Mobilsurf håller på att segla upp som en ny hårdvaluta för barn. Foto: ColourboxMobilsurf håller på att segla upp som en ny hårdvaluta för barn. Foto: Colourbox
Mobilsurf håller på att segla upp som en ny hårdvaluta för barn. Foto: Colourbox
I dag har sjuåringar både Iphones och surfplattor. Foto: Deyan Georgiev/ColourboxI dag har sjuåringar både Iphones och surfplattor. Foto: Deyan Georgiev/Colourbox
I dag har sjuåringar både Iphones och surfplattor.  Foto: Deyan Georgiev/Colourbox

Surf är barnens nya hårdvaluta

Publicerad

Det är surf som börjar bli den nya hårdvalutan för barnen.

– Gigabyte är en slags valuta för barn. Surf har verkligen slagit sig in där de senaste åren, berättar Philip Haglund som står bakom appen "Veckopengen"

Mobilsurf håller på att segla upp som en ny hårdvaluta för barn.

Det kan fotbollsspelaren Philip Haglund skriva under på. Han står bakom appen "Veckopengen" där föräldrar kan ge sina barn en digital valuta där de kan lära sig att spara och budgetera – men det är inte bara pengar barnen trånar efter.

– Gigabyte är en slags valuta för barn. Surf har verkligen slagit sig in där de senaste åren, det är något barn verkligen pratar om, berättar Philip Haglund.

Appen utökades nyligen med funktionen "Surfkoll" i samarbete med Telenor. Till grund ligger en undersökning bland 10–15 åringar där det visade sig att lite färre än var tredje barn tycker att det är jobbigare att få slut på surf än pengar.

Kan tänka sig sysslor i utbyte mot surf

Genom appen kan nu föräldrar dela ut en viss gigabyte till barnen och om de håller sig till mängden utdelas belöningar. Förr brukade man få en slant när man exempelvis dammsög – men nu säger de flesta barn som svarat att de kan tänka sig att göra hushållssysslor i utbyte mot surf.

Philip Haglund.Foto: Linnea Rheborg / BILDBYRÅN

– På samma sätt som man hushåller med pengar kan man nu hushålla med surf, förklarar Philip Haglund.

Privatekonomen: Surfpeng kan bli problematisk

Ingela Gabrielsson som är privatekonom på Nordea säger att det är självklart för barn i dag att lösa saker digitalt. I dag har sjuåringar både Iphones och surfplattor.

– Att man växlar mot surf eller vad man gör. Det behöver inte visas i kronor och ören, man förstår ändå hur det funkar, säger Ingela Gabrielsson.

Att barn nu kan tänka sig surf i stället för pengar är intressant, menar Ingela Gabrielsson,

– Det är verkligen något som är helt nytt som det ska bli intressant att se hur det faktiskt funkar, säger Ingela Gabrielsson.

Hon poängterar att surfen kan vara ett komplement till veckopengen, men aldrig får bli en ersättning. Barnen måste få en chans att lära sig hantera pengar.

Det kan också bli problematiskt eftersom många föräldrar redan tycker redan att barnen surfar för mycket, menar Ingela Gabrielsson.

– Det där är lite svårt och där tycker jag att man ska fundera vad vi vill med det här.

Hon poängterar att det är viktigt att ha en dialog med barnen.

– Förklara hur det hänger ihop, att familjen har begränsningar och att man inte kan göra allt hela tiden.

Färre barn får veckpeng

Ingela Gabrielsson berättar att andelen barn som får veckopeng minskar kraftigt. Kontanterna försvinner och vi betalar det mesta med kort.

– Det blir inget tillfälle att hålla på med pengar med barnen riktigt. Man kör allt i ett och barnen kanske få pengar när de behöver. Man stiger av ansvaret att försöka lära barnen vad pengar är, säger Ingela Gabrielsson.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Dina Pengars startsida

Mest läst i dag

Börsen i dag
Räntekartan
Vinnare och förlorare
Valutakollen