Poängen med ägarlägenhet är att köparen äger sin bostad och till exempel kan sälja eller hyra ut den utan att behöva ha någon annans tillstånd. I en bostadsrätt måste föreningen tillfrågas vid uthyrning och vid en försäljning godkänna köparen.
Bostadsminister Stefan Attefall (KD) vill inte tala om ett misslyckande, men hade hoppats på fler.
- Jag hade självklart hoppats på litet mer, men är inte särskilt förvånad. De nya reglerna kom mitt i finanskrisen och det tar tid för konsumenter och byggare att lära sig en ny form.

Norge föredömet

Man ska se det här som en del i en långsiktig process, säger Attefall som besöker Norge för att studera frågan där.
- Vi tror att ägarlägenheter kan bli ett viktigt komplement också på den svenska bostadsmarknaden. Norge är ett intressant föredöme här.
Ägarlägenheter finns i dag främst utanför storstadsområdena Stockholm, Göteborg och Malmö, konstaterar Lantmäteriet, som registrerar alla fastigheter i landet.
- I Kristianstad finns till exempel ett 70-tal ägarlägenheter som husets ägare bildat. Och de han inte säljer hyr han ut, säger marknadschef Agneta Ericsson på Lantmäteriet.
Hon håller med bostadsministern om att tidpunkten för införandet nog har del i det svaga intresset:
- Nu upplever vi ett ökat intresse också från större byggbolag med fler förfrågningar, säger hon.

Ny lagstiftning

En poäng med ägarlägenhet är att du kan pantsätta en ägarlägenhet precis som du kan göra med ett hus och du förlorar inte lägenheten, vilket är en risk med en bostadsrätt, om bostadsrättsföreningen går i konkurs.
Regeringen arbetar på att få fram en lagstiftning som ska göra det möjligt att ombilda även befintliga lägenheter till ägarlägenheter. I dag kan det bara ske i nybyggen.
- Om det inte finns underlag för att ombilda ett helt hus till bostadsrätter kan en del bli ägarlägenheter och resten förbli hyresrätter. Då får du ett mer blandat utbud och det tror jag kan skapa mindre segregerade bostadsområdet, säger bostadsminister Stefan Attefall.