Lotta Gröning: Många lever under knappa marginaler

I Frankrike är pensionsåldern 60 år och i Grekland går nu regeringen in och höjer pensionsåldern från 61 till 63 som en direkt följd av den ekonomiska krisen. Sverige är ett av de länder som har den högsta pensionsåldern i EU. 40-talisterna är den årskull som haft den bästa gräddfilen när det gäller våra trygghetssystem. Det finns det många pensionärer som inte påverkas nämnvärt av årets sänkning av pensionerna.

Inkomst och tilläggspensionerna beräknas i år sjunka med 3 procent. Utan tvekan har pensionsfonderna gått dåligt på börsen. Även om många hurtfriska opinionsbildare utmålar pensionärerna som en samling gnällspikar finns det många som drabbas hårt. Vi har ingen anledning att slå oss för brösten när det gäller vårt börsanpassade pensionssystem. Över 800 000 människor bedöms tillhöra fattigpensionärerna. Det är ingen liten utdöende skara, tvärtom gruppen äldre och fattiga bara växer. Fattigpensionärer är de som har låg ATP och därmed också har rätt till garantipension. En del lever på 6 777 kronor i månaden och de som har lägst pension slipper sänkning i år.
Men det är många människor, främst kvinnor som lever under mycket knappa marginaler och som får det ännu tuffare när deras pensioner minskar.

Den ljusnande framtiden är absolut inte de äldres. 30 procent av alla 85-åringar födda 1955 kommer att leva i fattigdom. Den pension de får som nybliven pensionär består inte livet ut, utan tvärtom inkomststandarden kommer att sjunka ju äldre de blir. Många av dagens unga som studerar länge och kommer ut i arbetslivet sent riskerar att bli den pensionslösa generationen. Det kan röra sig om en halv miljon människor.
Pensionsracet mellan blocken inför valet i september blir ju nästan löjligt. Frågan handlar inte om vem som kan sänka skatten mest. Det handlar om att den nya fattigdomen som i högsta grad också drabbar våra gamla.