Förra året lämnade 44 000 medlemmar hjälporganisationen. Det är dubbelt så många som försvann året innan och en femtedel av hela medlemskåren.
- När det blir en förtroendekris så blir det den utlösande faktorn för att lämna. Det är realistiskt att medlemskapet kommer fortsätta att tappa, där skiljer vi oss inte från andra folkrörelser, säger Ulrika Årehed Kågström.

Lång väg tillbaka

Hon tror att det kommer att ta åratal att arbeta tillbaka tilliten från allmänheten. Stormarna kring förskingringshärvan och höga arvoden har skadat förtroendet för Röda Korset.
- Det går inte att släta över med någon enkel kampanj eller något sådant utan det är ett väldigt långsiktigt och systematiskt arbete. Det handlar om att i verksamhet visa att vi gör rätt saker. Vi har gjort massor, vi har minskat antalet tjänster med en tredjedel, vi har en ny organisationsstruktur och en ny ledning, säger hon.
TT: Vad har er kris kostat dem ni ska hjälpa?
- Det tror jag inte går att värdera i kronor och ören. Det är väldigt allvarligt och det är stora summor som det handlar om. Det påverkar ytterst människor som befinner sig i en utsatt situation.

Större intäkter trots allt

När det stormade som värst förra året valde Röda Korset att ligga lågt och slutade att värva månadsgivare, som blev över tusen färre. Medlemsavgifterna sjönk med nästan fem miljoner kronor. Men de totala intäkterna växte ändå, främst med anledning av att insamlingarna ökade stort efter jordbävningen i Haiti och översvämningarna i Pakistan. Dessutom sköt Sida till mer pengar.
- Vi har inte samlat in så mycket pengar sedan tsunamin 2005. Jag tror att det har att göra med att när det inträffar en katastrof då ser man ändå att Röda Korset gör nytta och då är man beredd att kanalisera sina medel via Röda Korset för att man vet att de används på rätt sätt, säger Ulrika Årehed Kågström.