Borg kritiserar sitt finansråd
Finansministern antyder i Ekots lördagsintervju att de vill slösa för mycket pengar på ekonomiska stimulansåtgärder.
- De har ju varit väldigt entusiastiska till alla möjliga utgiftsprogram under det sista året, säger han.
Finanspolitiska rådets rapport
Finanspolitiska rådet ansåg i sin rapport i maj att regeringens stimulansåtgärder var otillräckliga och föreslog följande åtgärder:
• En mer kraftfull konjunkturpolitik. Den djupa lågkonjunkturen motiverar kraftigare stimulanser för att motverka sysselsättningskrisen än regeringen hittills föreslagit. Statsbidragen till kommunerna bör höjas mer.
• Gör a-kassan konjunkturberoende. I en lågkonjunktur med få lediga platser spelar sökaktiviteten mindre roll för de arbetslösas chanser att få arbete, samtidigt som försäkringsbehovet är större än normalt. Det är ett starkt skäl till att arbetslöshetsersättningen ska vara mer generös i dåliga tider än i goda.
• Arbetsmarknadsutbildningen bör utökas, även om storleken bör vara betydligt mindre än under 1990-talskrisen.
• Höjd pensionsålder. Fler måste arbeta längre för att möta de påfrestningar på de offentliga finanserna som följer av en åldrande befolkning.
• Höj studiemedlen och sänk fribeloppet. För att sänka inträdesåldern på arbetsmarknaden bör politiken uppmuntra till snabb genomströmning i den högre utbildningen. Tänkbara reformer är en generell höjning av studiemedlen, mer generösa studiemedel för yngre än för äldre studenter och en sänkning av taket för arbetsinkomster (fribeloppet). Detta för att studenterna ska studera mer och förvärvsarbeta mindre.
I sin rapport i maj ansåg Finanspolitiska rådet att regeringens ekonomiska stimulansåtgärder var för tama.
Nu ger finansminister Anders Borg (M) rådet en känga.
– Jag gör ju ofta andra bedömningar än vad de gör. De har ju varit väldigt entusiastiska till alla möjliga utgiftsprogram under det sista året, säger han i Ekots lördagsintervju.
Håller inte med
Men rådets ordförande Lars Calmfors håller inte med om att Finanspolitiska rådet skulle vara för slösaktigt.
– Vi menar att man bör möta lågkonjunkturen med en mer expansiv finanspolitik än vad som gjorts hittills. Vår uppgift är att bedöma både om finanspolitiken är långsiktigt hållbar och om den är väl anpassad i förhållande till konjunkturen. Nu befinner vi oss i en exceptionell lågkonjunktur och den bör man försöka motverka genom tillfälliga åtgärder som inte försämrar de offentliga finanserna, säger han.
Kraftfullare stimulansåtgärder
Enligt Lars Calmfors har Anders Borg argumenterat på liknande sätt tidigare.
– Vid en utfrågning i finansutskottet kritiserade han rådet för att vara mer vidlyftigt än regeringen, trots att rådet tillsatts för att hålla koll på de offentliga finanserna.
Enligt Lars Calmfors har regeringen nu aviserat kraftfullare stimulansåtgärder – som mer pengar till kommunerna och utökade arbetsmarknadspolitiska åtgärder.
– Tyvärr kan det bero på att det är val nästa år. Det är ju välbekant att sittande regeringar gärna sänker skatter och ökar offentliga utgifter under valår, säger Lars Calmfors.
"Mest effektiva åtgärden"
Moderaterna har sagt att de vill ha ett fjärde steg i jobbavdraget. Ytterligare en skattesänkning är tänkt att ge 200–250 kronor mer i plånboken varje månad, och öka sysselsättningen med 3 000 personer på kort sikt och med 10 000 personer på lång sikt.
– Den här typen av jobbskatteavdrag som vi har utformat är den i särklass mest effektiva åtgärden för att varaktigt höja sysselsättningen, säger Anders Borg i Ekots lördagsintervju.
Calmfors tveksam
Lars Calmfors är i princip positiv till jobbskatteavdrag, men tveksam till om det nu är rätt att fatta beslut som innebär en permanent budgetförsvagning.
– Jag känner stor tveksamhet om man verkligen nu bör besluta om det fjärde jobbskatteavdraget. Man ska helst inte ta beslut som försvagar finanserna på lång sikt, i ett läge då det är väldigt svårt att bedöma hur de offentliga finanserna utvecklas på sikt, säger han.
För att stimulera ekonomin bör regeringen i stället koncentrera sig på åtgärder som tillfälligt högre statsbidrag till kommuner och landsting och eventuellt tillfälliga skattesänkningar eller bidragshöjningar till i första hand låginkomsttagare, menar Lars Calmfors.
Av Marit Sundberg
marit.sundberg@expressen.se
Upp
Gå till förstasidan
