Dålig koll på receptfritt i butik

Där granskning inletts har ofta bara en bråkdel av butikerna besökts.
Även om medlen är receptfria så är de inte ofarliga, säger Andreas Furängen, vd på Apotekarsocieteten, till tidningen. I det receptfria sortimentet finns flera mediciner som används vid tonåringars självmordsförsök, säger han.
Läkemedelsverket oroas av signaler om att butiker inte följer regelverket. Till exempel får läkemedel inte blandas med andra varor i butiken utan att personalen har uppsikt.
Organisationen Sveriges kommuner och landsting (SKL) anser att reformen drivits igenom för snabbt och att det inte är kommunernas fel att kontrollerna inte kommit igång.
- Förberedelsetiden har varit för kort för att man ska kunna få igång kontrollapparaten. Regeringen har haft för bråttom, säger Nils Alesund på SKL till tidningen.
Nästan 6 200 försäljningsställen har anmält att de vill sälja receptfria läkemedel och samtliga har godkänts direkt av Läkemedelsverket. Det är kommunernas ansvar att kontrollera att butikerna följer regelverket. Reformen trädde i kraft den 1 november förra året.

Värktabletter storsäljare

Försäljningen av värktabletter och förkylningssprej ökade med 25 procent i mars jämfört med samma månad förra året. Största orsaken är att medlen nu säljs i dagligvaruhandeln, skriver Metro.
- Om även 6 000 näringsidkare inom dagligvaruhandeln börjar sälja värktabletter så påverkar det självklart försäljningen, säger Eva Fernvall, varumärkeschef på Apoteket AB, till tidningen.
Försäljningssiffrorna är preliminära och har hämtats från branschtidningen Ica Nyheter.
Men även om dagligvarubutikerna står för den största ökningen så har även den receptfria handeln ökat något i apoteksbutikerna.
Svenskarna köpte värktabletter och nässpray för totalt 337 miljoner kronor i mars. Av det stod försäljningen i matbutiker och bensinmackar för 58 miljoner.