"Det handlar bland annat om mer och bättre kapital i banker, striktare krav på bankernas likviditetsberedskap och riskhantering generellt samt skärpt tillsyn över stora, gränsöverskridande bankgrupper", säger han enligt ett förskrivet tal.
Enligt Ingves såg Riksbanken på ett tidigt stadium att de svenska bankernas stora utlåning i Baltikum inte var uthållig. De "mjuka" åtgärder som Riksbanken vidtog var inte tillräckliga.
"Riksbanken saknar skarpa, tvingande, instrument för bankerna i dessa situationer", säger Ingves och berättar att Riksbanken för närvarande analyserar vilka ytterligare verktyg som behövs.

Tydligare budskap om instabilitet

"Riksbanken överväger också hur våra budskap om risker för den finansiella stabiliteten kan göras tydligare".
De svenska bankernas, framför allt Swedbanks och SEB:s, totala utlåning till länderna i Baltikum uppgår till runt 400 miljarder kronor.
Än så länge har de svenska skattebetalarna gått skadeslösa ur baltkrisen. Ägarna har fått stå för kostnaden. Men det finns indirekta förluster för svenskarna i stort:
"När banker gör förluster har de inte samma möjligheter att ge lån i Sverige och därmed får landet en sämre ekonomisk utveckling. Denna negativa utveckling har Riksbanken försökt begränsa så mycket som möjligt", säger Ingves.