På torsdagseftermiddagen samlades EU-ledarna till möte i Bryssel för att diskutera hur Greklands akuta ekonomiska kris ska lösas på ett trovärdigt sätt.
Enligt ett beslutsunderlag som Reuters hade tagit del av föreslås Grekland och de andra drabbade ländernas lån från EU:s krisfond EFSF bli förmånligare, med en ränta sänkt till runt 3,5 procent från 4,5 procent och med löptider förlängda till 15 år från 7,5 år.
- Det som var viktigt var att man också plockade in Irland och Portugal, säger Nordeas chefsekonom Annika Winsth till TT.

"En stökig höst"

På marknaderna reagerade man positivt, bland annat stärktes euron mot dollarn.
Eurogruppens ordförande Jean-Claude Juncker bekräftade tidigare på torsdagen att det inte blir någon bankskatt i Greklands räddningspaket. Enligt flera källor diskuterades olika varianter på hur den privata sektorn ska bidra till lösningen av den grekiska skuldkrisen.
- En samlad lösning måste inkludera ett deltagande från den privata sektorn, sade Jean-Claude Juncker enligt Reuters.
Juncker uteslöt inte heller att Grekland tvingas ställa in betalningarna av landets skulder, men han poängterade att allt måste göras för att försöka undvika inställda betalningar.
Finansminister Anders Borg vill inte kommentera de enskilda förslag om åtgärder som förekommit i diskussionen inför EU-toppmötet om hur finansfrossan ska mildras. Han säger sig tro att mötet kan bidra till viss stabilisering och minskad osäkerhet:
- Men det är klart att höstmånaderna blir förmodligen stökiga.

"Risk för Sverige"

Borg betonar att skuldproblematiken inte bara är europeisk, då läget är besvärligt även i USA, och säger att resultatet av EU-toppmötet är viktigt så att inte fler länder dras med i följderna av de grekiska finansproblemen.
- Huvudansvaret måste ju nu ligga på euroländerna, att de visar att de kan stänga in den här problematiken kring Grekland genom att de har ett lite mer långsiktigt perspektiv på hanteringen av Grekland, säger han.
Men även de enskilda medlemsländerna måste ta sitt ansvar, menar Borg.
- Det är en ökad risknivå i världsekonomin. Och det finns risker för Sverige att utvecklingen blir svagare än vad vi tidigare har trott. Det är nog alldeles tydligt.
Vid 18-tiden på torsdagskvällen hade EU-toppmötet ännu inte avslutats och något besked om storleken på nästa räddningspaket för Grekland hade ännu inte offentliggjorts.