Finansoron sprider sig från Dubai

Börsen och kronan fortsatte tappa höjd i svallvågorna av finanskrisen i Dubai på fredagen. Peter Kaplan, nordisk chefekonom på Royal Bank of Scotland (RSB), räknar med att trycket nedåt kommer att bestå fram till jul.
- Banker och institutioner vill nu minska risken i balansräkningen inför bokslutet, säger han.
Liksom SEB:s Bergqvist ser han ett statsfinansiellt relativt starkt Sverige. I närområdet finns problemen främst i Baltikum, Sydeuropa, Storbritannien och Irland.
Särskild oro känner han inför den grekiska budgetproblematiken.

En utmaning

Både Bergqvist och Kaplan noterar dock att fastighetsmarknaden i Sverige inte är problemfri. Den präglas av en hög vakansgrad.
- Vakansgraderna är höga och de stiger fortfarande. Det blir förstås en påfrestning om det leder till prisfall och avskrivningar. Det är en utmaning. Men det är andra länder som har större problem, säger Bergqvist.
Han pekar bland annat på USA.
- Där är det främst små- och medelstora banker som lånat ut till fastigheter. Det lär leda till ytterligare bankkollapser. Men det är inget som jag tror kommer att skapa oro för systemrisker, men det kan addera kreditförluster, säger han.
Vad gäller statsfinanserna och marknadens krav på budgetsanering sticker Sverige och Norden ut, enligt Bergqvist.
- Både europeiskt och globalt. Statsskulden är hög, men det är väldigt låga nivåer vid internationella jämförelser. Vi har ett väldigt starkt statsfinansiellt utgångsläge. Det är förstås otroligt bra i de här tiderna.
Om Dubai går omkull skulle det bli den största offentliga konkursen sedan den tumultartade kollapsen för Argentina 2001, då tiotusentals sparkonton gick upp i rök och 25 personer dödades i de gatukravaller som följde.

Skjuter till

Men den finansiella stormen i Persiska viken kommer att bedarra, tror Bergqvist. Han räknar, som många andra, med att de andra schejkdömena i Förenade arabemiraten skjuter till pengar.
- Det är en stor aktör. Och vi pratar om stora belopp, konstaterar han.
- Kronan och börsen tar stryk i den allmänna osäkerheten. Däremot ser man inget av detta på den svenska räntemarknaden, som att man inte skulle vilja ha svenska statsobligationer längre. Den efterfrågan finns kvar, på mycket goda grunder, säger Peter Kaplan, nordisk chefekonom på Royal Bank of Scotland.
Desto värre är det i Grekland, som bubblat upp som en ny statsfinansiell oroshärd i Europa efter Island, Baltikum och Östeuropa.
- Men Grekland är finansiellt väldigt, väldigt långt bort från Sverige – faktiskt, säger Kaplan.
Han noterar att det finns aktörer på marknaden som befarar att Grekland ska tvingas ställa in betalningar i framtiden.
- Marknaden ser att statsskulden ökar och man vill ha betalt för den risken.
Trycket mot den grekiska staten, som ingår i euro-samarbetet, kommer liksom trycket nedåt för börsen och kronan att pågå fram till jul, enligt Kaplan.
- Banker och andra finansiella institutioner minskar sin riskexponering inför bokslutet. Det är en trend jag tror fortsätter till strax före jul
Kan det leda till en kreditåstramning för svenska hushåll och företag?
- Kanske för företag, men för hushåll är det inte speciellt troligt. Man kommer se till att likviditeten finns kvar för korta räntepapper. Men för företag som vill låna lite längre ut på räntekurvan, på kanske 5–10 år, kan det bli lite svårare nu.
Till jul räknar Kaplan med att trycket nedåt på kronan och börsen avtar.
- Då har de tagit ned risken till en nivå där de känner sig bekväma. Där kan man vara över årsslutet. Sedan börjar ett nytt år, då man får möjlighet att lägga på lite mer risker igen.

Bra krockkudde

RBS-ekonomen Kaplan pekar ut det låga ränteläget som en bra krockkudde för de svenska fastighetsbolagen, vilket han räknar med gör att de kan hantera en hög vakansgrad utan att det leder till kreditförluster i någon större omfattning.
Utöver Dubai och Grekland höjer Kaplan ett varningens finger för en rad europeiska länder. Han säger att finansmarknaden i allt högre utsträckning har börjat betrakta eurozonen som en grupp länder med helt separata finansiella problem, som svårhanterliga bytesbalansunderskott och växande statsskulder.
- Nu tittar man på dem land för land, säger Kaplan.
- Hur ser det ut i Grekland och Portugal? Kommer Spanien att klara det här? Det finns många länder i södra Europa som har stora, stora problem. Det handlar om stora underskott i de offentliga finanserna samtidigt som det inte finns överskott i andra sektorer, som det gör i Japan.
- I Sydeuropa, Storbritannien och Irland är problemet att sparandet på en nationell nivå är väldigt negativt. Hushållen sparar inte särskilt mycket samtidigt som staten lånar. Då ökar de sin utländska skuld, av andra EU-länder. Det är problematiskt. Det kommer med all säkerhet öka osäkerheten. Vi vet att statsskulden i många av de här länderna kommer att öka dramatiskt de närmaste åren.