CSN drabbas av ett omfattande studielånsfusk värt miljarder varje år - tusentals låntagare misstänks ha skenskrivit sig på adresser i Sverige.
Eftersom de inte bor i landet och har någon inkomst här, så kan de enkelt strunta i att betala tillbaka sina studielån, skriver CSN:s generaldirektör Kerstin Borg Wallin, på DN Debatt.
- I dag har vi inga sanktionsmöjligheter mot de här personerna. Vi måste få bättre verktyg för att få tillbaka pengarna, säger Klas Elfving, pressekreterare på CSN.
Staten förlorar årligen enorma summor pengar när studielånstagare lämnar bristfälliga eller felaktiga adress- och inkomstuppgifter till CSN.
- Det handlar om miljardbelopp helt enkelt, säger Klas Elfving, pressekreterare på CSN.
CSN har upptäckt att tiotusentals låntagare har skenskrivit sig på adresser i Sverige. I själva verket bor de utomlands, skattar där och redovisar inte någon inkomst i Sverige.
Även om de har en skyldighet att meddela sina inkomster till CSN finns inga verksamma straff, menar Kerstin Borg Wallin.
Slipper betala
På det sättet slipper smitarna att betala av sina lån.
- Vi har försökt att få igång ett bättre samarbete med andra länder för att få in de här personernas inkomstuppgifter. Men det är inte lätt, säger Klas Elfving.
Men det finns även de som arbetspendlar till våra nordiska grannländer men som inte redovisar sin inkomst till CSN. Inte ens vårt grannland Danmark lämnar självklart ut inkomstuppgifter till CSN om de som har svenska studielån, säger Klas Elfving.
- Det är problem på den punkten, säger han.
Nu vill man att lagstiftningen ändras.
- Vi vill kunna säga upp hela lånet till betalning. Om man går med en skuld på några tusen till en domstol i USA till exempel, så vill de ofta inte ta upp ett sådant mål. Men om vi pratar om skulder på en till en och en halv miljon, som en del av de här personerna faktiskt är skyldiga oss, så får vi större möjligheter att driva ett mål, säger Klas Elfving.
Enbart de 100 av dem som har störst skul
100 miljoner i skulder
der, och har skenskrivit sig i Sverige, är skyldiga 100 miljoner kronor. Totalt misstänker man att 4 000 låntagare har falska adresser i Sverige.
- Vi funderar också på att alla låntagare ska skriva på ett skuldsäkringsdokument där de försäkrar att de ska betala tillbaka. En sådan handling kan underlätta att driva ett fall i domstol, säger Klas Elfving.
Om ingenting händer är man på CSN rädd för att våra svenska politiker kommer att ifrågasätta de svenska studielånssystemet.
- Det är ju klart. Om det läcker ut miljarder från studielånssystemet så får vi problem att försvara det generösa system som vi har i dag, säger Klas Elfving.
