- Vi har en bubbla sedan två år tillbaka och den kommer att fördjupas i takt med att räntorna stiger. När vi kommer upp i normala räntenivåer på 5,5 procent, kommer det att märkas, enligt Bengt Hansson, analytiker på Bostadskreditnämnden (BKN).
Och det kommer enligt många bedömare inte att dröja särskilt länge innan boräntorna når den nivån.
I en ny rapport analyserar BKN hushållens skuldsättning i spåren av finanskrisen och gör också en internationell jämförelse.
- Det är oroväckande att vi fortsätter att skuldsätta oss i så snabb takt som sker i dag, säger Hansson.
Skulderna har ökat dramatiskt och enligt Hansson kan den utvecklingen inte tolkas på annat sätt än att hushållen spekulerar i sitt boende.
- Det är naivt att tro att prisstegringar på bostäder ska pågå i all framtid.

Inte normalt

Stigande huspriser och låga räntor är inte ett normaltillstånd.
I många länder har sjunkande bostadspriser efter finanskrisen förändrat hushållens situation påtagligt. Det egna kapitalet minskade kraftigt och för en del hushåll försvann det helt. En stor del av det framtida konsumtionsutrymmet gick därmed också upp i rök och den egna bostaden gick från att vara en kassako och bankomat till att bli ett sänke, konstaterar BKN.

Skulden växer till

Sverige uppfyller alla kriterier för en snabb skuldtillväxt. Och det i sin tur är en bidragande faktor för en krasch på bostadsmarknaden. Vi har, även efter det att bolånetaket infördes, en hög belåningsgrad i nyutlåningen, vi har obegränsade ränteavdrag, vi kan välja amorteringsfria lån. De verkliga amorteringstiderna på nya svenska bostadslån är i dag omkring 100 år för villor och närmare 200 år för bostadsrätter.
- Det gör att vi tror att man inte behöver betala husköpet, konstaterar Hansson.
Vi har också stora möjligheter att låna till annat med bostaden som säkerhet och vi har stor andel rörliga räntor.

Av: Maria Victorin/TT