Försäkringskassan ansåg inte att Arne Karlssons arbetsförmåga var nedsatt, trots epilepsianfall och kärlkramp. I söndags dog Arne, förmodligen av ett kraftigt epilepsianfall. Foto: Paul Madej
Försäkringskassan ansåg inte att Arne Karlssons arbetsförmåga var nedsatt, trots epilepsianfall och kärlkramp. I söndags dog Arne, förmodligen av ett kraftigt epilepsianfall. Foto: Paul Madej

Arne, 62, ansågs vara frisk - dog

Publicerad
Uppdaterad
Arne Karlsson, 62, hade epilepsi och kärlkramp.
Men enligt försäkringskassan var han för frisk för att få sjukersättning.
I söndags dog Arne, han föll ihop över köksbordet.
En granne såg Arne Karlsson, Smedby, genom köksfönstret på luciadagen. Arne låg så märkligt stilla över köksbordet, och grannen larmade polisen.
- Förmodligen dog han av ett kraftigt epilepsianfall, säger Arnes gode man sen ett år, Laila.
Men dödsorsaken är inte fastställd än.
Gode mannen Laila har - tillsammans med Arnes läkare - kämpat i ett år för Arnes rätt till sjukersättning (det som förr kallades förtidspension).
- Arne hade jobbat hårt, och ville göra rätt för sig. Han var snäll, och rädd att vara till besvär, berättar Laila.
Men Arne hade blivit sjuklig och förvirrad. Han vågade inte hämta ut mediciner, för de var så dyra. Och han hade knappt några pengar till mat eller kläder.

Mer och mer förvirrad

Laila, god man, berättar:
- Nästan varje gång jag var hos honom fick han ett epilepsianfall. Han blev mer och mer förvirrad. När han kallades till arbetsförmedlingen för några månader sen så gick han vilse på vägen.
- Sen, när han kom dit sa handläggaren åt honom att gå hem. Vem som helst kunde ju se att han var för sjuk för att jobba!
- Jag och grannarna fick hjälpa honom med mat och kläder.
En av hand döttrar säger:
- Han arbetade hela livet, utom de sista åren. I flera år jobbade han åt Volvo. Det senaste jobbet var åt Kalmar kommun, han röjde i parker och i skogen.

6 500 i pension

Arne, som bodde i en hyreslägenhet i Smedby utanför Kalmar, fick en pension på cirka 6500 kronor i månaden, ett så kallat förtida uttag av ålderspension, som man kan få efter 61. Innan dess levde han på socialbidrag.
Men om försäkringskassan hade bedömt Arnes arbetsfömåga som nedsatt på grund av sjukdom, hade han haft rätt till sjukersättning. Då kunde han ha skjutit upp utbetalningen av sin ålderspension - vilket hade gett honom en bättre pension efter 65.
Gode mannen Laila och Arnes läkare har skickat två ansökningar till försäkringskassan, plus två läkarintyg och ett brev från läkaren, skrivet med en personlig ton, för att betona hur dålig Arne var. De föreslog också ett möte med en handläggare.
De ville att Arne skulle få sjukersättning på heltid.
Men i de två besluten från försäkringskassan - från i maj och i september - står att Arnes arbetsförmåga inte är nedsatt.
Ingen rätt till sjukersättnig, alltså.
Försäkringskassan svarar:
- Vi hittar inget anmärkningsvärt i ärendet utan har av allt att döma följt reglerna efter bästa förmåga, säger Annica Jönsson, informationsansvarig, Försäkringskassan syd.

Fotnot: Arnes gode man Laila vill inte stå med sitt efternamn eftersom hon även jobbar som övervakare.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag