Avtalsrörelsen kan bli en tuff match

YLVA THÖRN, 55.
GÖR: Förbundsordförande i Svenska Kommunalarbetareförbundet. I grunden undersköterska, fackligt aktiv sedan 1974.

STEFAN FÖLSTER, 50.
GÖR: Chefsekonom i Svenskt Näringsliv och samhällsdebattör. Barnbarn till Gunnar och Alva Myrdal.

GUNILLA RUNNQUIST, 66.
GÖR: En av landets mest erfarna medlare. Tidigare bland annat Lärarförbundets förhandlingschef.

Det varit hårda ord i media, från båda sidor, långt innan förhandlingarna startat. Någon jämförde detta med en hockeymatch, där det snackas en del för att psyka motståndarna - ligger det något i den beskrivningen? 

GUNILLA RUNNQUIST: Även om det kan göras utspel - vilket väl hör till spelets regler - är förutsättningarna för att klara av nästa års avtalsrörelse goda. God sed har etablerats på arbetsmarknaden.
STEFAN FÖLSTER: De utspel som gjorts är inte ett spel för galleriet, utan det ligger faktiskt några tiotusentals jobb i potten. Som kan gå förlorade eller bevaras.
YLVA THÖRN: Du pratar om en ökad arbetslöshet, medan jag undrar om det är löntagarna som ska betala för en ekonomisk kris som de inte kan göra något åt. Var går gränsen? Är det företagens överlevnad som ska få avgöra i alla lägen? Vi står inför ett vägval.

Hur påverkas förhandlingarna av att det är lågkonjunktur?

YLVA: Vi förbereder oss på ett seriöst sätt, oavsett om det är hög- eller lågkonjunktur.
STEFAN: Mer står på spel än vanligt. Dels därför att så många företag faktiskt står vid avgrundens rand. Det gör att löneökningar ger en större arbetslöshetseffekt än normalt. Jag har aldrig varit med om att fackföreningar i sitt resonemang så lite tagit hänsyn till att det är lågkonjunktur. Man ställer krav som om det vore högkonjunktur.
GUNILLA: Det hade kunnat bli en rysare om det inte vore så att vi har en väldigt väl fungerande lönebildning i Sverige. Det har vi genom de erfarenheter som dragits av parterna under de senaste 30 åren.

Ylva, borde ni ta större ansvar för samhällsekonomin och kräva mindre löneökningar för era medlemmar?

YLVA: Det argumentet använder de alltid. Men den svenska modellen måste kunna fungera i både hög- och lågkonjunktur. Jag tillbakavisar det Stefan säger, att vi är oseriösa när vi lägger våra bud.
STEFAN: Det är viktigt att säga att det sker en löneökning utöver avtalen. Det som brukar kallas löneglidning.
YLVA: Väldigt liten.
STEFAN: Just nu är den väldigt liten för man har skjutit upp löneökningar, men över tid i Sverige ligger den på lite mer än en procent. Det betyder att när vi säger att vi vill ha nollavtal betyder det ändå en ökning av kostnaderna på mer än en procent och det ligger inom ramen för vad Konjunkturinstitutet rekommenderar. Medan, som vi tolkar LO:s bud: de säger 2,6 procent och sen är det låglönesatsningar som gör att man hamnar på över tre procent. Och sen är det löneglidning på en procent och sen kommer andra krav - som exempelvis rätt till heltid. Den totala arbetskostnadsökningen blir då ungefär fem procent. Vilket faktiskt är väldigt mycket även för ett högkonjunkturår i Sverige.
YLVA: Det där är ju att skjuta från höften.
STEFAN: Nej, det har jag räknat på.
YLVA: Absolut skjuter du från höften. Vi har tagit hänsyn till löneglidningen. Och det är ju dessutom väldigt lite löneglidning.

Merparten av alla avtal på arbetsmarknaden ska förhandlas om och 3,3 miljoner svenska plånböcker berörs direkt. Det här måste vara ovanligt stor avtalsrörelse?

GUNILLA: Jag kan inte minnas en avtalsrörelse av liknande omfattning. Nästan alla avtal löper ut ungefär samtidigt.
YLVA: Det är en oerhört stor avtalsrörelse på i stort sett samtliga områden. Den är som alla avtalsrörelser, men ännu lite tuffare.

Mindre än ett år återstår till ett riksdagsval då jobben troligen är viktigaste frågan - har det någon betydelse för hettan i avtalsrörelsen?

GUNILLA: De här avtalen ska vara slutna första april. Och då är vi ännu inte uppe i den hetaste valrörelsen.
YLVA: Jag tror att alla påverkas av den situation vi befinner oss i. Man kan fråga sig vad som krävs för att människor ska komma tillbaka i arbete. Det krävs naturligtvis att produktionen kommer igång och att man har lönsamma företag. Men det krävs också att man har en långsiktig strategi på alla områden på arbetsmarknaden för att klara av kraven på kompetensutveckling.
STEFAN: Men det finns en konkret effekt på ditt område, Ylva. Under valår gör regeringar ofta extra satsningar av politiska skäl. Nu har de gjort en enorm satsning på kommuner och landsting. Och då är det inte särskilt konstigt att facken på det området ställer högre krav än vad de skulle ha gjort annars. Men det straffar sig sedan, för statsbidragen gäller bara ett år. 2011 och 2012 kommer det att slå tillbaka.

Fackföreningsrörelsen har länge varit en tung maktfaktor i Sverige. Hur ser det ut om tio år?

YLVA: Om vi klarar av vårt uppdrag, att vara en aktiv part, kommer det att se ut som i dag. Trenden för ett tag sen var att många lämnade facket och ville söka sina egna vägar, men nu ser vi att det går åt andra hållet. Jag är övertygad om att fackens stabilitet och styrka kommer att kvarstå om tio år.
STEFAN: Hehe.
YLVA: Ska du torpedera oss nu...?
STEFAN: Nja, om jag får ge en prognos: kollektivavtalen kommer att fortsätta vara viktiga, men innehållet kommer inte att uppfattas lika legitimt som i dag. För färre kommer att vara medlemmar i facket.
GUNILLA: Min förhoppning, i min roll som medlare, är att det är två jämnbördiga parter som möts. Det är en förutsättning för att vi ska kunna upprätthålla den goda ordning som vi ser i Sverige. Vi är faktiskt ett föregångsland med starka oberoende parter som själva, utan statlig inblandning, tecknar avtal. Det har varit framgångsrikt för Sverige, vågar jag nog påstå.

Då sätter vi punkt för det här samtalet. Tack för att ni tog er tid.

STEFAN: Det var så lite. Jag är så glad att jag inte behöver sitta här på nätterna och förhandla framöver.
GUNILLA: Jag hoppas att vi slipper ses då, Ylva.
YLVA: Även om vi använder lite hårda ord mot varandra just nu kommer vi så småningom att landa i ett avtal, det är jag helt övertygad om. Men vägen dit kommer att vara lite snårigare den här gången.

Av Christofer Brask
christofer.brask@expressen.se