Sverker Olofsson drabbades av bluffsamtalen. Foto: /ALL OVER PRESS / /ALL OVER PRESSSverker Olofsson drabbades av bluffsamtalen. Foto: /ALL OVER PRESS / /ALL OVER PRESS
Sverker Olofsson drabbades av bluffsamtalen. Foto: /ALL OVER PRESS / /ALL OVER PRESS
Många svenskar har fått samtal från Somalia eller Seychellerna. Foto: COLOURBOXMånga svenskar har fått samtal från Somalia eller Seychellerna. Foto: COLOURBOX
Många svenskar har fått samtal från Somalia eller Seychellerna. Foto: COLOURBOX

Plus-Sverker svarade på Somalia-samtalet

Publicerad

De flesta svenskar känner till riskerna med bluffsamtal och att det kan bli en dyr affär att svara eller ringa tillbaka.

Men till och med den mest vaksamma riskerar att bli lurad.

SVT Plus-legenden Sverker Olofsson svarade när samtalet från Somalia kom – och väntar nu på sin telefonräkning innan han kan pusta ut.

– När jag såg numret som jag svarat på i lokaltidningen tänkte jag: ’va fan hoppas bara det inte blir något av det där nu’, säger Sverker Olofsson.

 Tusentals svenskar landet runt har den senaste veckan drabbats av störtfloden av bluffsamtal från först Somalia och sedan Seychellerna.

Men få av de drabbade vet vart pengarna tar vägen när de tvingats betala dyra telefonräkningar efter att ha blivit lurade.

Expressen har granskat hur lurade svenskars pengar hamnar hos bedragarna – och en liten del av kakan hamnar hos ditt svenska telefonbolag.

Något som de svenska telebolagen är ovilliga att tala om.

– Det är klart att det är känsligt som fan det här, säger polisen Lars Andersson i region Nord som just nu har ett 20-tal anmälningar från svenskar som kan ha blivit lurade i den senaste vågen av bluffsamtal.

I över 20 år har svenskarna utsatts för vågor av telefonbedrägerier.

I samma takt som fler skaffat mobiltelefon har också metoderna utvecklats och ökat.

1995 kunde mobilen tuta upptaget trots att den var avstängd – medan någon i Lettland kunde ringa på din bekostnad. De som 2012 hörde någon med indisk brytning i andra ändan som sa: “Calling from Windows” gjorde klokt i att lägga på. De så kallade “Microsoft-samtalen” härjade över världen under flera år. Och 2015 fick många svenskar nog panik när de hörde en kvinna i nöd i andra sidan luren, i själva verket tickade kronorna snabbt till bedragare i Kongo.

Och varje gång har det låtit på samma vis från telebolag, konsumentvägledare och polis: Du som kund måste vara på din vakt. Och det är du som har ansvaret att betala om du blir lurad.

Sverker Olofsson ledde ”Plus” i SVT under många år.Foto: JOHAN GUNSÉUS / SVT

Missade samtal från Somalia

I helgen var det dags igen. Svenskar från norr till söder hade missade samtal från Somalia och polisen jobbar just nu med att ta reda på vad som har hänt. Nästan exakt samma typ av metod användes redan 2009, då svenskar som ringde tillbaka på de somaliska numren fick sig en obehaglig överraskning när telefonräkningen kom.

De kriminella ligor som står bakom de omfattande och ofta internationella telefonbluffarna åker dock så gott som aldrig åkt fast. Den som får betala är konsumenten - förutom i de fall som i den senaste bombningen av samtal – då telefonoperatörerna gör undantag och betalar.

På global nivå kan det handla om flera miljarder dollar per år, men mörkertalet är stort då många skäms och inte anmäler att de blivit lurade. Det finns även rapporter från internationell polis och FBI att pengarna från telefonbedrägerierna också finansierar terrorism.

– En av våra frågor är så klart samma som alla andras, vart tar pengarna vägen, säger Lars Andersson, gruppchef på polisens bedrägerienhet i Sundsvall.

På hans bord ligger just nu ett 20-tal anmälningar från oroliga telekunder i norr.

