SÖKER JOBB. Susanna Forslin, 55, Sollentuna, plågas av värk och orkar bara vara uppe i en timme. Sen måste hon lägga sig och vila. Nu känner hon sig vilsen, "som i ett ingemansland". Foto: Christian Örnberg
SÖKER JOBB. Susanna Forslin, 55, Sollentuna, plågas av värk och orkar bara vara uppe i en timme. Sen måste hon lägga sig och vila. Nu känner hon sig vilsen, "som i ett ingemansland". Foto: Christian Örnberg

Hon måste låna till julklapparna

Publicerad
Uppdaterad
Susanna Forslin, 55, stämplades som förtidspensionär av den förra regeringen, efter tre måndader som sjukskriven.
Nu - sex år senare - ska hon söka jobb, uppmanad av Fredrik Reinfeldts nya regler.
Men hon är för sjuk för att jobba, enligt arbetsförmedlingen. Och för frisk för att bli sjukpensionär, enligt försäkringskassan.
I december får hon noll kronor.
- Min dotter ger mig en slant då och då, säger Susanna. Annars skulle jag inte ha råd med julklappar till barnbarnen.
Susanna Forslin rör sig sakta och stelt genom den prydliga och julpyntade lägenheten i Sollentuna norr om Stockholm. När hon ska vrida huvudet måste hon vända hela kroppen. Hon plågas av smärtor, dygnet runt.
Susanna har arbetat i hemtjänsten, och jobbat extra på kvällar, bland annat i en kiosk och på en grill.
– Jag var en arbetsmyra, ett energiknippe. Jag gillade att ha två–tre jobb samtidigt, berättar hon.
Men så fick hon värk i nacke och axlar.
– Hemtjänsten var mer fysiskt krävande förr, vi hade inte de hjälpmedel som man har i dag. Jag lyfte patienter och bar tunga matkassar långa sträckor. Men jag har inte fått skadorna godkända som arbetsskador.

Kroppen sa stopp

Båda hennes axlar opererades på 90-talet. Susanna blev inte bättre men jobbade ändå. Hon skolade om sig och började arbeta på ett kontor. Men i september 2003 sa kroppen stopp.
Susanna blev sjukskriven, och tre månader senare fick hon sjukersättning – det som förr kallades förtidspension.
– Jag sa nej först, för jag hoppades på att bli bättre. Men handläggaren sa att om jag vägrade sjukersättning riskerade jag att inte få något alls. Så vad hade jag för val?
Susanna har provat allt från elektrisk akupunktur till bassängträning. Hon har behandlats på en smärtklinik och ätit olika typer av smärtstillande.
– Men inget hjälper, suckar hon. Min nacke är förstörd, och huvudet värker så att jag har svårt att hålla det uppe.

En av 30 000 svenskar

Efter över fem år som sjukpensionär – med en inkomst på 11 000 i månaden – fick Susanna i våras beskedet att hon riskerar att bli utförsäkrad.
Hon är en av de drygt 30 000 svenskar vars tidsbegränsade sjukersättning når taket. Gruppen domineras av kvinnor 40–60 år. Den vanligaste diagnosen är psykiska problem – därefter värk.
– Jag träffade handläggaren i början av sommaren och har lämnat ett nytt läkarintyg. Jag började ringa i september, men jag får bara svaret att mitt ärende utreds. De räknar på det, säger de.
Den 18 november fick Susanna sin sista sjukersättning.
– I december får jag inget, eftersom försäkringskassan inte har fattat något beslut. Jag har hamnat i ett ingenmansland.

Ska söka jobb

– Jag gick till arbetsförmedlingen och skrev in mig.
Handläggaren ruskade på huvudet, hon såg hur illa jag mådde. Hon sa: Vad gör du här?
– Men nu ska jag ringa tidigare arbetsgivare och beställa intyg. Och söka jobb, fastän det är så uppenbart att jag inte kan ta ett.
Men är det bara av ondo: Att arbetsförmågan utreds? Syftet är att bryta utanförskap och få fler långtidssjuka i arbete.
SVÅR VÄRK. "Huvudet värker så att jag har svårt att hålla det uppe", berättar Susanna Forslin. Foto: Christian Örnberg – Det där låter bra. Men då ska arbetsförmågan utredas av läkare med kunskap. Min läkare kan mitt fall utan och innan, men läkarna på försäkringskassan, de som fäller domen över mig – de har aldrig träffat mig, aldrig ens pratat med mig.
– Det är det här som gör människor så frustrerade, tror jag. Att besluten fattas så långt från en själv. Man känner sig maktlös.
Oron har satt spår. Susanna sover dåligt, och äter antidepressiva sen i höstas.
Hon kan inte bära en matkasse så hon måste ha hjälp med att handla. Se på tv orkar hon i cirka 45 minuter, sen måste hon lägga sig. Hon städar lägenheten, steg för steg – men det kan ta en vecka.
– Jag vill ha det fint hemma, och jag vill göra rätt för mig. Jag får låna av min dotter för att ha råd med något extra, som julklappar till barnbarnen.
Eller den vita julstjärnan på köksbordet. Dottern Sophia Singman bor nära, bara 300 meter bort.

"Känner mig idiotförklarad"

Foto: Christian Örnberg – Mamma är envis, hon sätter på sig en mask. Ler och kämpar. Men jag ser direkt när hon har för ont.
– Hon är stolt också. Jag har gett henne lite pengar – men nu senast tackade hon nej först. Men hon har alltid stöttat mig och varit den starka, nu får jag hjälpa henne. Det är fruktansvärt att se sin självständiga mamma behandlas så här.
Susanna:
– Jag känner mig idiotförklarad. Jag tror att jag ska skicka mina räkningar till socialförsäkringsministern Cristina Husmark Pehrsson.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag