"Lugn och ro och tålamod det är vad jag behöver för att komma tillbaka till ett jobb", säger Peter Berglund, 50, Piteå. Peter fick en hjärnblödning för drygt fyra år sen och blir långsamt bättre. Varje dag promenerar han med hunden Charlie. Foto: Olle Wande
"Lugn och ro och tålamod – det är vad jag behöver för att komma tillbaka till ett jobb", säger Peter Berglund, 50, Piteå. Peter fick en hjärnblödning för drygt fyra år sen och blir långsamt bättre. Varje dag promenerar han med hunden Charlie. Foto: Olle Wande

Han tvingas söka jobb trots skadan

Publicerad
Uppdaterad
Inte ens en procent av de som får sjukersättning kommer tillbaka till ett jobb. Det visar en kartläggning från försäkringskassan. Peter Berglund, 50, fick sjukersättning för drygt fyra år sen då han drabbades av en hjärnblödning. I maj blir han utförsäkrad - och ska söka jobb. - Jag behöver mer rehabilitering, säger han.
Tvåbarnspappan Peter Berglund, Piteå, var sjuksköterska och egen företagare när han fick en hjärnblödning.
- Läget var kritiskt, jag låg i två månader på sjukhus, berättar han. Talet försämrades och min högra sida blev förlamad. Jag som har varit extremt frisk hela livet - jag hade varit borta två arbetsdagar.
Vägen tillbaka har varit lång.
- I dag kan jag göra det mesta, men långsamt. Jag går ganska bra, men högra armen och handen är stela som Kapten Kroks, och jag är högerhänt.
- Jag hoppas på ett jobb en dag, men jag skulle nog behöva fem år till med rehabilitering. Jag räknar faktiskt med att få förlängd sjukersättning när jag utförsäkras i maj - det är så uppenbart att jag inte kan jobba. Mitt handikapp är synligt.

Få kommer tillbaka

Av svenskar som får sjukersättning - som Peter Berglund - kommer mindre än en procent tillbaka till arbetsmarknaden för att jobba eller söka jobb. Det visar en studie som försäkringskassan har gjort.
"Typfallet" som börjar jobba igen...
...har en psykisk diagnos, som depression eller reaktion på svår stress.
...är strax över 40 år.
...har haft sjukersättningen på deltid och relativt kort tid: två-fyra år.
...är välutbildad - detta gäller särskilt kvinnorna.

Bemötandet är viktigt

Kristina Alexanderson, professor i socialförsäkring, ledde en studie där man följde unga sjukskrivna i Östergötland i elva år.
- Flera berättade att hur de blivit bemötta, av till exempel läkare och försäkringskassan, hade lika stor betydelse som själva rehabiliteringen för deras återgång i arbete.
Redan efter några månader kan man få "biverkningar" av att vara sjukskriven, erfar Kristina Alexanderson:
- Självförtroendet kan sjunka, många känner sig socialt isolerade. Då kan ett negativt bemötande ta väldigt mycket kraft.

Ny arbetsmarknad behövs

Töres Theorell, professor emeritus i psykosocial medicin:
- Många som utförsäkras behöver mer rehabilitering. Sen måste vi skapa en alternativ arbetsmarknad som välkomnar dem som inte kan jobba fullt ut. Vi borde premiera sådana arbetsgivare.

Expressen rättar: I en tidigare version av artikeln hade det hamnat fel material i faktarutan. Under den sista punkten borde det också, som nu, framgå att det bara är de utförsäkrade som bedömts klara ett jobb som ska söka arbete.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag