Skuldkrisen slår hårdare än väntat

Omfattningen av bankernas gigantiska utlåning till de tre kanske främsta krisländerna har hittills varit okänd.
2 000 miljarder euro (cirka 20 000 miljarder kronor) är dubbelt så mycket som tidigare beräkningar har visat. Det motsvarar nästan en fjärdedel av värdet av allt som euroländerna producerar (BNP) på ett år, enligt Reuters.
Detta enorma belopp kommer att gå upp i rök om EU:s krishjälp misslyckas, så att krisländerna tvingas att ställa in betalningarna. Då riskerar ett antal stora europeiska banker att gå i konkurs, och räddas av hemmanationens skattebetalare.
Valutaunionen EMU:s överlevnad står samtidigt på spel.
- Vi är redo att vidta de åtgärder som är nödvändiga för att rädda euron, säger Tysklands förbundskansler Angela Merkel till Bloomberg News.
Krisen skakar nu Europas börser för tredje veckan i rad och bankaktierna tar mycket stryk.

Spanska staten tog i helgen över den kraschade sparbanken Cajasur i helgen.
Bedömare befarar att krisen kan utlösa en europeisk bankslakt. Inte bara i krisländerna kring Medelhavet. Också i Tyskland väntas svåra bankproblem. Inte minst är många regionbanker hårt pressade efter våghalsiga låneaffärer söderöver.
Europas krisländer inför stenhårda sparprogram i desperata försök att klara sig undan en total ekonomisk krasch.
Enligt analysen från RBS måste nu den Europeiska centralbanken stödköpa obligationer från de mest skuldtyngda euroländerna för att hindra en total krasch i eurozonen.
Men det är inte bara Grekland, Spanien, Portugal och Italien som har lånat för mycket och fastnat i lyxfällan.
Även Japan, USA och Storbritannien lever högt över sina tillgångar.
Men räkna inte med att få se gråtande regeringschefer klippa sina "plastkort" för att slippa hamna på obestånd.

Att se kroniska shoppingmissbrukare göra avbön är annars ett framgångsrikt underhållningskoncept. Svenska tv-tittare kunde i succéprogrammet "Lyxfällan" känna igen sig i hur lätt det är förköpa sig med kreditkort och snabba lån och bli en shopaholic med kraschad ekonomi. Men som i sista stund räddas av ekonomer som ställer tuffa krav så att shoppingmissbrukaren slipper falla utför stupet.
Nu är det många av världens stora industrialiserade länder som tvingas ta itu med sina slösaktiga shoppingbeteenden.
- Stater, hushåll och företag har ökat sin skuldsättning dramatiskt under de senaste tio åren. Med hjälp av lånade pengar har man lånat konsumtion från framtiden. Nivåerna är nu så höga att många länder är väldigt sårbara. Jag skulle vilja säga att det här är ett systemproblem i världsekonomin, säger Robert Bergqvist, chefsekonom på SEB.
EU-ländernas samlade statsskuld är enligt Internationella Valutafonden, IMF, på väg att nå etthundratusen miljarder kronor. Det motsvarar 200 000 kronor per EU-medborgare.
Förklaringen är att de flesta medlemsländer under lång tid har shoppat loss med lånade pengar och fastnat i lyxfällan.

IMF anser att ett lands skuldsättningsnivå bör vara högst 60 procent av BNP för att skulden ska vara långsiktigt hållbar.
USA har en statsskuld på drygt 90 procent av BNP, enligt SEB.
Japan: nära 200 procent.
EU-länderna i snitt: 75 procent.
Eurozonens länder: 80 procent.
Sverige: drygt 40 procent.
Den schweiziska handelshögskolan IMD konstaterar i en rapport att det kommer att ta lång tid för länderna att bli av med sina skulder.
Världens största ekonomi, USA, behöver drygt 30 år på sig för att pressa ned statsskulden till IMF:s mål.

