En av de många drabbade är Per-Jörgen Östling, mjölkbonde i Hälsingland, och deltagare i "Bonde söker fru" 2009. Foto: Foto: Marcus Loddby/Tv4.En av de många drabbade är Per-Jörgen Östling, mjölkbonde i Hälsingland, och deltagare i "Bonde söker fru" 2009. Foto: Foto: Marcus Loddby/Tv4.
En av de många drabbade är Per-Jörgen Östling, mjölkbonde i Hälsingland, och deltagare i "Bonde söker fru" 2009. Foto: Foto: Marcus Loddby/Tv4.
Åsa Odell, vice ordförande i LRF: "Det bästa för bönderna vore så klart om de kunde få bättre betalt för sina produkter direkt från konsumenterna:"Åsa Odell, vice ordförande i LRF: "Det bästa för bönderna vore så klart om de kunde få bättre betalt för sina produkter direkt från konsumenterna:"
Åsa Odell, vice ordförande i LRF: "Det bästa för bönderna vore så klart om de kunde få bättre betalt för sina produkter direkt från konsumenterna:"

LISTA: Bönderna som får mest EU-bidrag

Publicerad

För många svenska bönder är jordbrukarstödet från EU en förutsättning för att driva verksamheten.

Men årets utbetalningar är försenade - vilket för många kan få stora konsekvenser.

– Det finns inga marginaler i verksamheten ändå och att då staten håller på pengar går liksom inte. Man är helt beroende av att man får ut sitt stöd, säger mjölkbonden Per-Jörgen Östling.

Enligt en sammanställning som nyhetsbyrån Siren har tagit hem betalade jordbruksverket ut 6,5 miljarder kronor i EU stöd till landets lantbrukare under 2015. Men på grund av förseningar, som tidigare har kritiserats av lantmännens riksförbund, LRF, har långt ifrån alla fått sina stöd för det gångna året. Förseningarna beror enligt jordbruksverket på nya EU-regelverk. En av de många drabbade är Per-Jörgen Östling, mjölkbonde i Hälsingland, och deltagare i "Bonde söker fru" 2009. Han har tagit kredit på stödet och den lilla summa han har fått hittills har gått till banken. Han vet inte när han kommer att få resten av pengarna, men enligt uppgifter från jordbruksverket kommer fler stödbetalningar från och med mitten på januari.

– Det är en onödig utgift. De ska betala ut i tid, punkt slut. Det finns inga marginaler i verksamheten ändå och att då staten håller på pengar går liksom inte. Man är helt beroende av att man får ut sitt stöd, säger han.

 

LÄS OCKSÅ: Svenska bönder får dela på sex miljarder.

 

För honom handlar det om runt 900 000 kronor plus mjölkstöd, totalt en summa på 1,3 - 1,4 miljoner kronor. Pengar som är nödvändiga för att driva verksamheten.

– Det heter stöd och bidrag, men det är ju ett sänkt pris i butiken som gör att vi behöver det här stödet. Diskussionen blir alltid att vi får bidragspengar, men det handlar ju om att vi inte får betalt för våra varor, säger han och fortsätter:

– Jag gör ju ingen vinst alls i år, så det handlar inte om att jag tjänar massa pengar på att få stöd. Det är en förutsättning för att ha en verksamhet. Hade det varit lika låga priser som det är nu och inte något stöd, då hade man inte kunnat hålla på.

Han får medhåll av Åsa Odell, vice ordförande i LRF.

– Man kan säga att EU-stöden egentligen är en subvention av konsumentpriserna eftersom dessa inte fullt ut motsvarar bondens kostnader. Det bästa för bönderna vore så klart om de kunde få bättre betalt för sina produkter direkt från konsumenterna.

 

LÄS OCKSÅ: Flera mjölkbönder nära gå i konkurs.

 

De gårdar som får ut mest i stöd har hittills fått ut 8,9 miljoner kronor. Det har tidigare riktats kritik mot att några av de som får de största summorna inte är de som behöver dem mest. Gårdsstödet som utgör den största delen av EU-stödet är nämligen kopplat till storleken på gården.

– Jag tycker att gårdsstödet och den biten är fel överhuvudtaget. Eftersom det är kompensation för lägre priser i butik så borde det vara mer inriktat på rena produktionsstöd, att du får en viss summa efter hur mycket du producerar, likt mjölkstödet som finns, säger Per-Jörgen Östling.

 

Följ Dina Pengar på Facebook - där kan du kommentera och diskutera våra artiklar.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Dina Pengars startsida

Mest läst i dag

Börsen i dag
Räntekartan
Vinnare och förlorare
Valutakollen