"Det är extremt viktigt att den inte stärks för snabbt. Det är extremt viktigt för svenska jobb och för svensk inflation", säger Cecilia Skingsley om den svenska kronan.

"Det är extremt viktigt att den inte stärks för snabbt. Det är extremt viktigt för svenska jobb och för svensk inflation", säger Cecilia Skingsley om den svenska kronan.

Foto: Alex Ljungdahl

Visa i helskärm
1/1

Vice riksbankschefens oro – för bolånekunder

Hon lyfts fram som ett av de hetaste namnen som Stefan Ingves efterträdare.

Nu berättar Cecilia Skingsley om centralbanksracet, uppgifterna om att nästa riksbankschef ska vara "röd", helikoptersläpp, Nordea som ny superbank – och riskerna med hushållens skuldsättning.

– Det kan finnas en hel del där ute som inte har räknat med det och får det tuffare ekonomiskt, säger Cecilia Skingsley, vice riksbankschef om en kommande räntehöjning.

Cecilia Skingsley befinner sig ganska exakt i mitten av mandatperioden på sex år.

Hur skulle du summera första halvlek?

– Tack, bra! Det är speciella tider i världsekonomin och svensk ekonomi.

Vad har varit mest spännande?

– När jag kom in hade det varit ganska mycket konflikter och diskussioner mellan olika ledamöter ute i medier och i samhället. Samtidigt fortsatte inflationen att dala. Då var det viktigt att visa att vi menade allvar med vårt uppdrag.

I april hade inflationstakten ökat till 0,8 procent, jämfört med minus 0,2 procent ett år tidigare.

Cecilia Skingsley bedömer nu att inflationsmålet på 2 procent är inom räckhåll.

– Vi har kommit från en ganska besvärlig situation med låg inflation sedan länge.

Regeringen spår tillväxt

Trots det stora exportberoendet har den svenska ekonomin tuffat på ganska bra både genom den amerikanska finanskrisen och sedan eurokrisen samtidigt som arbetslösheten sjunker successivt.

 

LÄS OCKSÅ: Magdalena Andersson om vårbudgeten

 

I vårbudgeten spår regeringen att tillväxten hamnar på omkring 2 procent i år och de närmaste åren.

Resultatet i fjol var 4 procent.

– Det är mycket bra för att vara Sverige och extremt bra jämfört med många andra länder.

För att bygga upp trycket i Sveriges ekonomi har Riksbanken successivt sänkt räntan till minusnivåer och gjort obligationsköp för att trycka ned längre räntor.

– För att värna samhällets förtroende för inflationsmålet, så att folk inte behöver fundera på det så mycket utan kan ägna sig åt att jobba, göra affärer och tjäna pengar och allt det som är livet, behövde vi göra mer, säger Cecilia Skingsley.

Martin Flodén och Cecilia Skingsley när de presenterades som ledamöter i RIksbanken 2013.

Foto: Tomas Oneborg/SvD/TT

I ett tal på Kammarkollegiets kapitalmarknadsdag frågade Cecilia Skingsley: "Om penningpolitiken verkar ha förlorat sin magiska touch, vad ska centralbankerna göra då?"

Skingsley: Penningpolitiken har muskler

– Det finns de som menar, till exempel på bankerna, att penningpolitiken inte funkar längre utan man måste göra något annat.

Cecilia Skingsley svar är glasklart.

– Penningpolitiken har muskler absolut. Sedan tar det tid att få det dit vi vill, säger Cecilia Skingsley och lyfter fram Sverige som exempel.

– Riksbanken måste beakta att euroländernas centralbanker också trycker ned sina räntor och då vill vi inte få hit en massa utländskt kapital som stärker växelkursen och äventyrar exportföretagens lönsamhet och tvingar fram uppsägningar.

Cecilia Skingsley har också lyft fram möjligheten till så kallade helikoptersläpp i debatten, som nödåtgärd vid en ekonomisk kris, en liknelse som myntades av ekonomen Milton Friedman som en illustration för att häva en lågkonjunktur genom att strö ut pengar till befolkningen från helikoptrar.

 

LÄS OCKSÅ: Ge svenskarna pengar för inflation

 

– Nu ska vi inte ta det här med helikopter så bokstavligt. Rent praktiskt måste det ske i samspel med finanspolitiken och genom en skattesänkning eller utgiftsökning, som centralbankerna betalar genom att öka penningmängden.

Efterlyser internationellt sammanhang

Hon pekar också på att helikoptersläpp inte är förenligt med gällande lagstiftning och förutsätter ett utredningsarbete.

– Vi måste också fundera på vad vi gör om det inte riktigt blir som vi tror.

Är helikoptersläpp något som den parlamentariska utredningen om Riksbanken bör titta på?

– Det är väldigt bra fråga. Nej. Helikopterpengar är en fråga längre fram, om det skulle bli större problem och då måste det ske i ett internationellt sammanhang.

