Emma Persson, boendeekonom på SBAB. Foto: TT/SBABEmma Persson, boendeekonom på SBAB. Foto: TT/SBAB
Emma Persson, boendeekonom på SBAB. Foto: TT/SBAB
Foto: HENRIK ISAKSSON/IBL / /IBLFoto: HENRIK ISAKSSON/IBL / /IBL
 Foto: HENRIK ISAKSSON/IBL / /IBL

FI:s krav: Så mycket dyrare blir det att bo

Publicerad

Finansinspektionens nya krav kan få bostadspriserna att sjunka och bromsa hushållens bolån.

Samtidigt kan lånelöftena bli lägre och månadskostnaderna högre – och i kläm hamnar främst yngre personer i storstäderna.

– Jag är också orolig för rörligheten på bostadsmarknaden, säger Emma Persson på SBAB.

Finansinspektionen valde att gå ut med nyheten på DN Debatt:

Man vill införa hårdare amorteringskrav för nya låntagare.

Syftet är att få bukt med hushållens skenande skulder och de ökade priserna på bostadsmarknaden.

Men vad kan amorteringskraven innebära i praktiken? Och vilka drabbas?

 

LÄS MER: FI vill skärpa kraven på nya bolåntagare 

 

Yngre hushåll drabbas av nya regler

FI själv skriver:

"Det skärpta amorteringskravet kommer främst att påverka nya låntagare i Stockholm och Göteborg, eftersom bostadspriserna är högst där. Det är också främst yngre hushåll, hushåll med endast en vuxen och hushåll med höga inkomster som påverkas av det skärpta amorteringskravet".

– Jag tänker på de unga hushållen och barnfamiljer som får ännu svårare att komma in eller köpa större på bostadsmarknaden, särskilt i storstan. Även om man har god inkomst och goda marginaler så får man en ökad månadskostnad som gör det svårare, säger Emma Persson, boendeekonom på SBAB.

 

LÄS MER: Bostadsmarknaden kokar – men Riksbanken varnar 

 

Hon är också orolig för rörligheten på bostadsmarknaden.

– Den är redan i dag trögrörlig. Jag tror att det här kan innebära att de som står inför att köpa större väljer att bo kvar. Då får vi färre objekt på marknaden och eventuellt en prisuppgång.

Så mycket dyrare blir det

TT har tagit fram ett räkneexempel, där det framgår hur mycket högre månadskostnaden blir för olika låntagare.

Den som till exempel vill ta ett lån på 1,5 miljoner kronor får en ökad månadskostnad på 1 250 kronor jämfört med hur det skulle se ut i dag. Det innebär en amortering på 3 750 kronor i månaden.

Ett lån på 5 miljoner kronor ger en ökad månadskostnad på 4 170 kronor – en total amortering på 12 500 kronor i månaden.

 

Räkna själv – så mycket högre blir månadskostnaden

• Lån på 1,5 miljoner: Ökad månadskostnad på 1 250 kronor (total amorteringskostnad 3 750 kronor).

• Lån på 2 miljoner: Ökad månadskostnad på 1 670 kronor (total amorteringskostnad 5 000 kronor).

• Lån på 4 miljoner: Ökad månadskostnad på 3 330 kronor (total amorteringskostnad 10 000 kronor).

• Lån på 5 miljoner: Ökad månadskostnad på 4 170 kronor (total amorteringskostnad 12 500 kronor).

Beräkningarna är gjorda på en belåningsgrad på över 70 procent och att man lånar mer än 4,5 gånger hushållets inkomst.

Bostadens månadsavgift och ränta tillkommer.

Källa: TT

 

Tanken är att införa det nya kravet i början av 2018. Förslaget ska nu gå ut på remiss och i slutändan är det regeringen som avgör.

Risk för rusning på bostadsmarknaden

Enligt FI:s beräkningar innebär det skärpta kravet att de som påverkas – 14 procent av de nya låntagarna – kommer att köpa enbart en procent billigare bostäder.

– Så jag tror inte det behöver få så stor påverkan, säger Emma Persson.

 

LÄS MER: Magdalena Andersson slår tillbaka mot kritiken 

 

Men enligt SBAB kan förslaget medföra en rusning på bostadsmarknaden liksom i fjol – vilket kan leda till ökade priser. Emma Persson manar dock till försiktighet.

– Gör ett väl avvägt köp. Stressa inte på grund av nya regler, det blir aldrig bra. Samråd med banken och ha lite is i magen.

 

Kolla själv – så mycket kan du låna efter kravet

Månadsinkomst 25 00 kronor: ungefärlig lånegräns 1,35 miljoner

Månadsinkomst 30 000 kronor: 1,62 miljoner

Månadsinkomst 40 000 kronor: 2,16 miljoner

Månadsinkomst 60 000 kronor: 3,24 miljoner

Månadsinkomst 80 000 kronor: 4,32 miljoner

Månadsinkomst 100 000 kronor: 5,4 miljoner

Källa: TT

 

Det var för ett år sedan som Finansinspektionen införde de rådande amorteringskraven. Hushåll som lånar till 50 procent av bostaden ska amortera minst 1 procent varje år, medan hushåll som har en belåningsgrad på 70 procent ska amortera minst 2 procent varje år.

Effekter av amorteringskravet

Enligt FI har amorteringskravet fått till följd att hushåll köper billigare bostäder, lånar mindre och använder större del av sitt sparkapital till bostad. Men det är inte nog. FI vill nu att de med som lånar mer än 4,5 gånger sin inkomst innan skatt ska amortera ytterligare en procentenhet av bolånet varje år.

 

LÄS MER: Lista: Så bra är din kommun att leva i 

 

Emma Persson på SBAB anser att det är för tidigt.

– Jag hade önskat att man hade väntat lite längre och sett effekten av det redan införda amorteringskravet och att man låtit bankerna i samråd med hushållen avgöra vilket som är det bästa sättet att disponera sin inkomst och sitt sparande. Det är exempelvis inte säkert att enbart amortering är den bästa sparformen för alla hushåll, säger hon.

Hon hade också önskat att FI inväntat en total översyn och genomgång av bostadsmarknaden, med ränteavdrag och fastighetsskatt bland annat.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Dina Pengars startsida

Mest läst i dag

Börsen i dag
Räntekartan
Vinnare och förlorare
Valutakollen