Fredrik Reinfeldt och Anders Borg. Foto: Jens L'Estrade
Fredrik Reinfeldt och Anders Borg. Foto: Jens L'Estrade

Reinfeldts enkla jobblösning

Publicerad

DAVOS. Svensk ungdomsarbetslöshet har skenat i väg till 22,6 procent.

Statsminister Fredrik Reinfeldt pekade ut en ny förklaring på ekonomitoppmötet i Davos: Vi har för få låglönejobb i Sverige i jämförelse med andra europeiska länder.

- Det har en baksida eftersom det höjer trösklarna in på arbetsmarknaden, säger han.

Sent på onsdagskvällen diskuterade Fredrik Reinfeldt arbetslöshet med en internationell panel som öste lovord över den svenska arbetsmarknaden, men när han själv fick ordet lyfte han överraskande fram avsaknaden av svenska låglönejobb som ett problem.

Den svenska statsministern tog stöd i den senaste statistiken som visar att 2,5 procent av jobben i Sverige klassas som låglönejobb. Snittsiffran för hela EU är 17 procent. I Storbritannien består 22 procent av arbetsmarknaden av låglönejobb.

"Tröskeln har höjts"

I en intervju med Expressen efteråt tog han som exempel att han ofta brukar fråga andra om de minns sitt första jobb.

- De flesta vittnar då om väldigt enkla jobb. Tänk om de jobben har försvunnit? Var kommer man då in på arbetsmarknaden, frågar han sig.

Är det ett problem att vi har för få låglönejobb?

- Det har i realiteten inneburit att tröskeln har höjts. Men som du vet har jag återkommande sagt att jag står för att i Sverige har vi en strategi där vi höjer löner.

Hade du önskat att vi haft en högre andel låglönejobb än de här 2,5 procenten?

- Jag önskar att vi ska få fler enkla jobb men på de lönenivåer som Sverige har etablerat. Vi behöver fler enkla jobb, vi behöver fler servicejobb.

- Vi är avvikande. Vi har mycket lägre andel låglönejobb. Ta länder som Tyskland, Österrike, Finland så ser det annorlunda ut och det är klart att det påverkar trösklarna att komma in i arbetslivet.

Och det menar du även påverkar ungdomsarbetslösheten?

- Ja, det gör det absolut.

För den internationella publiken berättade han också om svenska ungdomar som åker över den norska gränsen eftersom grannlandet har ett större utbud av enklare jobb inom exempelvis servicenäringen.

- Vi har försökt aktivt arbeta för att det ska bli fler servicejobb eftersom jag tycker att det är bra jobb. Alla jobb som kommer med schysta villkor till marknadsmässiga löner tycker jag att det finns anledning att uppmuntra.

"Yngre kommer in"

- Den typen av sysselsättningsintensiva branscher som handlar mycket om service och där den anställde inte kan ersättas av en maskin är jobb som är väldigt bra. Jag har svårt tänka mig att en maskin kommer fram och frågar vad jag vill beställa på en restaurang, säger Fredrik Reinfeldt.

- Det är också den typen av jobb där yngre kommer in men där också utrikes födda har lättare att etablera sig på arbetsmarknaden.

Fredrik Reinfeldt lyfte också fram planerna på en svensk jobbpakt - där staten ska bekosta en del av utbildningen under en yrkesintroduktion för en nyanställd - som ett nytt grepp för att sänka trösklarna in på arbetsmarknaden.

Tack för att du hjälper oss att rätta fel!

Även om vi alltid försöker skriva så korrekta artiklar som möjligt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din felrapport. Rapportera vad i artikeln som inte stämmer i formuläret nedan. Det kan handla om stavfel, bildfel, syftningsfel eller faktafel.

Var gärna så tydlig som möjligt angående vad felet gäller. Tack för din hjälp!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattsonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning. Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida