Helena Lundqvist (till vänster) med systern Carina Lundqvist. Carina har varit ett stort stöd efter att långtidssjuksrivna Helenas sjukpenning drogs in. Foto: PrivatHelena Lundqvist (till vänster) med systern Carina Lundqvist. Carina har varit ett stort stöd efter att långtidssjuksrivna Helenas sjukpenning drogs in. Foto: Privat
Helena Lundqvist (till vänster) med systern Carina Lundqvist. Carina har varit ett stort stöd efter att långtidssjuksrivna Helenas sjukpenning drogs in. Foto: Privat
Johan Hambraeus, överläkare på Smärtkliniken i Vallentuna, anser att Försäkringskassans beslut styrs av sparkrav, inte medicinska bedömningar. Foto: PrivatJohan Hambraeus, överläkare på Smärtkliniken i Vallentuna, anser att Försäkringskassans beslut styrs av sparkrav, inte medicinska bedömningar. Foto: Privat
Johan Hambraeus, överläkare på Smärtkliniken i Vallentuna, anser att Försäkringskassans beslut styrs av sparkrav, inte medicinska bedömningar. Foto: Privat

”Försäkringskassan struntar i mina intyg”

Publicerad

Nästan 16 000 personer fick sin sjukpenning indragen i fjol. 

En siffra i statistiken är Helena Lundqvist, 51, som nu ska söka jobb trots att hon har svårt att gå, stå och sitta.

Helenas läkare Johan Hambraeus anser att det är sparkrav som styr, inte medicinska bedömningar.

– Det spelar ingen roll vad jag som läkare skriver.

Han ser hur skyddsnätet försvinner från allt fler sjuka och svaga patienter.

Helena Lundqvist, 51, lider av ständiga smärtor och har svårt att gå, stå och sitta. Det är lättast för henne att ligga ner, men även då kan det göra så ont att hon har svårt att koncentrera sig. 

Tidigare skrev Expressen att hon varit helt utan inkomst sedan december. Det var då hennes sjukpenning drogs in i väntan på en ny utredning.

Nu säger Försäkringskassan att hon inte kommer att få rätt till sjukpenning i fortsättningen. I stället ska hon vända sig till Arbetsförmedlingen och börja söka jobb.

– Enligt Försäkringskassan ska jag klara av ett sittande arbete, säger Helena, som tidigare jobbade som väktare.

– Jag förstår inte varför det är så omöjligt för dem att förstå att jag inte klarar av att sitta. De förstår ju att jag inte kan stå eller gå.

Men hon tänker inte ge upp utan fortsätter att strida för sin rätt till sjukpenning.

"Går ut över de svagaste"

Helena Lundqvists läkare Johan Hambraeus anser att Försäkringskassans beslut är absurt.

– Inte ens i teorin kan jag tänka mig något jobb som skulle kunna fungera för henne, säger Johan Hambraeus, som är överläkare på Smärtkliniken i Vallentuna.

 

LÄS MER: Familjen skuldsätter sig för att hjälpa sjuka Helena 

 

Men enligt honom handlar det inte om ett enskilt fall. Tvärtom anser han att Försäkringskassans beslut blivit betydligt sämre de senaste 1,5 åren.

– Det har ingen betydelse vad patienten har för bekymmer. Man har ett enda mål och det är att minska på utbetalningar. Det går oftast ut över dem som är svagast.

Johan Hambraeus anser att Försäkringskassan struntar i de bedömningar han som läkare skriver.

I till exempel Helenas fall har han tydligt intygat att hon inte klarar av något arbete, men Försäkringskassan har ändå valt att dra in sjukpenningen.

16 000 blev av med pengarna

Indrag av sjukpenningen ökar snabbt.

2014 fick 5 855 personer, 1,2 procent av de sökande, sjukpenningen indragen. Det handlar alltså om personer som tidigare fått sjukpenning, som fortfarande anser sig vara sjuka men som Försäkringskassan nu bedömer kan börja arbeta.

