Arbetsmarknadsekonomiska rådets ordförande Lars Calmfors föreslår kraftigt sänkta löner - kring 15 000 kronor i månaden. Foto: PrivatArbetsmarknadsekonomiska rådets ordförande Lars Calmfors föreslår kraftigt sänkta löner - kring 15 000 kronor i månaden. Foto: Privat

Arbetsmarknadsekonomiska rådets ordförande Lars Calmfors föreslår kraftigt sänkta löner - kring 15 000 kronor i månaden.

 Foto: Privat
Tidigare har såväl Centerledaren Annie Lööf som Finanspolitiska rådets ordförande John Hassler efterlyst lägre ingångslöner. Foto: Mikael SjöbergTidigare har såväl Centerledaren Annie Lööf som Finanspolitiska rådets ordförande John Hassler efterlyst lägre ingångslöner. Foto: Mikael Sjöberg
Tidigare har såväl Centerledaren Annie Lööf som Finanspolitiska rådets ordförande John Hassler efterlyst lägre ingångslöner. Foto: Mikael Sjöberg

Fler experter vill se lägre ingångslöner

Publicerad

Tidigare i år har såväl Centerledaren Annie Lööf som Finanspolitiska rådets ordförande John Hassler efterlyst lägre ingångslöner för att flyktingar att komma på arbetsmarknaden.

Nu går också Arbetsmarknadsekonomiska rådets ordförande Lars Calmfors in i debatten.

Calmfors, professor i internationell ekonomi, föreslår kraftigt sänkta löner - kring 15 000 kronor i månaden.

– De här jobben skulle komma i fråga för alla nyinträdande på arbetsmarknaden, säger han till SR Ekot.

Arbetsmarknadsekonomiska rådet, AER, bildades i fjol och är ett oberoende expertråd med uppdrag att analysera hur lönebildning, arbetsrätt och arbetsmarknadspolitik påverkar arbetsmarknadens funktionssätt - men med finansiering från Svenskt Näringsliv.

Ordförande är professor Lars Calmfors och övriga ledamöter är professorerna Ann-Sofie Kolm, Tuomas Pekkarinen och Per Skedinger.

I rapporten ”Dags för större lönespridning?” föreslår AER att staten, under en treårsperiod, tar bort arbetsgivaravgiften för alla som är nya på arbetsmarknaden, som inte kan få jobb.

Rapporten föreslår också att staten tar fram ett särskilt jobbskatteavdrag som riktar sig till denna grupp och att arbetsgivarens partner kommer överens om väsentligt längre löner än de nuvarande ingångslönerna till dem som omfattas av åtgärden, som kallas för ingångsjobb.

 

LÄS OCKSÅ: C-kravet: Lägre ingångslöner

 

– De här jobben skulle komma ifråga för alla nyinträdande på arbetsmarknaden, som inte lyckas få något annat jobb och gäller både nyanlända och ungdomar, säger Lars Calmfors till SR Ekot.

Lars Calmfors personliga reflektion är att löner för ett ingångsjobb skulle kunna ligga kring 15 000 kronor i månaden - och betonar att det är hans personliga uppfattning som inte rådet eller rapporten står bakom.

Facken har hittills avvisat varje försök att diskutera sänkta löner.

“Man ska inte konkurrera med lägre löner utan med sin arbetskraft”, förklarade Hotell- och restaurangfackets ordförande Therese Guovelin efter Finanspolitiska rådets utspel.

 

LÄS OCKSÅ: De nya skatterna som sänker lönen

 

”Hon har riktigt gått bananas”, var LO:s avtalssekreterare Torbjörn Johansson kommentar till Centerledaren Annie Lööfs förslag.

Även Lars Calmfors och Arbetsmarknadsekonomiska rådets förslag möts av kalla handen.

– Vår bedömning är att det skulle sprida sig till andra delar av arbetsmarknaden och sänka lönerna för väldigt många, säger Ola Pettersson, LO:s chefsekonom, till SR Ekot.

I morgon ska bland annat Ylva Johansson, arbetsmarknadsminister, Tobias Baudin, förste vice ordförande LO, och Peter Jeppsson, vice vd Svenskt Näringsliv debattera förslaget tillsammans med Lars Calmfors på ett seminarium på Armémuseum.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Dina Pengars startsida

Mest läst i dag

Börsen i dag
Räntekartan
Vinnare och förlorare
Valutakollen