Louise Malmström får en högklassig frisörutbildning och slipper studieskulder. Räkningen går till skattebetalarna.
Louise Malmström får en högklassig frisörutbildning och slipper studieskulder. Räkningen går till skattebetalarna.

Trebarnsmamman Louise, 30, gjorde kursklippet

Publicerad
Uppdaterad
Det här är Ams-kursernas elit.
Eleverna grejar sina drömjobb på en exklusiv skola med hård konkurrens om platserna.
Räkningen går till skattebetalarna.
Louise Malmström, 30, får sina drömmar uppfyllda och noll kronor i studieskuld. Hon går frisörutbildningen på Utbildning Nord i Övertorneå och får lön motsvarande a-kassa under de 86 kursveckorna. Därtill kvitterar hon ut milersättning för resorna till skolan. Hennes frisörutbildning, inklusive ett praktikår, kostar skattebetalarna 701 230 kronor. För samma pris kan man utbilda en ingenjör eller två och en halv jurist. Louise tycker att hon har dragit en vinstlott. - Det är verkligen lyxigt. Jag som var beredd att låna 300 000 kronor på banken för att kunna betala för en privat frisörutbildning, säger trebarnsmamman från Kalix och strålar. - Jag skulle ha tagit studielån. I varje fall om det funnits en frisörskola där jag bor, säger Houda Zhoobin, 23, Skellefteå.

Hjärtklappning av lycka

Houda - som gick danslinjen på gymnasiet - minns att hon fick hjärtklappning av lycka när hon blev antagen. Marknaden skriker efter frisörer. Tvärs över gården ligger byggnaden för träteknik och måleri. Här kan marmorering och ådringsmålning väljas som modul, liksom illusionsmålning. Läraren Sören Sturk medger att eleverna sällan får använda hela sin repertoar på arbetsmarknaden. - Men vi är ju kulturbärare också, förklarar han. Vi går längre in i verkstaden och hittar Mattias Aldeman, 26, som jobbade med datasupport innan han blev arbetslös. Nu får han pengar för att omskola sig till möbelsnickare. - Men det blir nog mer en inkomstrelaterad hobby, skulle jag tro, säger Mattias och visar skattkistan av massiv björk som han tillverkar åt sin flickvän. - Han är duktig, säger läraren och nickar bort mot Mattias. - Vi har EU-kontakter, så han kan få praktisera i Italien. På fritiden kan eleverna ta jägarexamen och gå på gym. Det gör många, för det enda som kvalar in som hålligång i Övertorneå är två pizzerior. På en av dem träffar vi en annan elev på Utbildning Nord. Han går plåt- och ventilationskursen i 66 veckor och siktar på att jobba i Norge. - Där är det lägre skatt. Och man kan tjäna mycket, mer än 35 000 kronor i månaden.

"Min sista chans"

Albin Lindgren går en 11-veckorskurs i kakelsättning. Han har sex års högskoleutbildning i konst och design bakom sig - och studieskulder därefter. Nu sitter han i blåställ i verkstaden där en finsk besöksgrupp passerar med beundrande blickar på de fåtaliga eleverna. - Jag är 30 år, så det här är nog min sista chans att komma in på arbetsmarknaden. - Akademiker är ju hopplösa. Så långt från verkligheten. Med en kakelsättarutbildning har jag mycket större chanser att få jobba med konst och design, exempelvis med att formge och bygga badrum. Är det rättvist att Ams-eleverna får betalt för att plugga på attraktiva utbildningar, när tusentals högskolestudenter tar stora studielån för att bli ingenjörer eller förskollärare? - De som går på universitetet får ju en jättehög lön när de kommer ut. Det får sannolikt inte jag, säger skåningen Paul Nilsson, 31, som går kockutbildningen.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag