Några av regeringens viktigaste satsningar
* Bolagsskatten sänks från dagens 26,3 procent till 22 procent den 1 januari.
* 4 miljarder ska satsas på forskning och innovation under 2013. Sammanlagt under 2013-2016 omfattar satsningen 11,5 miljarder. Fokus ligger på området life science.
* 1,5 miljarder satsas på rättsväsendet för att bekämpa vardagsbrotten och öka tryggheten.
* 2,1 miljarder satsas på stöd till långtidsarbetslösa med hjälp av praktikplatser och utbildningsinsatser.
* Cirka 3,5 miljarder satsas gruvrelaterad infrastruktur, bland annat upprustning av malmbanan.
* Reglerna i föräldraförsäkringen görs om. Möjligheten att ta ut ledighet efter barnets fyraårsdag begränsas. Samtidigt stiger den så kallade grundnivån.
* Det impopulära så kallade vab-intyget tas bort från årsskiftet.
* Skatten för pensionärer sänks vilket ger 50 kronor mer i plånboken och bostadstillägget för ensamstående pensionärer med låga inkomster höjs med 170 kronor/månad.
* Drygt 400 miljoner kronor satsas under 2013-2016 för att förbättra utbildningen för utrikesfödda elever i grundskolan.
* 2,1 miljarder satsas på stöd till långtidsarbetslösa med hjälp av praktikplatser och utbildningsinsatser
* En ettårig gymnasieutbildning införs
Infrastruktur, forskning och sänkt bolagsskatt. Det satsar regeringen mest pengar på i budgeten för 2013.
Men finansminister Anders Borg (M) ser uppenbara risker att ekonomin kan utvecklas sämre än prognosen. Ändå är han inte orolig:
– Om världsekonomin stannar, har vi säkerhetsmarginaler för att sätta in åtgärder.
Regeringen vill "investera för framtiden". Det är också namnet på budgetpropositionen för 2013 som offentliggjordes i dag och som kostar 23 miljarder kronor.
Satsningarna var redan kända sedan innan och några nyheter bjöd inte den tio kilo tunga budgetpropositionen på.
Anders Borg inledde presskonferensen med att berätta om det bekymmersamma läge som råder i Europa.
– Vi presenterar året budgetproposition i mycket oroliga tider. Sverige kommer med den här budgeten att ha kanske Europas starkaste finanser.
Har säkerhetsmarginaler
Den absolut största satsningen är sänkningen av bolagsskatten från dagens 26,3 procent till 22 procent. Det kostar 16 miljarder kronor och sker från 1 januari nästa år.
Förhoppningen är att sänkningen ska ge fler jobb samtidigt som man hoppas att fler utländska företag kommer att vilja etablera sig i Sverige.
– Vill vi förhindra stora utflöden till skatteparadis och lågskatteländer måste man göra det mer attraktivt att betala skatt i Sverige, säger Borg.
Som tidigare presenterats är det specifikt tre saker som regeringen tror långsiktigt kan hjälp den svenska tillväxten: satsningar på forskning, infrastruktur och sänkt bolagsskatt.
Enligt finansministern står Sverige rustat för att kunna möta en djupare kris, typ finanskrisen 2008/2009.
– Även om det blir tvärstopp i svensk ekonomi, om världsekonomin stannar, har vi säkerhetsmarginaler för att sätta in åtgärder. Riskerna för marknadsosäkerhet är små.
Tror på tillväxt
Anders Borg pratar om Sveriges låga skuldnivå och starka offentliga finanser, i förhållande till andra europeiska länder.
Sverige står sig starkt om man jämför med andra europeiska länder. Regeringen spår att BNP kommer att öka med 2,7 procent nästa år. Bankerna och Konjunkturinstitutet tror på en betydligt lägre tillväxt.
– Prognosen är precis densamma som den Borg presenterade i samband med mötet på Harpsund. Jag hade trott på någon liten nedjustering. Tillväxtprognosen för nästa år och 2014 är i högsta laget, säger SEB:s chefsekonom Robert Bergqvist, till TT.
Men Anders Borg tycker inte att han är för optimistisk.
– Man kan tycka att 2,7 procent är en snabb tillväxt, säger han, men tillägger att historiskt har Sverige legat över den siffran när ekonomin väl återhämtar sig.
– Jag ser uppenbara risker för att vi får tillbaka orosvågorna. Att utmåla mig som optimist, det kommer ni att få besvärligt med, säger han.