Där bor också Sverker Olofsson, konsumenternas förkämpe som slängt mängder av bluffande telefonbolag i den berömda Plus-tunnan i SVT.

Sverker Olofson berättar nu att han är en av dem som trots år av varningar svarade i helgen – när någon ringde från Somalia. 

– Jag vet att man definitivt aldrig ska ringa upp, men jag svarade i alla fall och det var tyst. De är riktigt lurigt för då är det ju lätt att du ringer tillbaka, säger Sverker som säger att han väntar på telefonräkningen innan han pustar ut helt, även om han tror han klarat sig. 

– Jag är ju inte med i NIX eller något sådant, jag tycker det är lite kul när de ringer. Jag vill höra hur snacket går, säger Sverker och skrattar. 

Bluffsamtal har han fått flera gånger genom åren, men om han mot all förmodan skulle få några problem med just det här samtalet kommer han troligen inte ens märka det. De flesta stora teleoperatörer har gått ut och sagt att de kommer ta bort eventuell kostnad från de misstänkta numren på kundernas fakturor innan de ens skickas ut. En av operatörerna är Telia: 

– Vi kommer stå för det här då vi bedömer att det handlar om organiserad brottslighet. Vi vill inte belasta våra kunder med det här, säger Inger Gunterberg, pressansvarig på Telia. 

Så även om man har blivit lurad kommer man kanske inte ens märka det?

– Exakt, säger Inger Gunterberg.

Inger Gunterberg.

Tycker utvecklingen är skrämmande

Omfattningen av telefonsamtalen från Somalia och Seychellerna är ännu inte känd, men svenskar från norr till söder vittnar om att de blivit uppringda. Till och med den polis som håller i anmälningarna för Sverker Olofssons region, Västerbotten:

– Absolut, jag har fått flera samtal från båda länderna och varenda kotte man pratar med verkar ha blivit uppringd, säger polisen Lars Andersson. 

Sverker Olofson tycker utvecklingen är skrämmande.

– Först var det Nigeriabrev, sen mejl man inte vågar öppna och nu vågar man knappt svara i telefon.  I takt med att kommunikationsmöjligheterna ökar så blir svårare att få tag i folk. Det är jäkla underligt, säger Sverker Olofsson. 

Än så länge vet polisen dock inte hur många som är drabbade, om ens någon. Det kan röra sig om vanlig utrikestaxa för de få som ringt upp de okända numren. Vissa operatörer säger sig ha noll kända fall av drabbade. Så det kan bli ett billigt erbjudande för alla teleoperatörer som sagt att de ska betala kunderna om någon blivit lurad.

Men varje gång som bedragarna slår till och privatpersoner måste betala till sitt telefonbolag passerar pengarna genom en lång kedja av operatörer och underleverantörer innan pengarna når den kriminella.

– Alla operatörer lägger på ett påslag. Det svenska telebolaget tar en viss procent utöver vad de ska betala till sin underleverantör, och underleverantören i sin tur har ett påslag till leverantören i Somalia, säger Fredrik Kapper på Post- och telestyrelsen.

Hur många procent av svenskarnas bortbluffade pengar som hamnar i svenska och internationella telekom-bolag vet dock ingen utomstående.

– Vi har egentligen ingen aning då ingen har sett avtalen, säger Post- och telestyrelsens Fredrik Kapper.

Inte heller de poliser Expressen talat med – som jobbar med bluffsamtal – vet hur många procent av svenskarnas bortlurade pengar som genom åren hamnat hos telebolagen på vägen till de kriminellas händer.

– Det där måste operatören svara på, vi måste också få kedjan av just teleoperatören för att kunna svara på vart pengarna tar vägen, säger gruppchefen Lars Andersson som just nu har runt 20-fall av svenskar som tror de kan ha blivit lurade i region Västerbotten på sitt bord.

Svarar de svenska telebolagen er om hur mycket de behåller själva?

– De kommer aldrig släppa ut de här uppgifterna.

