Den grekiska regeringen meddelade på söndagen att den sänker pensionerna, skyhöjer skatterna och slopar julbonusarna, samtidigt som den manade till nationella uppoffringar för att få tillgång till det utlovade nödlån på 120 miljarder euro som ska rädda landets ekonomi från kollaps.
Det var en synbart obekväm grekisk premiärminister, Giorgos Papandreou, som tillkännagav att regeringen nått ett avtal med EU och Internationella valutafonden (IMF) för att säkra lån i utbyte mot djupt impopulära åtgärder för att rädda en ekonomi på fallrepet.
- Med vårt beslut i dag kommer våra medborgare att tvingas göra stora uppoffringar, sade han och beskrev ilskan från allmänheten inför den nya vågen av nedskärningar som "uppenbar".
Grekland har befunnit sig under kraftigt tryck att skära i det kopiösa budgetunderskottet som skakat de internationella marknaderna och lett till oro över smittoeffekter till andra kraftigt skuldsatta europeiska länder. Förra året uppgick budgetunderskottet till 13,6 procent av bruttonationalprodukten (BNP), medan statsskulden var 273,4 miljarder euro eller 115,1 procent av BNP.
"Dyrt att släcka elden"
I dag har problemet antagit enorma dimensioner, i dag riskerade elden att sluka inte bara Grekland utan även eurozonen och mer. Kostnaden för att släcka den är mycket hög och den är mycket hög för grekiska medborgare.
Landets situation har blivit akut med lån på nio miljarder euro som löper ut den 19 maj.
Enligt finansminister Giorgos Papakonstantinou skulle det exakta värdet av paketet tillkännages på ett extrainsatt möte med finansministrarna i eurozonen på söndagseftermiddagen.
Frankrikes finansminister Christine Lagarde har sagt att lånen omfattar mellan 100 och 120 miljarder euro över tre år. Enligt Frankrikes utrikesminister Bernard Kouchner saknas trots det garantier för att krisen inte ändå ska spridas inom eurozonen.
- Ingen kan garantera något, särskilt i denna situation där marknaderna ständigt går till attack, sade Kouchner men underströk att paketet är nödvändigt för att försvara Europabygget och euron.
"Förnedring för EU"
Leif Pagrotsky, tidigare socialdemokratisk näringsminister och för 15–20 år sedan delaktig i rensningen av det svenska statsfinansiella moraset, är nu rådgivare åt grekiska regeringen. Den grekiska politiken har inte kunnat hantera läget, anser Pagrotsky, vilket lett till högre priser, sämre konkurrenskraft och sämre effektivitet. Med Internationella valutafondens krav ska det nu bli ändring på det.
Han är även upprörd över EU:s hantering av den grekiska krisen. Det är enligt Pagrotsky mycket illa att Internationella valutafonden måste rycka in, varigenom USA, Kina och Ryssland får inflytande över processen.
- Det är en oerhörd förnedring för EU.
