andra ord, ett i sanning amerikanskt fenomen", skriver hon.

Sekulära högtider, utan de organiserade religionsutövarnas mobilisering, kommer och går. Bara under förra seklet föll flera i glömska. Men halloweens status är ohotad.

Pratt Bannatyne menar att våra rädslor är kollektiva. Och även om rädslorna i sig förändras gör behovet att hantera dem som ett kollektiv det inte: "Utan en renässans för det ockulta hade det inte funnits någon fascination för andevärlden. Utan ett kliniskt och distanserat förhållande till våra döda, ingen nyfikenhet på döden. Utan vår osäkerhet efter Vietnam och elfte september inget behov av att slå tillbaka mot en genomgripande rädsla som verkar komma från överallt och ingenstans på en gång."

Det här är halloweens centrala funktion. Och det är här arvet från det hedniska Samhain – det som gjort att riten lyckats överbrygga sekler och kulturella barriärer – blir tydligt i det moderna firandet. Ytterst är högtiden en besvärjelse. En manifestation av människans uråldriga behov av att hämta styrka hos sin nästa och möta mörkret tillsammans.

"Det finns ett djupare värde i att knacka på din grannes dörr", skriver Pratt Bannatyne. "Historiker beskriver alltid halloween som den enda natten på året då slöjorna mellan de levandes och de dödas värld lyfts. Kanske är halloween i dag, i vår kultur, en natt då barriärerna mellan människor kan lyftas: Mellan klasser, etniciteter och generationer."