 

LÄS OCKSÅ: Så påverkas du av minusräntan

 

I det senaste riksbanksprotokollet från den 20 april reserverade Cecilia Skingsley sig mot att ytterligare obligationsköp för 45 miljarder kronor. Hon förespråkade en oförändrad penningpolitik med hänvisning till det ekonomiska läget i Sverige. Sedan dess har kronan tappar cirka 20 ören mot dollarn och euron.

– Jag tycker det var ett riktigt beslut som jag tog. Men i den här verksamheten får man anpassa sig efter majoriteten.

Cecilia Skingsley stod bakom räntesänkningen ned till minus 0,5 procent på februarimötet.

– Men när vi nu börjar närma oss en situation med normalt resursutnyttjande och ekonomin tuffar på bra och inflationen är på väg mot 2 procent tycker jag att man kan lyfta blicken och avvakta med ytterligare stimulanser.

"Det kan finnas en hel del där ute som inte har räknat med det och får det tuffare ekonomiskt", säger Cecilia Skingsley.

Foto: Alex Ljungdahl

"Extremt viktigt för svenska jobb"

Hur ser du på kronans utveckling?

– Jag är rätt nöjd med utvecklingen. Vi försöker inte medvetet försvaga kronan eller hålla den på en viss nivå. Men det är extremt viktigt att den inte stärks för snabbt. Det är extremt viktigt för svenska jobb och för svensk inflation.

 

LÄS OCKSÅ: EU-kommissionen varnar för bostadskrasch

 

Riksbanken, EU-kommissionen, Moodys, OECD är bara några av institutionerna som varnar för hushållens skuldsättning och priserna på den svenska bostadsmarknaden.

Hur rädd ska man vara?

– Det beror väldigt mycket på vad man själv har för insatser i bostadsmarknaden.

När inflationen så småningom stiger kommer Riksbanken att börja höja räntorna.

– Det kan finnas en hel del där ute som inte har räknat med det och får det tuffare ekonomiskt.

Men räntorna på våra bolån styrs inte bara av Riksbankens penningpolitik utan är också beroende av internationella kapitalförvaltares förtroende för svensk ekonomi.

– Skulle de inte ha det säljer de obligationerna - och då blir det dyrt att ha bolån.

Amorterar – nästan alltid

Men trots oron för hushållens skulder kan Riksbanken inte göra mer än att varna.

– Vi själva saknar verktyg för att bromsa den. Vi måste få till ett ökat bostadsbyggande. Partierna behöver se över beskattningen av boende. Vi har också föreslagit olika begränsningar för boende och att man måste betala tillbaka, säger hon.

Cecilia Skingsley tycker att alla ska amortera.

Hushållens skuldsättning oroar.

Foto: Henrik Isaksson/Ibl / /IBL

– Jag amorterar. Det har jag återkommande gjort utom när jag var föräldraledig.

 

LÄS OCKSÅ: Bäddat för bråk i bostadssamtalen

 

Hon hoppas nu på de blocköverskridande bostadssamtalen snabbt leder till konkreta resultat – bland annat:

• Se över ränteavdragen.

– Det är en bra tidpunkt att börja trappa av dem.

• Öka rörligheten.

– Många äldre sitter i dag fast i för stora hus på grund av reavinstskatten. Det är viktigt med bättre snurr på bostadsmarknaden.

 

LÄS OCKSÅ: Så ändras amorteringskravet

 

Skulle du vilja att Riksbanken fick ett tydligare mandat och fler verktyg?

– Vi har sagt att Finansinspektionen behöver ha tydliga verktyg för att motverka de här riskerna. Vi har också sträckt upp handen och sagt att vi gärna är delaktiga i detta på ett tydligare sätt, men att vi också måste titta på beslutsstrukturen och säkerställa en demokratisk legitimitet.

I sin utvärdering inför riksbanksutredningen föreslår den brittiska centralbankens förre chef Mervyn King och den amerikanska ekonomiprofessorn Marvin Goodfriend att Finansinspektionen och Riksbanken skapar en gemensam kommitté för finansiell stabilitet.

– Den nuvarande ordningen tycker vi har satt för få verktyg i sjön. Problemen kring det här med amorteringskravet, med överklagande och politiska förhandlingar, visar att Sverige inte har riggat beslutsstrukturen kring detta riktigt bra.

Vill se andra jobb

Cecilia Skingsley är också bekymrad över att höga trösklar gör det svårt att integrera nyinflyttade på arbetsmarknaden.

– Det krävs ganska mycket både vad det gäller kunskaper och språk för att få en plats på arbetsmarknaden. Då tror jag att det behövs andra typer av jobb.

Samtidigt är det viktigt att hålla ihop samhället fördelningspolitiskt, enligt Skingsley.

– Samhällen där det inte är allt för stora skillnader mellan olika inkomstgrupper brukar fungera bättre över tid än samhällen med stora klyftor. Men den exakta kalibreringen är politiska frågor. Jag är bara en ekonom med ett myndighetsarbete.

 

LÄS OCKSÅ: Drottningen dras in i Brexit-debatten

 

Vilka kan konsekvenserna blir om britterna röstar för att lämna EU den 23 juni?