I praktiken får de stora telebolagen som Telenor, Telia, Tele2 och Tre en del av stöldgodset.Foto: MALIN LÖÖF

Telefonoperatörerna är en länk i bedrägeriet

Men även om stora bolag som Telia, Telenor, Tele2 och Tre tar del av någon mindre del pengar som svenskar blivit lurade på så menar gruppchefen Lars Andersson att det är en del av systemet där alla tar någon procent. Globalt handlar det om miljarder som konsumenter världen över blir lurade på av telefonbedragare.

– De har inget uppsåt så det är inget brott, men de svenska telefonoperatörerna är ändå en länk i bedrägeriet, säger Lars Andersson.

Men i praktiken får telebolagen en del av stöldgodset, en del av kakan?

– Ja så är det ju, det är inom deras avtalsramar. De blir ett brottsverktyg, men då de inte gör detta medvetet och med uppsåt begår de inget brott. 

När Expressen kontaktar fyra av Sveriges största telebolag för att fråga hur många procent de själva tar av pengarna som deras kunder blivit lurade på så vill de flesta hellre prata om att de i den senaste vågen av bluffsamtal står för kundens eventuella förlust. Inte om de normalt tar del av bluffpengarna, eller om hur de betalar vidare kundens pengar till bedragaren.

Inger Gunterberg, pressansvarig på Telia:

– Den information jag har är att detta rör sig om organiserad brottslighet. Sen i detalj, ja det får du fråga polisen om.

Men hur går pengarna från er till bedragaren?

– Det finns prisplaner för alla länder, sedan är det själva maneret här som man har satt i system som är organiserad brottslighet. Därför hjälper vi de kunder som råkat drabbas och betalar.

Inte heller Tele2 eller Telenor vill kommentera att de tar en del, dock liten, av svenskarnas bortbluffade pengar. Eller att de som telebolag kallas “brottsverktyg” av poliser som Expressen talat med. De säger sig heller inte veta eller kunna svara på att de tar en del av svenskarnas bortbluffade pengar. 

– Jag har faktiskt inte fått de här frågorna tidigare av journalister, det är bra att någon frågar, säger Kamran Alemdar som är pressansvarig på telebolaget Tre.

Karam Alemdar förklarar att de har en lång kedja där deras underleverantörer i sin tur är de som har avtal med operatörer i exempelvis Somalia. I varje steg av kedjan tar seriösa och lagliga företag ut en mindre avgift för sin tjänst att föra samtalet från Sverige till Somalia. Även i de fall då pengarna är betalda av en telekund som utsatts för ett bedrägeribrott.

Så ni får också en del av kakan?

– Jaja, men absolut, det finns alltid påslag. Men vi har inte så höga marginaler på länder som Somalia och Seychellerna generellt.

Och någonstans finns skummisen? Som kan ha avtal med en underleverantör?

– Ja, precis. Eller hackat sig in. Jag håller med om att det är problematiskt att vi inte har en direkt relation med slutdestinationen vid den är typen av fall – som teleoperatör blir ju vi ofrivilligt en del av problemet, säger Karam Alemdar.

Jan Olsson vid polisens nationella bedrägericenter.

”För mig är det där bara spekulationer”

Flera av telefonbolagen menar att frågan om hur och vart pengarna går är en branschfråga och hänvisar till branschorganisationen IT- och Telekomföretagen. Telefonbedragarna kan också innebära stora kostnader för teleoperatörerna. Och kan dessutom gömma sig i kedjan av deras underleverantörer.

– För mig är det där bara spekulationer, säger Kajsa Frisell, ansvarig för telekomfrågor vid branschorganisationen IT- och Telekomföretagen.

Att det är ett faktum att samtalsavgifter och så kallade termineringsavgifter tas ut av alla teleoperatörer i kedjan för att ta emot och avsluta samtal i sitt nät – även för bluffsamtal – är inget som Kajsa Frisell känner till att man har diskuterat som ett problem på branschnivå.

Ni ger ju även tjänsten till bedragaren – vad har ni gjort för att förebygga bluffsamtalen?

– Om det här blir stort problem så har vi en roll att spela som branschorganisation, men hittills har inga önskemål från medlemsföretag eller polis kommit om att vi ska agera i den här frågan.

