Hans utspel förvånar de politiker som gjorde upp om den nya pensionen och försäkringskassan som administrerar den. Vid ett tal i under besöket i Australien och Nya Zeeland förutspådde Göran Persson att det kan leda till upprörda känslor när folk inser hur förändringarna slår. - Jag är säker på att det vi gjort inte kommer att vara populärt om 20 år när de som går i pension ser vad vi gjort, sade han. I slutet av 1990-talet beslutades det nya pensionssystemet i bred enighet mellan de borgerliga och socialdemokraterna. Samtidigt skrotades ATP-systemet. I dagarna får svenskarna sitt årliga orangefärgade kuvert med information om den kommande pensionen.

Inte tillräckligt tydliga

Persson tycker att politikerna inte varit tillräckligt tydliga med vad förändringen kan betyda för framtida pensionärers plånböcker. - Nu har vi ett system som är knutet till den ekonomiska utvecklingen och demografin, och nu har vi framför oss en period då vi åldras som nation. Skulle vi dessutom få en dålig ekonomisk utveckling påverkar det pensionerna, säger Göran Persson till TT. Det här sakerna tillsammans tror jag är lite dåligt kända. "Ett märkligt uttalande", tycker Bo Könberg (fp), som var med och drev fram det nya pensionssystemet. - Det ger i genomsnitt som det gamla om vi är beredda att jobba lite längre i takt med att vi lever längre. Det borde inte vara en överraskning, säger han till TT. - Hittills har det nya gett mer. För första gången på 45 år har pensionernas realvärde höjts med nästa tre procent eftersom den följer löneutvecklingen. Men blir det sämre tider följer pensionerna med. Då slår bromsen till.

De flesta vet

Ole Settergren är chef för Försäkringskassans pensionsavdelning och ansvarig för de orangefärgade kuverten. Han är övertygad om att svenska folket vet hur stor den egna pensionen blir. Efter varje utskick gör kassan en mätning bland 1 000 slumpmässigt utvalda personer. - 90 procent kommer ihåg att de fått kuvertet och nio av tio av dem har tagit del av innehållet. Av störst intresse är prognossidan, säger han. Det finns prognoser över pensionerna fram till 2078. Avgörande är hur mycket längre vi förväntas att leva. - Den som är född 1990 och tar ut pension vid 65 år får 13 procent lägre pension än den som är född 1940. Men samtidigt beräknas livslängden ha ökat med fyra år, berättar Settergren.

Enkelt och tydligt

För att kompensera den lägre pensionen krävs att man jobbar 26 månader längre än i dag. - Det är ett enkelt och tydligt system. Man får det man betalar för. Ska pensionen höjas måste skatten/avgiften höjas och vi får mindre att leva på när vi jobbar, säger han. Vänsterpartiet och miljöpartiet stod utanför pensionsöverenskommelsen. Ulla Hoffmann (v) välkomnar Perssons uttalande. - Våra pensioner har genom premiepensionssystemet utlämnats till aktiemarknaden. Det är inte något som svenska folket ville ha, säger hon.