Det blir i så fall ännu dyrare att köpa bostad för den som inte har en fullmatad plånbok.
Genom att sänka lånetaket från 95 till 85 procent av bostadens marknadsvärde ska den lågräntedopade bostadsmarknaden kylas ned, enligt finans inspektionen.
Lånefesten ska dämpas för att inte riskera en prisbubbla.
Men FI bedömer ändå att taksänkningen inte kommer att kyla ned bostadspriserna.
Priserna hålls bland annat uppe av bostadsbristen på många orter.
I stället leder förslaget till att bostadsköparna kyls ned. I tabellen ovan ser du hur förslaget slår, grovt räknat.
En småbarnsfamilj som köper ett enkelt radhus för två miljoner i en storstadsförort får årligen lägga upp 4 800 kronor mer, före skatteavdrag, i räntekostnad. Om de inte har 300 000 kronor till kontantinsats.

På samma sätt blir fyramiljonerskåken 9 600 kronor dyrare per år.
Och då är inte ens morgondagens högre boräntor medi kalkylen.
Utlåningen till privata bostadsköp har ökat kraftigt på senare år. Självklart är det fel om det är för lätt att låna ett par miljoner med svajig inkomst.
Men alla banker som kan stava till Baltikum har redan infört tuffare kreditprövning som utesluter kunder som inte har råd.
Å andra sidan tjänar vinstdrivande banker pengar på att låna ut maximalt. Och visst är det lockande som kund att låna lite extra.
Därför är det trots allt vettigt att strama åt tyglarna ett snäpp.
Men det hade varit bättre att införa ett amorteringskrav. Då skulle statens nya pålaga gynna bostadsköparna - inte bankerna, som glatt kommer att erbjuda dyra topplån så att du ska kunna köpa drömlyan.