När banken Landsbanki, som en av tre isländska banker, kollapsade 2008 förlorade brittiska och holländska bankkunder stora summor pengar. Totalt rör det sig om 36 miljarder kronor, motsvarande 108 000 kronor per islänning.

Ekonomisk osäkerhet

När 70 procent av rösterna i lördagens folkomröstning räknats hade nejsidan fått 57,7 procent av rösterna medan 42,7 röstat ja, skriver tidningen Morgunbladid. Förra året sa islänningarna nej till ett liknande förslag, men då fick nejsidan 93 % av rösterna.
Statsminister Johanna Sigurdardottir sade före omröstningen att ett nej kan leda till stor ekonomisk osäkerhet de närmaste åren.

Rättsprocess

Islands statsminister Johanna Sigurdardottir. Foto: Ingolfur JuliussonEtt nej kan betyda att Island får svårt att få tillgång till de internationella finansmarknaderna och kan vara avgörande för om landet får IMF-lån samt kan försämra Islands chanser att bli medlem i EU. Nej-resultatet kan även dra in Island i en europeisk rättsprocess, vilket kan bli ännu dyrare för islänningarna.
- Vi har försatts i en förfärlig situation. Vi har två val och båda är dåliga. Förmodligen hade folk svårt att välja, säger Reykjavikbon Helgi Sigurdsson till AP.

Inget nytt försök

Det är nu oklart vad regeringens nästa drag blir, men finansminister Steingrimur Sigfusson utesluter ytterligare ett försök att övertyga väljarna om återbetalning.
- Vi har fått en tydlig signal från folkomröstningen att vidare förhandlingar är uteslutna. Det finns ingen mening med att försöka igen, säger han.

Kostnaden beräknas lägre

När Landsbanki gick omkull 2008 förlorade 400 000 brittiska och holländska medborgare sina besparingar de haft i internetbanken Icesaver – pengar som respektive regeringar ersatte sina medborgare. Det är dessa pengar som Island nu krävs på.
Enligt det avtal som islänningarna i går röstade nej till ska landet betala tillbaka pengarna – med 3,3 % ränta till Storbritannien och 3 % ränta till Nederländerrna – mellan 2016 och 2046. Det tidigare kravet, som nära nog hela befolkningen sa nej till, var att betala tillbaka pengarna med 5,5 % ränta mellan 2016 och 2024.
Enligt BBC har den verkliga kostnaden för staten dock beräknats bli lägre än de 36 miljarder landet är skyldigt, då den största delen av pengarna skulle komma från försäljning av Landsbankis tillgångar.