2016 drogs sjukpenningen in för 15 885 personer. Det är 3,5 procent av de sökande.

Indragen har alltså ökat med över 10 000 personer på två år.

Egentligen är ökningen större, för i siffrorna för 2016 ingår bara januari–oktober. Försäkringskassan håller på att utveckla ny statistik och har därför ingen statistik för årets sista månader.

Samtidigt ökar avslag på ansökan om sjukpenning, från 0,9 procent 2014 till 2,1 procent 2016.

Det handlar alltså om personer som blivit sjuka och ansöker om sjukpenning för första gången.

Enligt Försäkringskassan påverkas visserligen siffrorna av att man ändrat sättet att föra statistik. Tidigare registrerades ett fåtal ärenden som avslag, trots att det egentligen handlade om indrag.

Regeringen beställde färre sjukskrivningar

Men den viktigaste förklaringen är att regeringen beställt färre sjukskrivningar.

Regeringen satt upp nya mål för Försäkringskassan i regleringsbrevet i december 2016.

– Försäkringskassan ska även verka för att sjukpenningtalet i december 2020 inte överstiger 9,0 dagar, står det i brevet undertecknat av socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (S).

Cecilia Udin, försäkringssamordnare på Försäkringskassan, säger att Försäkringskassan fått extra medel av regeringen för att förstärka arbetet med att bedöma rätt till sjukpenning.

– Vi har både anställt fler handläggare men också förtydligat att de medicinska underlagen måste vara kompletta för att vi ska kunna fatta beslut. Vi har också förstärkt våra handläggare i hur de kan ställa rätt frågor till vården för att få rätt information, så att vi ska kunna göra rättssäkra beslut.

Lättare under alliansregeringen

Enligt Cecilia Udin handlar Försäkringskassans bedömningar om att väva ihop det som står på läkarintyget med de villkor som finns i sjukförsäkringen.

Hur gör ni bedömningen i fall där läkaren säger att personen inte klarar av arbete, och ni säger att personen visst gör det?

– Vi gör en försäkringsjuridisk bedömning. Vilka begränsningar har den här personen? Kan man se att den här personen kanske kan klara ett lättare arbete?

Men enligt Cecilia Udin är det inte Försäkringskassans sak att ge förslag på vilka arbeten personen kunde klara av.

Under alliansregeringen talades det mycket om den svåra situationen för de utförsäkrade, när regeringen minskade antalet sjukdagar. 

Men enligt läkaren Johan Hambraeus är de senaste 1,5 årens förändring värre för de sjuka.

– När mina smärtpatienter fick slut på sjukdagarna genomgick de en bedömning. Och det visade sig att Arbetsförmedlingen inte kunde hjälpa dem, för besvären fanns ju kvar. Då fick de komma tillbaka till Försäkringskassan. Det blev inte så farligt för dem, berättar han om alliansregeringens tid.

Tvingas säga upp sig

De som i dag får sjukpenningen indragen står enligt honom skyddslösa.

– Hela systemet håller på att falla ihop. Det finns inget skyddsnät längre att tala om. 

Han anser att systemet slår särskilt orimligt mot personer som är på väg tillbaka till arbetet efter en sjukskrivning. De klarar inte av ett heltidsjobb, men har kanske återgått till arbetet på 25 eller 50 procent och får stöd av arbetsgivaren.

Då säger Försäkringskassan att de måste arbeta 100 procent.

– Det enda som då kvarstår för patienten är att säga upp sig.

Johan Hambraeus har flera patienter som börjat må psykiskt sämre efter att ekonomin slagits sönder.

– Många gånger är patienter på väg att komma ifatt och sedan slås allt undan på grund av Försäkringskassans beslut.

Relaterade ämnen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Dina Pengars startsida

Mest läst i dag

Börsen i dag
Räntekartan
Vinnare och förlorare
Valutakollen