Med 9,2 miljarder kronor i vinst blev det Nordeas bästa första kvartal någonsin. Aktien lyfte markant på Stockholmsbörsen.

Svenska bolån var dock inte avgörande, då de bara står för 4 procent av bankens intäkter, enligt Nordea-chefen Christian Clausen. I stället handlar det om att banken har fått fler kunder och gör fler affärer med varje kund.

– Så enkelt är det, säger Clausen.

Bemöter kritiken

På en pressträff visar han samtidigt upp bilder som visar att gapet mellan hushållens räntor för bolån och de kostnader bankerna har för att finansiera samma lån inte har rört sig särskilt mycket de gångna fem åren.

– Bolånemarginalen varierar mellan 0,50–0,75 procentenheter, säger Clausen.

Han vill med bilden bemöta den utbredda kritiken mot bankens marginaler, bland annat på det sociala nätverket Twitter.

Clausen hänvisar till tuffare kapitalkrav, från både myndigheter och marknaden, vilket gör att bolån inte längre kan matchas med inlåning med samma löptid. I stället krävs dyrare och längre obligationslån även för att betala för korta bolån. Det drar upp bankens kostnader.

Marginalerna har dock ökat i vinter, i nolltillväxtens Sverige – både för Nordea och SEB. Det har skett i skuggan av Riksbankens räntesänkningar och ECB:s treåriga likviditetslån, som tryckt ned bankernas kostnader.

Är det rimligt?

– 0,62 eller 0,67 procentenheter är väl nästan samma sak, svarar Clausen.

Varnar för turbulens

SEB-chefen Annika Falkengren tror för sin del att pendeln nu svänger tillbaka.

– Det är ömsom vin och ömsom vatten. Som det ser ut just nu är det en bank här mittemot (Swedbank), som agerar ganska aggressivt på bolånemarknaden och som inte gjorde det förra året, säger hon.

Både Falkengren och Clausen varnar för marknadsturbulens framöver, till följd av oro kring Spanien och andra euroländer med statsfinansiella obalanser.

– Det finns glimtar av optimism, men vi har förberett oss för ett sämre scenario, säger Falkengren.

Bland annat tack vare ECB:s likviditetslån tonas dock riskerna ned något jämfört med i fjol.

– Bankerna har mycket mer likviditet och krisen i höstas var en likviditetskris mer än något annat, säger Clausen.