Han har räknat ut att hittills i februari ligger snittpriset exklusive moms och andra påslag på 89 öre per kilowattimme, jämfört med 39 öre i november, 50 öre i december och 67 öre i januari.

Felfallen snö

Orsaken till de höga priserna är i första hand kylan.
- Det är 10 grader kallare än normalt i Norden, säger Eriksson.
De höga priserna beror också på stoppen i kärnkraften och den hydrologiska balansen, det vill säga hur mycket vatten och snö det finns i magasinen.
- Det går mot ett minus på 40 terrawattimmar i nästa vecka, säger Eriksson.
Det kan tyckas märklig att magasinen inte är mer välfyllda med tanke på all den snö som vräkt ned över landet den senaste tiden. Men snön har så att säga inte fallit på rätt ställen, det vill säga där magasinen finns.
Senast det var lika ansträngt var under en vecka i januari 2003.

Hela våren

Till alla dem som nu kan se fram emot ännu en saftig elräkning säger Sigge Eriksson att man brukar kunna bevilja en uppdelning av betalningen om man får svårt att slanta upp tusenlapparna på en gång.
De som har rörligt elpris drabbas av högre räkningar både som en följd av kylan som drar upp förbrukningen och det höga priset. Den som sitter med fast elpris drabbas bara av den ökade förbrukningen.
- Men det kan slå rätt mycket det också, säger Eriksson som gör bedömningen att vi kommer att se höga priser under hela våren.

Effektreserven används

Kraftindustrins effektreserv sattes på måndagen in för tredje gången i vinter för att förse marknaden med el i den utbredda kölden, berättar Magnus Thorstensson, elmarknadsanalytiker på branschföreningen Svensk energi.
- Utan effektreserven, som bjudits in i tre timmar i dag, hade priserna varit betydligt högre.
Enligt Thorstensson är detta första vintern som effektreserven verkligen har använts: Två timmar den 17 december, tre timmar den 8 januari och ytterligare 3 timmar den 22 februari.
- Två faktorer spelar roll nu. Det ena är kylan, som är bred. I Stockholm var det –20 grader i morse och vi har tvåsiffriga minusgrader i Oslo och Helsingfors också. Den andra delen är begränsningarna i den svenska kärnkraften, säger han.
Enligt Thorstensson är "dåliga marginaler i planeringen" i kärnkraftens underhållsprogram en viktig faktor.
Ett stort bakslag är att reaktorn Oskarshamn III stängdes under helgen. Därtill kommer halv kapacitet för Forsmark II-reaktorn och två avstängda reaktorer i Ringhals.
- Man hade förhoppningar om att kunna återstarta Oskarshamn-reaktorn i söndags eller på måndagen. Det är den största reaktorn och den går inte alls, säger han.
Magnus Thorstensson tycker att vinterns höga elpriser visar att finns underlag för nya investeringar i den nordiska kraftproduktionen.
- Det finns utrymme för fler investeringar. Det ser vi i Finland, där man nu bygger ett femte kärnkraftverk och där de lämnat in ansökningar om att bygga ytterligare två, säger han.

Dåliga marginaler

- Mer kapacitet vore självklart bra, men man kan inte täcka upp alla situationer, tillägger han.
Att situationen blivit extrem i vinter beror bland annat på "dåliga marginaler i planeringen" bland kärnkraftverkens ägare, enligt Thorstensson.
- Det hänger samman med att kärnkraften har ett dåligt år. De har haft dåliga marginaler i planeringen. Man måste ta höjd för det mest osannolika. Visst har de en del av skulden, men en del går inte att kontrollera.
En faktor som kan slå hårt mot hushåll är också den alltmer utbredda användningen av värmepumpar.
- Värmepumpar är en bra metod för att effektivisera energianvändningen och de sänker kostnaderna. Men det är varierande vilken kapacitet de klarar av. De klarar av ned till en viss nivå, sedan smäller det till och då går elen på. Då blir det dyrt.