Det var grandiosa ord och grandiosa belopp när värden Gordon Brown inför tv-kamerorna skulle berätta om maktklubben G20:s överläggningar i konferensanläggningen Excel vid Themsen i östra London.
- En ny världsordning framträder, sade den brittiske premiärministern.
- Detta är den största makroekonomiska stimulansen världen någonsin har sett. Till slutet av nästa år kommer fem biljoner dollar att injiceras i våra ekonomier.
Av detta är alltså en biljon, 1 000 miljarder, till den gemensamma internationella kassan. Det innebär för det första 500 miljarder till Internationella valutafonden (IMF). För det andra avsätts 250 miljarder dollar i handelsfrämjande medel. Den tredje delen är en kvarts biljon i form av IMF:s särskilda dragningsrätter (Special Drawing Rights, SDR), ett slags trygghetsfond som alla ska kunna utnyttja.

"Mycket muskler"

För IMF innebär dessa löften en revolution, fondens resurser mer än tredubblas.
- Att IMF får så pass mycket pengar är mycket viktigt, sade Robert Bergqvist, chefsekonom på SEB, till TT.
- Nu har vi en internationell aktör med ganska mycket muskler som kan hjälpa länder som kommer i betalningsbalanskris. Och många länder kommer fortfarande att hamna i en sådan kris.
- Det är massiva förstärkningar av fonden, av de regionala utvecklingsbankerna och av dragningsrätterna. Det blir en ordentlig förstärkning, sade Per Jansson, statssekreterare (M) på finansdepartementet.
Han hade under mötet i London en plats i den brittiska delegationen, eftersom Sverige vid halvårsskiftet tar över ordförandeskapet i EU.
I förstärkningen av IMF:s kassa ligger EU:s del på cirka 100 miljarder dollar. Den bördan ska fördelas enligt kvota – vilket innebär att den svenska notan kan hamna kring tre miljarder dollar (motsvarande nära 25 miljarder kronor).
- Vi talar om en utökad låneram, men hur det kommer att se ut är inte klart ännu. Det blir möjligen så att man ställer det här till förfogande men att man sedan aldrig implementerar lånet, sade Jansson till TT.

Stabil patient

G20 enades också bland annat om att försöka sätta stopp för skatteparadis, samt hårdare reglering av aktörer som hedgefonder och kreditvärderare.
Det sistnämnda var Frankrikes president Nicolas Sarkozys käpphäst. Han hade till och med hotat att hoppa av om G20-ledarna inte kom tillräckligt långt på den fronten. Men efter mötet var det idel glada miner, även om det råkade bli en rampljuskamp mellan Brown och Sarkozy när de på grund av förskjutningar i schemat höll separata, samtidiga presskonferenser.
- Detta är mer än vad vi kunnat hoppas på, sade Sarkozy.
Först några timmar senare intog den viktigaste ledaren, USA:s president Obama, scenen.
- På det stora hela är jag nöjd med den här "produkten", sade han, och använde en populär liknelse om vad G20 nu tror sig ha åstadkommit:
- Patienten är stabil, men det finns skador som måste läka, det finns nödlägen som kan uppstå.
Den bilden räckte för börserna, som på kvällen gick upp ungefär fem procent i både Europa och USA.

Henrik Samuelsson/TT Tomas Bengtsson/TT