– Det här med kort, det kan nog vara en fara ibland för risken finns att köpet upplevs som mer abstrakt, säger Gunilla Nyström, privatekonom vid SEB.
– Det är lätt att langa upp kortet och köpa en skjorta till eller ett tv-spel eller vad man nu vill ha, det är inte lika konkret som om man tar upp hundralapparna ur plånboken, säger hon.
I grunden tror dock inte Gunilla Nyström att det är någon större skillnad mot hur barn och unga lär sig ekonomi jämfört med förr.

Shopping intresse

– Mycket av det som barnen lär sig om att hantera pengar, det har att göra med hur föräldrarna ser på pengar, säger Gunilla Nyström.
Hon konstaterar att samhället kring ungdomarna i dag ser annorlunda ut än för 20 år sedan.
– Man gör mycket mer på nätet och frestelserna är mycket större i dag. Shopping har blivit ett intresse och ungdomarna befinner sig mycket oftare i shoppingcentra och rör sig i konsumtionsmiljöer på ett annat sätt.
Samtidigt är marknadsföring inriktad på barn och unga ymnigt förekommande.

Större utsatthet

– Det är en större utsatthet i dag, och nätet bidrar till det. I en undersökning som Konsumentverket gjort svarade en av tio ungdomar att de köpt saker på nätet som de trodde var gratis, säger Gunilla Nyström.
Hon tror att det kan finnas en liten risk att dagens unga blir en generation där fler än tidigare kan få problem med att få pengarna att räcka månaden ut.
Konsumentverket driver flera projekt i samarbete med bland andra Finansinspektionen och Kronofogden för att sprida kunskap om ekonomi till ungdomar.

Öppen dialog

Men viktigast av allt är att föräldrar pratar med sina barn och ungdomar om pengar och ekonomi, anser Karin Nordenson, utredare vid Konsumentverket.
– Man måste ständigt ha en öppen dialog och göra dem delaktiga i ekonomin på ett tidigt stadium. Och då handlar det inte bara om att plus och minus ska gå ihop, utan också om att lära dem stå emot konsumtionen och marknadsföringen i dagens samhälle, säger hon.
TT