Men det här är ju inget nytt, det var samma sak 2013, 2015... ?

– Det här är i första hand fråga för polisen, men vi bistår gärna med hjälp. Det går att blocka samtal när det sker och se till att ha välinformerade kunder, säger Kajsa Frisell.

Samtalen till Somalia kostade mellan 8,50 kronor till 24 kronor enligt Polisens nationella bedrägericenter som nu utreder den senaste vågen. Polisen Jan Olsson håller i trådarna:

– Vi har bara drygt 200 fall från polisen i hela landet, vilket är förhållandevis lite då sådana här telefonbedrägerier drabbar Sverige jätteofta. Är det bluff ska man alltid bestrida, men den striden borde enligt mig tas av den som förmedlar tjänsten som gör det möjligt att begå de här bedrägerierna.   

BLUFF-SAMTAL MOT SVENSKAR

1995 En kvinna utanför Göteborg märker att hennes mobiltelefon tutar upptaget - då den ligger avstängd på bordet. Bedragare har börjat hacka det gamla NMT450-systemet för att kunna prata i timmar på kundernas bekostnad.

2005 Glada svenskar tror de vunnit lyxresor till Karibien – de behöver bara bekräfta att de vill ha drömsemestern med ett knapptryck på mobilen… sen har bedragarna fått sitt “godkännande” att dra den lurades pengar. Kvar står konsumenten med skral semesterkassa.

2008 Nu börjar dyra betalsamtal ramla in hos svenskarna – från satellittelefon som kopplas över små operatörer i Italien. 160 kronor för en minut. Precis som för några dagar sedan ringer bedragarna en signal, ofta på kväll eller helg, och hoppas sedan att man ska ringa upp. Polis och Post- och telestyrelsen går ut och varnar. “Lyft inte luren!”

2009 Flera varningar i media att inte svara om du har ett missat samtal från Somalia. “Du blir luggad på tusenlappar!” säger en av de drabbade från Pilgrimstad till GP. Bluffsamtalen drabbar hela Sverige. Konsumentverket upplyser om att kunden har ett ansvar för vem de ringer. 

2011 De första samtalen från Microsoft på engelska med indisk brytning börjar dyka upp i svensk press. I själva verket är det en internationell liga som i många år kör “support-knepet” runt om i världen.

2012 USA går in i kampen mot den bluffande Microsoft-supporten. Handlar om kriminellt nätverk. Svenskar från norr till söder berättar i media om de underliga samtalen. “Calling from Windows” var en standardfras som fick många att dra åt sig öronen.

2013 Polisen Jan Olsson säger till GT att Stockholmare börjar bli rädda för att svara i telefon om det ens är göteborgare som ringer. – De är rädda för allt som inte börjar med 08, säger Jan Olsson som idag jobbar nationellt med telefonbedrägeri. Nu har även samtal från Kongo börjat dyka upp – där en kvinna verkar vara i nöd vilket får svenskarna att stanna kvar – och betala mer.

2014 Nytt fenomen, “spoofing”. Bedragarna börjar “klona” nummer. Nu kan man inte ens veta om ett nummer som ser tryggt ut är ett bluffsamtal.

2015 Svenskar luras på tusenlappar genom att säga “ja” till en sak, och sedan få sitt samtal ihop klippt till “ja” för avtal de aldrig hört talas om. Kongo-samtalen fortsätter att rasa in. Nu har kvinnan även börjat stöna.

2016 Telefonbedrägerierna går ett steg längre – nu är det din familj som råkat ut för en olycka eller din läkare som säger att du måste köpa ny medicin för att du är sjuk. Riktas ofta mot äldre.

2017 Mängder av svenskar rings upp från Somalia och Seychellerna, ihop om att man ska ringa tillbaka. Polisens arbete pågår. Än så länge pekar inget åt att någon kund åkt på en saftig räkning. Motivet som vissa poliser spekulerar i är att de vill öka trafiken till Europa för att få bättre avtal med andra operatörer.

Relaterade ämnen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Dina Pengars startsida

Mest läst i dag