Det har länge grott ett missnöje med Sveriges banker.
15 oktober sänkte Riksbanken reporäntan med 0,5 procentenheter till 4,25 procent. Men ingen bank sänkte sin utlåningsränta, enligt unik statistik som sajten Compricer har tagit fram.
DnB Nor till och med höjde sin ränta med 0,18 procentenheter. Det dröjde ända till 23 oktober innan man långsamt hade sänkt sig ned under 6,24, som räntan låg på 14 oktober, dagen före Riksbankens sänkning.

Sänkning av reporäntan

Ett par dagar senare kom några små sänkningar. Den största från SEB, som sänkte med 0,3 procentenheter.
29 oktober kom ytterligare en sänkning från Riksbanken med ytterligare 0,5 procentenheter – reporäntan hamnade på 3,75 procent.
Sänkningarna från bolåneinstituten? DnB Nor tog ned sin ränta med 0,02 procentenheter. Skandiabanken med lite mindre blygsamma 0,10.
Till och med finansminister Anders Borg tröttnade och var oväntat skarp i sin kritik.
- Nu är det slut på ursäkterna, nu måste boräntorna ned, sa han i en kommentar efter att Riksbanken i veckan sänkt reporäntan med oerhörda 1,75 procentenheter, en sänkning som slår igenom 10 december.
- Det är inte så att godisskålen ställs fram för att bankerna ska vara där och talla, fortsatte Borg.

"Visste att det skulle bli sänkning"

SEB var den enda bank som omedelbart sänkte sin helt rörliga ränta med lika mycket som Riksbanken skalade av reporäntan.
- Eftersom alla visste att det skulle bli en stor sänkning på torsdagen räknade vi och såg att upplåningskostnaderna började sjunka dagarna innan. På torsdag morgon insåg vi att vi den här gången kunde gå med på hela sänkningen, förklarar Rikard Josefson, ställföreträdande chef Retail Sverige på SEB, för Expressen.se.
Både ni och andra banker har varit dåliga på att sänka tidigare?
- Folk tror att Riksbankens reporänta styr bolåneräntorna, och fram till USA-krisen var det sambandet så starkt. Men på de två sänkningar som vi inte gick med på, gick inte våra upplåningskostnader ned. Våra marginaler har sjunkit under krisen, så vi tjänar ungefär 0,42 procent i snitt på ett bolån. Det var ungefär 0,5 procent för ett år sedan.
Men ni tjänar fortfarande mycket pengar?
- Vi tjänar mycket pengar, men vi har inte särskilt lysande avkastning på eget kapital. Om du bor i en bostadsrätt i Stockholm och har en miljon i lån bor du i den bostadsrätten tack vare att en bank ställde upp med miljonen. Vi får 4 200 kronor i intäkt (varje månad) innan kostnad, som går till bankens resultaträkning. Är det schyst eller inte? Det är den stora frågan.

"Politiskt tryck"

Dagens Industris privatekonomiske expert Hans Bolander träffar ofta människor som är missnöjda med sin bank.
- Nu finns det ett tryck på att de verkligen ska sänka i samma takt som Riksbanken, så visst är det så att folk kräver det, men det finns också ett politiskt tryck från finansministern och andra.
Bolander anser att man inte ska stirra sig blind på det faktum att gapet mellan reporäntan och bolåneräntan på två tre år har ökat från ungefär en till 1,75 procentenheter.
- Under tredje kvartalet tillstod flera banker öppet att de hade höjt sina marginaler på bolån, det ska man vara kritisk emot, det känns verkligen fel under en finanskris. Sedan är det delvis som bankerna säger, att de på grund av krisen har dyra upplåningskostnader. Men det gäller att vi kunder är på och kräver stora sänkningar.
Varför är bankerna så långsamma med att sänka räntan?
- I början av veckan var det flera stycken som meddelade att de skulle sänka mycket, eftersom de visste att räntan var på väg ned. Och SEB ska verkligen ha heder av att de omedelbart sänkte. Men en eller två dagar spelar ingen roll, bara räntan kommer ned.