För britter, tyskar och fransmän beräknas målet var uppnått om 20 år.
Japan behöver mer än 70 år på sig. Högt skuldsatta euroländer som Italien kan räkna med 50 års skuldsanering medan tillväxtländerna Argentina, Brasilien och Indien bara behöver fem år på sig för att få ned sina skulder till rekommenderad nivå.
Lägst statsskuld av världens stormakter har Kina med 20 procent av BNP.
Sverige är bäst i EU och hamnar på sjätte plats på IMF:s topplista över världens mest konkurrenskraftiga ekonomier i år.
När Greklandskrisen bröt ut den 27 april nedgraderades grekiska statspapper till skräpstatus av kreditvärderingsinstitut. Ett av dem, Standard & Poor's, skrev dessutom i en analys att ägare av grekiska statspapper bara skulle få igen hälften av sina pengar.
Panikslagna placerare tryckte omedelbart på säljknappen och finansmarknaderna brakade samman.

Fruktan för den grekiska smittan spreds sedan lavinartat och drev upp räntorna i de så kallade Piigs-länderna: Portugal, Italien, Irland, Grekland och Spanien.
Även skuldtyngda Storbritannien drabbades av paniken.
Läget på finansmarknaderna liknande plötsligt situationen 2008, när den amerikanska investmentbanken Bear Stearns gick omkull några månader innan investmentbanken Lehman Brothers kraschade och fick finanskrisen att explodera.
- I jämförelsen är Grekland som Bear Stearns, den första dominobrickan som faller, och Lehman Brothers skulle vara Spanien, säger Financial Times chefredaktör Lionel Barber till BBC, enligt Affärsvärlden.
Politiker sliter nu för att rädda Europa ur skuldkrisen.
- Vi måste ägna mycket mer uppmärksamhet åt att korrigera alltför stora offentliga skulder, säger Joaquín Almunia, EU-kommissionär för konkurrensfrågor.

Han påpekar att två euroländer nu har skulder på över hundra procent av BNP och att Frankrike och Tyskland närmar sig 100 procent.
Ett första räddningspaket på 1 000 miljarder kronor från EU och IMF häromveckan hjälpte inte mycket. Krisen fördjupas för var dag som går och Europas största ekonomi Tyskland har nu tagit på sig ledartröjan och beslutat skjuta till 148 miljarder euro i ett nödlån till euroländerna.
Andra EU-länder och IMF satsar resten i ett andra stödpaket på 750 miljarder euro till euroländerna.
- Frågan är om euron finns kvar om ett antal år. Bara det att politiker kallar den gemensamma valutan för ett "projekt" visar att det kan röra sig om en tillfällig valuta och vem vill placera sina besparingar där, säger Robert Bergqvist.

Den tyska finansinspektionen Bafin försökte stoppa flykten från euron genom att förbjuda en spekulationsmetod, så kallade naken blankning av statsobligationer.
Det innebär att en investerare spekulerar i kursfall för ett värdepapper utan att äga papperet.
Med nakenförbudet fick rubriksättarna på världens tidningar äntligen ett vettigt ord att jobba med under krisen.
Den "tyska nakenchocken" spred sig som en löpeld över kontinenten - och förvärrade raset på börser och penningmarknader.
Euron föll ännu djupare och Frankrike gick till motattack.
- Jag tror absolut inte att euron är i fara. Euron är en solid och trovärdig valuta, sa Frankrikes ekonomiminister Christine Lagarde i en radiointervju och blottlade en möjlig spricka mellan EU:s två grundarländer, Tyskland och Frankrike.
"Blankning, vare sig den är naken eller påklädd, är inget annat än att uttrycka en åsikt på det språk som heter pengar", påpekar Peter Benson i Dagens Industri.

Stora placerare flyttar nu sina pengar från euro till amerikanska dollar.
Men USA är ingen förebild för den som söker ett land med ordning på finanserna.
USA har en galopperande statsskuld på över 12 000 miljarder dollar efter en ökning med nära 20 procent på ett år. En förklaring är de gigantiska stödpaketen till krisbankerna. En annan förklaring de dyra krigen i Irak och Afghanistan.
- USA har en stor statsskuld och stora budgetunderskott och avviker inte från de andra problemländerna, säger Robert Bergqvist.
Ändå tvekar inte finansmarknaden att placera sina pengar i dollar.
- Det finns ett förtroende för att USA, och även Storbritannien, kommer att lösa sina ekonomiska problem. Det förtroendet har inte finansmarknaderna för euroländerna, därför lämnar man euron, säger Robert Bergqvist.