– Ingen har ju varit med om en Brexit tidigare så den risken är svår att bedöma med hjälp av tidigare modeller. Men vi är medvetna om det kan ske och det sannolikt kan bli en finansmarknadsreaktion i form av en pundförsvagning. Då får vi se vad kronan tar vägen. De konkreta frågorna får man ta efter hand.

I veckan gav Finansinspektionen grönt ljus till Nordeas plan att slå ihop dotterbankerna i grannländerna till en nordisk superbank med säte i Stockholm genom en så kallad filialisering.

Varnar svenska skattebetalare

Nordeas balansomslutning i Sverige beräknas öka från 1 800 miljarder till 4 800 miljarder och hela ansvaret för Nordeas utlåning, jämfört med cirka fjärdedel i dag, hamnar i knät på Riksbanken.

Cecilia Skingsley säger diplomatiskt att Riksbanken inte tar ställning till om det är bra eller dåligt i sitt remissvar.

Nordeas framtid

Nordea planerar att slå ihop dotterbankerna i Danmark, Finland och Norge med det svenska moderbolaget. Banken blir därmed den i särklass största i Sverige.

På stämman i mars gav aktieägarna klartecken till Nordeas ledning och styrelse att gå vidare med planerna.

Nordea räknar att spara 30 miljoner euro per år i administrativa kostnader.

– Framförallt skapar vi ett system där vi kan styra banken med samma datasystembas och styrsystem utan mellanhänder och utan separata dotterbolagsstrukturer, har Nordeas styrelseordförande Björn Wahlroos sagt.

Godkänner myndigheterna i grannländer affären kan den genomföras vid årsskiftet, enligt Di.se.

– Men vi konstaterade att om det skulle gå illa i det nya filialiserade Nordea kommer den potentiella kostnaden för Sverige och svenska skattebetalare att bli större. Mot det får man ställa att det blir tillsyn på ett ställe - Finansinspektionen.

 

LÄS OCKSÅ: Nordea skapar nordisk superbank

 

Samtidigt är det Riksbanken som står för den första försvarslinjen om det blir kris i en bank genom att förser den med likviditet.

– Har man en större bank att hantera innebär det större påfrestning på Riksbanken och därmed ytterst för skattebetalarna.

Riksbanken ska nu analysera om den rätt mängd valutareserv och rätt mängd valutor för att hantera Sveriges nya superbank.

– Vi kan ju trycka upp svenska kronor och låna ut mot säkerheter, men en så här stor bank har ju också behov av att låna andra valutor, som norska och danska kronor och euro.

Har ni gett ert samtycke till Nordeas sammanslagning?

– Frågan är inte ställd så. Vi har varit tydliga med vår bedömning att det blir mer kostsamt om det går snett. Vi tror inte att det ökar risken för att det går snett men om det går snett kan kostnaderna för det bli större, säger Cecilia Skingsley.

Jobbade nära Carl Bildt

Riksbanken har bland annat informerat Finansinspektionen om att Nordeas likviditetsbuffertar bör förstärkas.

– Det vill säga vad de har i norska och danska kronor och euro om de skulle bli avskurna från kapitalmarknaden. Vi ser också gärna att de har större mängd eget kapital.

Innan Cecilia Skingsley började på Riksbanken hade hon jobbat chefsekonom och analyschef på Swedbank och dessförinnan som finansjournalist på Dagens Industri. I början av 90-talet arbetade hon också nära de tidigare M-ledarna Carl Bildt och Bo Lundgren, som pressekreterare.

Nuvarande riksbankschefen Stefan Ingves och kontorsbyggnaden i Stockholm.

Vilka erfarenheter har du haft nytta av som vice riksbankschef?

– Allihop skulle jag vilja säga. Jag har förhoppningsvis bidragit i den här verksamheten med andra perspektiv.

Enligt SvD:s källor lutar Riksbanksfullmäktige, som har en rödgrön majoritet, mot en “röd” efterträdare när Stefan Ingves sannolikt avgår i januari 2018. Karolina Ekholm, Jens Henriksson och Thomas Östros är några av ”röda” kandidaterna i spekulationerna.

Kan bli nästa Ingves

Men även Cecilia Skingsley brukar lyftas fram som en tänkbar efterträdare.

Hur ser du uppgifterna om att partifärg nämns som en faktor vid valet av en ny riksbankschef?

– För det första är det ganska långt dit. Det är en fråga för riksbanksfullmäktige. De är våra uppdragsgivare och rekryterar oss och gör de överväganden som de finner lämpliga när det gäller att hitta en god sammansättning av direktionen. Det ankommer inte på mig att tycka något om det.

Tror du att din över 20 år gamla koppling till Moderaterna påverkar din möjlighet?

– Det kan jag inte svara på. Jag kan bara hoppas att de olika typer av erfarenheter som jag och andra för med oss in är till positiv effekt för verksamheten. Vi har exempel på andra som har andra politiska bakgrunder och några som aldrig befattat sig med politiskt arbete.

Till sist: Ser du dig som en hök eller en duva?

– Jag ser mig som en Cecilia som försöker göra ett bra jobb i en komplicerad omvärld.

Börsen i dag
Visa mer
Räntekartan
Valutakollen
SEK/