Fixa fint i hemma – med små medel

Massor av inredningtips hittar du här!

Har du tur?

Du kan bli miljonär. Ta chansen här!

Storlek på text:
Skriv ut text
Foto: Stefan Lindblom Foto: Stefan Lindblom

Butiker ratar krokiga gurkor - de är för fula

Annons:
FAKTA



56 kilo per person


Varje år slänger vi 30 procent av den mat vi köper.
I genomsnitt slänger svenskarna 56 kilo mat per person och år.
Den energi och de resurser som går åt till att producera den slängda maten står för sju procent av svenskarnas klimatpåverkan.
I 154 av landets 290 kommuner källsorteras matavfall separat.
21 procent av hushållens matavfall återvinns biologiskt genom kompostering eller genom att rötas till biogas.


Källa:
Jordbruksverkets rapport Matsvinn – ett slöseri med resurser? (TT)

Nästan en tredjedel av den mat vi köper hamnar i soporna. Nu rapporterar Jordbruksverket dessutom att stora mängder fullt ätbar mat kasseras redan innan den når konsumenterna - för att den är för ful.
– Matsvinnet är ett stort miljöproblem. Och kedjan är större än att vi bara måste äta upp det vi har på tallriken, säger Christel Gustafsson, chef på Jordbruksverkets klimatenhet.
Ett skäl till att fullt dugliga matvaror ratas är att de inte ser tillräckligt attraktiva ut. Det kan handla om allt ifrån bröd som inte har den perfekta limpformen till gurkor som är för små eller för krokiga.

Krokiga gurkor

– Butikerna har lärt sig att det inte är någon mening att lägga fram krokiga gurkor. Det är ändå ingen som köper dem, säger Christel Gustafsson.
En av orsakerna till matsvinnet är enligt Jordbruksverket att det produceras mer mat än vi egentligen behöver, vilket sänker priserna. Överflödet ger oss möjlighet att vara kräsna.
– När något inte har ett ekonomiskt värde blir det lättare att slänga det. Men jag tror att vi börjar bli medvetna om att våra krav på ett homogent sortiment är ett problem. Jag tror att det kommer att ske en förändring, säger Christel Gustafsson.

Hamnar i reahörna

Den mat som väljs bort kan i stället sluta som djurfoder eller gå direkt till biogasanläggningar och rötkammare. Men enligt Jordbruksverket väger inte miljönyttan vid återvinning upp belastningen vid produktionen.
Eva-Louice Hansson har sålt frukt och grönsaker på Gustav Adolfs torg i Malmö i över tio år. Hon arbetar aktivt med att så långt det går undvika att slänga något.
– Vi har väldigt, väldigt lite svinn. Vi tar hellre in lite för lite och fyller på efter hand när något tar slut. Varor som är skadade eller ser lite fula ut lägger vi i en reahörna. De som har det lite sämre ställt köper gärna billigt, de bryr sig inte om att bananerna är lite bruna, säger hon.
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Ekonomi
EKONOMI PÅ TWITTER
Annons:
Mest läst om ekonomi
Mest lästa om ekonomi
Annons:

Rapportera textfel

Tack för att du hjälper oss att rätta fel. Även om vi alltid försöker skriva så korrekta artiklar som möjligt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din felrapport. Rapportera vad i artikeln som inte stämmer i formuläret nedan. Det kan handla om stavfel, bildfel, syftningsfel eller faktafel. Var gärna så tydlig som möjligt angående vad felet gäller. Tack för din hjälp!

Felaktigt mejl
Du måste fylla i en kommentar:
Ajax loader

Rapportera textfel

Tack för att du hjälper oss att rätta fel. Även om vi alltid försöker skriva så korrekta artiklar som möjligt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din felrapport. Rapportera vad i artikeln som inte stämmer i formuläret nedan. Det kan handla om stavfel, bildfel, syftningsfel eller faktafel. Var gärna så tydlig som möjligt angående vad felet gäller. Tack för din hjälp!

Felaktigt mejl
Du måste fylla i en kommentar:
Ajax loader