Den grekiska krisen kan få Riksbanken att vänta med att höja räntan, tror flera ekonomer.
- Man bör absolut öppna upp för det, säger Cecilia Hermansson, chefsekonom på Swedbank.
Bankens analytiker har tidigare räknat med att Riksbanken den 1 juli höjer reporäntan, från den rekordlåga nivå på 0,25 procent som gällt ända sedan i somras.
Men turbulensen på de finansiella marknaderna till följd av Greklands statsfinansiella kris väntas nu få Riksbanken att avvakta med den första räntehöjningen. Och påföljande höjningar kan, enligt Cecilia Hermansson, komma att ske i en långsammare takt.
- Det beror väldigt mycket på vad som kommer att hända nu under de närmaste veckorna. Men det är i alla fall någonting att flagga för, säger hon.
Tydliga besked
Annika Winsth, chefsekonom på Nordea, utesluter inte att den grekiska krisen kan få Riksbanken att vila på hanen.
- Det är inte vårt huvudscenario i dag, men skulle det här dra ut på tiden och eskalera, då är det klart att det påverkar centralbanker runt om i världen, säger hon.
Nordea räknar dock med att utfästelserna om stöd till Grekland så småningom kommer lugna penningplacerarna, och stabilisera situationen på finansmarknaderna. Men det krävs tydliga besked, understryker Winsth.
- Det är lite samma sak som med Lehman (-konkursen), att först när man fick konkreta bevis så blev man nöjd. Så länge man inte har det så sitter man med pengarna på kontot och avvaktar.
"Solid" ekonomi
Finansminister Anders Borg anser att svensk ekonomi "står väldigt solid" och tror inte att den grekiska krisen kommer att sprida sig hit.
- Vi har en oro på räntemarknaden och för första gången på tre decennier verkar det som om Sverige inte påverkas. Det beror på att vi vårdat de offentliga finanserna, säger han.
Men bankekonomerna räknar med att de statsfinansiella åtstramningarna i stora delar av Europa, inte bara i Grekland, kommer att hämma tillväxten under lång tid framöver. Och läget förvärras av nuvarande finansiella turbulens.
- Turbulensen kan påverka förtroendet, skapa osäkerhet och göra att man skjuter upp investeringar. Det skulle påverka svensk konjunktur, eftersom vi har väldigt mycket investeringsvaror i vår export, säger Cecilia Hermansson.
Mats Rörbecker/TT