Stefan Ingves – chef för Riksbanken. Foto: Jocke Berglund och Christian Örnberg
Stefan Ingves – chef för Riksbanken. Foto: Jocke Berglund och Christian Örnberg

Reporäntan höjs inte – troligare med sänkning

Publicerad

Riksbanken lämnade minusräntan oförändrad.

Minus 0,5 procent – ett tag till.

– Vår bedömning är att det krävs en fortsatt mycket expansiv penningpolitik, säger Riksbankschef Stefan Ingves under en presskonferens.

På onsdagsmorgonen meddelade Riksbanken att man kommer att lämna reporänta – även kallad styrräntan – på rekordlåga minus 0,5 procent.

Under morgonens presskonferens nämner Riksbankchef Stefan Ingves världsläget som en anledning.

– Det råder stor osäkerhet i dagsläget om var världen är på väg, säger han.

Stefan Ingves nämner bland annat Brexit och amerikansk politik som exempel. Han menar också att valen i Frankrike, Holland och Tyskland påverkar den svenska penningpolitiken – och reporäntan.

Var förväntat

Stefan Ingves berättar att man tror att den låga räntan kommer att ligga kvar under hela 2017. Prognosen är att man kommer höja räntan först år 2018.

– Det var väntat att de skulle lämna den oförändrad. Det som är intressant är att de är ganska mjuka i sitt budskap. De signalerar att räntan kommer att vara låg under en lång tid framöver och att de faktiskt kan tänka sig att sänka den igen. De behåller en ganska stor sannolikhet för en sänkning, säger Anna Breman, chefekonom på Swedbank.

Vad skulle en sänkning kunna innebära?

– Det skulle vara att reporäntan blir ännu lägre. Det ser osannolikt ut i praktiken, men att de gör det och signalerar det för att de inte vill att kronan ska stärkas för snabbt. För en låg ränta tenderar att göra kronan svag. En svag krona gör att importerad inflation blir högre så det blir dyrare att importera varor, säger Anna Breman.

Experterna tror på fortsatt låga räntor

Johanna Kull, sparekonom på Avanza, tror på en längre tid av rekordlåga räntor.

– Det innebär att vi kommer att fortsätta ha de här rekordlåga räntorna under en lång tid framöver. Vi får ingen ränta på sparkontot och våra bolåneräntor är också historiskt låga. Det ställer ju utmaningar. Dels på våra sparkonton, där måste man se sig om efter alternativ där man får någon tillväxt på pengarna. Bolånen kommer vara fortsatt låga. Men där ser vi också att det finns utrymme att pruta räntan lägre, säger Johanna Kull.

Men Arturo Arques, privatekonom på Swedbank, påpekar att Riksbankens besked inte är det enda som man måste hålla koll på som privatperson.

– Det här innebär inte att man som hushåll kan slappna av helt. Det man ska komma ihåg är att räntan på bolånen sätts av marknaden. Är det så att inflationsförväntningarna stiger, då stiger också marknadsräntorna och i förlängningen bolåneräntan. Den dagen de väljer att höja reporänta så kan marknads- och bolåneräntorna redan ha hunnit gå upp, säger han.

Undersökning: Svenskar tror på höjning

En undersökning från Skopa, som Dina pengar publicerade under tisdagen, visade att en majoritet av svenskarna börjat tröttna på minusräntan. Det var för två år sedan Riksbanken valde att lägga reporäntan, eller styrräntan som den också kallas, på minus.

En majoritet av svenskarna – 57 procent – tror att räntan kommer att höjas inom det närmsta året. Det är drygt två procentenheter fler än i somras, enligt mätinstituten Skopas undersökning.

Tvärt allmänhetens förväntningar sänkte Riksbanken för ett år sedan reporäntan till rekordlåga -0,5 procent.

Två av fem tror att räntan kommer att vara fortsatt oförändrad i ett år. Endast 4,2 procent av de tillfrågade uppger att de tror att räntorna kommer att vara lägre inom ett år.

Men de allra flesta tror också att räntenivån kommer att ligga stabil den allra närmsta tiden. 75 procent tror att den kommer att vara oförändrad under de tre nästkommande månaderna.

11.00 håller riksbankschefen Stefan Ingves presskonferens.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Dina Pengars startsida

Mest läst i dag

Börsen i dag
Räntekartan
Vinnare och förlorare
Valutakollen