För att klara den allt mer akuta krisen behövs nu snabba motåtgärder, som ett system för transfereringar mellan länder som Tyskland och Grekland i form av euro-obligationer, enligt New York Times-kolumnisten.

Är på Stockholmsbesök

TT träffar Krugman på ett hotell i centrala Stockholm, där han tillsammans med två andra mottagare av ekonomipriset till Alfred Nobels minne deltar i en konferens anordnad av Institute for Financial Research vid Handelshögskolan i Stockholm.
– Det handlar inte så mycket om dålig krishantering, även om vi har sett en del av det. Det vi ser är snarare effekterna av de fundamentala felen i eurosystemets struktur.
– Sedan har ansvariga politiker i varje steg underskattat problemet. Och alla åtgärder har varit mindre än vad de skulle ha varit, tillägger han.
TT: Är krisen vi går igenom nu något nödvändigt ont?
– Ja, det tror jag. Det är i själva verket vad euro-skeptiker alltid varnat för. Men det kommer i en mer intensiv tappning, snabbare och större, än vad de mest pessimistiska kritikerna trodde.
Så kallade euro-obligationer, med vilka fattiga och rika euroländer kan låna tillsammans på kapitalmarknaden, är enligt Paul Krugman "en bra idé". Inte minst mot bakgrund av den "panik" som uppstod kring spanska och italienska statspapper tidigare i augusti.
– Paniken innebär en reell risk för en självuppfyllande profetia. Rädslan för inställda betalningar drar upp räntorna, vilket i sin tur blir den främsta orsaken till det man fruktar värst – det vill säga inställda betalningar, förklarar Krugman.
– Euro-obligationer skulle kunna minska risken för denna typ av panik.
TT: Hur bråttom är det?
– Det ser ganska brådskande ut. När attacken mot Italien tog fart för två veckor sedan befann vi oss mycket nära ett läge där krisen skulle kunna ha sänkt hela euro-projektet. Det var väldigt läskigt. Det första jag gjorde varje morgon var att starta datorn för att kolla räntorna på italienska obligationer.

Tiden börjar rinna ut

Europeiska centralbankens stödköp, som sedan förra veckan har lättat på räntetrycket mot Spanien och Italien, är enligt Paul Krugman ett första steg mot just en euro-obligation.
– Det är som att bygga en tillfällig euro-obligation med tandpetare och tuggummi. Det behövs en väsentligt mer permanent struktur.
Enligt Princeton-professorn börjar nu tiden rinna ut för euroländerna.
– För det första, eurozonens kris handlar inte om oansvarig finanspolitik. Det är bara sant i fallet Grekland. Det gäller inget av de andra länderna. För det andra, det finns en stor risk att det inte finns tid att invänta bättre samordning av finanspolitiken, säger han.
– Vi hamnade väldigt nära en kollaps för bara två veckor sedan och vi har inte tid att under – säg fem år – montera ihop nya institutioner.
TT: Hur illa ute är europeiska välfärdsstater, som Sverige, i krisen?
– Krisen har inget med välfärdspolitik att göra. Bland länderna som klarat krisen bäst, som Sverige, finns flera starka välfärdsstater. Och Grekland har ju knappast bättre välfärdsvillkor än till exempel Tyskland, säger Krugman.