Barnfattigdomen ökar i Sverige och inget talar för att det kommer att bli bättre i år, enligt Rädda barnen.
Fyrabarnsmamman Eva, 49 år, vet hur fattigdom tär i vardagen. Hon berättar om känslan av att vara den elaka som står i vägen för barnen.
- Det kan räcka att ett barn kommer och frågar om de får köpa en glass. Även då måste jag säga: nej, vi har inte pengar till glass. Man känner sig totalt misslyckad, säger hon.

Pengarna tar slut

Hon har varit ensam med barnen under större delen av deras uppväxt. De tre äldsta har flyttat hemifrån. Kvar i lägenheten i miljonprogramsområdet i Stockholm finns en tonårsdotter.
Att gå till tandläkaren eller köpa nya glasögon är omöjligt. Eva arbetar halvtid, får sjukpension för resten och ordet buffert existerar inte. Med fyra dagar kvar till sjukpensionen har hon 130 kronor kvar på kontot.
- Och jag röker inte, jag dricker inte och jag går aldrig ut. Jag tar tillvara på resterna hemma. Klart att jag kanske kan köpa en påse chips till helgen, men vi lever inget slöseriliv, säger hon.

Kyrkan hjälper

Pengarna har inte alltid räckt månaden ut. Då har hon vänt sig till kyrkan.
- De har räddat mig många gånger. Men det är samtidigt förnedrande, det är skamligt att gå till någon och säga: jag har inte matpengar, säger hon.
Eftersom Eva arbetar med barn i ett välbärgat område ser hon klyftorna.
- Barn som är åtta år har varit på semester i Thailand, Dubai och Karibien. De pratar om att de har städhjälp och blir förvånade över att jag inte har bil. De har helt andra möjligheter än mina barn, lever i en helt annan verklighet, säger hon.

"Ingen väljer"

Barnfattigdom har den senaste tiden blivit ett slagträ i debatten. Eva lyssnar på politikerna, men känner att de inte förstår.
- Det finns en underton i samhällsdebatten att den som blivit sjuk får skylla sig själv. Men ingen väljer att vara sjuk. Barn ska aldrig behöva lida för att deras mamma är sjuk, säger hon.
En höjning av barn- och bostadsbidrag skulle hjälpa, menar Eva. Men hon vill också att kulturen ska bli mer lättillgänglig.
- Jag minns när det var gratis att gå på museum. Det var fantastiskt! Då kunde vi göra saker tillsammans. Vi kanske inte kunde åka utomlands, men vi kunde gå på museum och få en inblick i hur världen såg ut, säger hon.

Sofia Tanaka/TT