Andra AP-fonden anklagas för att ägna sig åt så kallad landgrabbing i Brasilien.
Enligt en rapport ska man ha kringgått nationell lagstiftning och gjort affärer med en person som utreds av åklagare.

Andra AP-fonden anklagas för att ägna sig åt så kallad landgrabbing i Brasilien. Enligt en rapport ska man ha kringgått nationell lagstiftning och gjort affärer med en person som utreds av åklagare.

Foto: Lev Dolgachov
Visa i helskärm
1/1

Rapport: AP-fond anklagas för landgrabbing

Andra AP-fonden anklagas för att ägna sig åt så kallad landgrabbing i Brasilien. Enligt en rapport ska man i sina investeringar ha kringgått lagstiftningen och gjort affärer med en person som utreds av åklagare. Uppgifterna tillbakavisas.

En fond för investeringar i jordbruksmark, där AP-fonden är en av investerarna, har kringgått brasiliansk lagstiftning för att kunna tillskansa sig mark, hävdar organisationen Latinamerikagrupperna.

- Brasilien har infört en lagstiftning som begränsar utländska investeringar i mark. Det Andra AP-fonden och de andra investerarna gör är att skapa en avancerad bolagskonstruktion som kringgår lagen. Det ser ut att vara medvetet gjort, säger Annelie Andersson från Latinamerikagrupperna.

Bland annat ska man ha använt sig av obligationslån med särskilda villkor i stället för att utöka aktieägandet i det brasilianska bolag som gjort markköpen.

Fonden ska också ha köpt mark av en person som utreds av åklagare och som anklagas för att med våld fördriva småbrukare.

- Det påståendet får stå för dem som tagit fram rapporten, säger Eva Halvarsson, vd för Andra AP-fonden.

 

LÄS OCKSÅ: Pensionsknepet kan ge dig 40 års sparande

 

"Följer lagen"

Att AP-fonden följer lagen i de länder man verkar i är självklart, fortsätter hon.

- Med det uppdrag vi har är vi oerhört angelägna om att bedriva verksamhet på ett hållbart sätt. Jag känner mig trygg med arbetet som det bolag vi har investerat i gör, säger hon.

Annelie Andersson säger att deras information är väldokumenterad. Rapporten är framtagen i samarbete med organisationer från Brasilien och Kanada, och bygger bland annat på offentliga dokument och lokal research.

- Vi för inte fram några ogrundade anklagelser.

 

LÄS OCKSÅ: Var tredje svensk vill arbeta till 69 år

Vanligt med konflikter

Markkonflikter är enligt rapporten utbredda i Brasilien. Ett vanligt tillvägagångssätt är att sätta upp stängsel på områden som är allmän mark, och som lokalbefolkningen är beroende av för sin försörjning, och sedan se till att få papper på att man äger marken.

- AP-fonden hävdar att man bara köper redan storskaliga jordbruk. Men det är uppenbart att den första ägaren är den här mycket tveksamma personen. Det väcker verkligen frågor, säger Annelie Andersson.

Eva Halvarsson vänder sig mot den uppgiften.

- Bolaget är oerhört noggrant med att titta på de legala aspekterna, vem som äger marken till exempel. Men självklart ska vi undersöka de här uppgifterna, säger hon.

 

LÄS OCKSÅ: Så mycket extra kan 61000 pensionärer få


Följ Dina Pengar på Facebook - där kan du kommentera och diskutera våra artiklar.

Börsen i dag
Visa mer
Vinnare och förlorare
NOBINA
+6,91 %
FAG
-4,70 %
Valutakollen
SEK/