Ensamstående med barn blir fattigare

Publicerad
Alltfler ensamstående kvinnor med barn klassas som fattiga.
I industristäder hamnar var tredje under fattigdomsgränsen.
Det framgår av siffror som riksdagens utredningstjänst (RUT) tagit fram på uppdrag av Vänsterpartiet.
I genomsnitt lever var fjärde ensamstående med barn på inkomster som understiger 60 procent av medianinkomsten, vilket är måttet på relativ fattigdom.
- Det är sorgliga siffror, säger V:s ekonomiska talesperson Ulla Andersson.

"Slagit hårt"

Nyligen kom Swedbank med en undersökning som visade att ensamstående föräldrar är de senaste 15 årens förlorare.
Vänsterpartiet har låtit RUT titta på hur det ser ut i olika delar av landet och hur andelen fattiga ändrats sedan 2003.
Två typer av kommuner utmärker sig i år – kommuner där mer än 40 procent av befolkningen är anställda inom industri och där det bor färre än 12 500 personer. I dessa är drygt var tredje ensamstående med barn fattig. 2003 var inte ens var tionde det.
- Det finns många olika orsaker. I industriorterna har den ekonomiska krisen slagit hårt och många blivit arbetslösa, säger Andersson.
- Men det är en utveckling som pågått under lång tid.

Rätt till heltid

Underhållsstöd, bostadsbidrag och barnbidrag har i stort sett har legat stilla. När skatten på arbete sänks gynnar det familjer där två förvärvsarbetar.
- Flera kommuner har också slutat med barnomsorg på nätter och obekväma tider. Har man ingen barnomsorg kan man inte ta ett jobb, påpekar Andersson.
Hon tycker att siffrorna borde leda till eftertanke.
Andersson vill bland annat införa en lagstadgad rätt till barnomsorg på obekväm arbetstid, rätt till heltid och höja samt indexera underhållsstöd och bostadsbidrag.
Enligt uppgift från Försäkringskassan betalas underhållsstöd ut för runt 260 000 barn medan cirka 120 000 hushåll med barn får bostadsbidrag.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst idag