I dagsläget bor runt 20 procent av svenskarna i bostadsrätt, och enligt de svarande skulle sex procent av dem inte ha råd att bo kvar i sin lägenhet om avdraget försvann. Foto: Henrik Isaksson/Ibl / /IBLI dagsläget bor runt 20 procent av svenskarna i bostadsrätt, och enligt de svarande skulle sex procent av dem inte ha råd att bo kvar i sin lägenhet om avdraget försvann. Foto: Henrik Isaksson/Ibl / /IBL
I dagsläget bor runt 20 procent av svenskarna i bostadsrätt, och enligt de svarande skulle sex procent av dem inte ha råd att bo kvar i sin lägenhet om avdraget försvann. Foto: Henrik Isaksson/Ibl / /IBL
Moderaterna och Socialdemokraterna har tidigare sagt sig vara emot ett slopat ränteavdrag, med andra partier kan tänka sig trappa ner avdraget.Moderaterna och Socialdemokraterna har tidigare sagt sig vara emot ett slopat ränteavdrag, med andra partier kan tänka sig trappa ner avdraget.
Moderaterna och Socialdemokraterna har tidigare sagt sig vara emot ett slopat ränteavdrag, med andra partier kan tänka sig trappa ner avdraget.
En av fyra uppger att de skulle spara mindre och en av sju att de skulle amortera mindre om ränteavdraget slopas.En av fyra uppger att de skulle spara mindre och en av sju att de skulle amortera mindre om ränteavdraget slopas.
En av fyra uppger att de skulle spara mindre och en av sju att de skulle amortera mindre om ränteavdraget slopas.

Oro: Detta händer om ränteavdraget slopas

Publicerad

Flera partier har öppnat för att trappa ned ränteavdraget vilket sprider nervositet.

– Jag tror att regeringen har beredskap för att sjösätta detta, säger Robert Bergqvist, chefekonom på SEB till Dina Pengar.

Båda socialdemokraterna och moderaterna har hittills sagt nej till slopande av ränteavdraget.

Socialdemokraternas och moderaternas har flera gånger uttalat offentligt att man är emot – men flera andra partier har signalerat att de kan tänka sig att trappa ned ränteavdraget. Det skulle ge konsekvenser för bostadsrättsägarna där många skulle dra ned både sparande och amortering om avdraget försvann, enligt en undersökning från organisationen Bostadsrätterna och analysföretaget United Minds som Dagens Industri refererar.

Om avdraget försvinner riskerar människor att förlora sina hem och dra ned på både sparande och amorterande, skriver Dagens industri.

 

LÄS ÄVEN: Ränteavdragen blir kvar till minst 2017

 

En av fyra uppger att de skulle spara mindre och en av sju att de skulle amortera mindre. I dagsläget bor runt 20 procent av svenskarna i bostadsrätt, och enligt de svarande skulle sex procent av dem inte ha råd att bo kvar i sin lägenhet om avdraget försvann.

Bostadsrätterna: Anpassat sig till äldre regler

Ulrika Blomqvist som är vd för Bostadsrätterna är kritisk till att politikerna vill förändra förutsättningarna för boendeekonomin på ett sätt som gör att många inte har råd att bo kvar.

Hon säger till Dagens industri att många anpassat sig efter de regler som gällde när de köpte sin bostad.

– Problemet med bostadsmarknaden är att den är så dysfunktionell med en efterfrågan som är långt mycket större än utbudet, säger Ulrika Blomqvist.

 

LÄS ÄVEN: Så får du tillbaka på skatten redan till påsk

Höginkomsttagarna får högre avdrag

Enligt undersökningen får yngre bolåntagare i genomsnitt högre ränteavdrag än äldre.

Höginkomsttagare får i snitt högre avdrag, trots det svarar 40 procent av dem att det inte skulle påverkade dem nämnvärt om avdraget försvann, bland låginkomsttagarna ligger siffran på 50 procent.

Ulrika Blomqvist säger att det antagligen är de bostadsrättsägare som ligger på marginalen som skulle dra ned på amorteringarna.

 

LÄS ÄVEN: Paren som tjänar mest där du bor

 

– Det är inte bra och tvärtemot vad lagstiftaren vill, säger hon till Dagens industri.

Beräkningarna baseras sig på en boränta på 4 procent.

Robert Bergqvist: Kan sjösättas 2020

Robert Bergqvist, chefekonom på SEB, tycker att det känns som att frågan är i vänteläge.

– Jag tror att regeringen har beredskap för att sjösätta detta men man gör det inte förrän man har med sig oppositionen, och framför allt Moderaterna.

Han anser att det är bra eftersom förändringen ska ha en bred uppslutning i riksdagen då det direkt träffar hushållens ekonomi, och det därför är viktigt för hushållen att veta vad som gäller långsiktigt.

Han menar att bollen ligger hos Moderaterna, men tror att sannolikheten är låg att diskussionen kommer upp till ytan innan nästa riksdagsval.

Robert Bergqvist pekar på att det inte är populärt att fatta sådana här beslut, och att det just nu ser ut som att en eventuell förändring i så fall kommer efter nästa val.

Inget är hugget i sten men Robert Bergqvist gissar att förändringar kan komma att ske först 2020.

Spår omedelbar avkylande effekt

Riksbanken och Finansinspektionen efterlyser den här typen av åtgärder för att kyla bostadsmarknaden, men Robert Bergqvist tror inte att det spelar någon större roll när det sjösätts. Han tror att vi kommer att se en avkylande effekt redan från dagen beslutet tas.

Robert Bergqvist säger att vi inte ska förvånas om vi ser negativa effekter av ränteavdraget, det är det som är syftet. Han menar att enskilda hushåll kan få problem, men spår ingen större chock där människor tvingas lämna hemmen.

– Om jag ska se helheten tror inte jag att det kommer att bli en sådan situation för om du ska sjösätta det här försämrade ränteavdraget kommer du att fasa in det här väldigt långsamt.

Bankföreningen avböjer kommentar

I oktober 2015 rapporterade SvD Näringsliv om att de svenska bankerna ställer sig bakom åsikten att ränteavdraget ska slopas.

Bankföreningens vd Hans Lindberg uttalade sig då till SR Ekot och Kaliber.

– Det rimliga är att trappa av ränteavdragen på låt oss säga åtta till tolv år, sa Hans Lindberg vid tillfället.

När Dina Pengar nu söker Hans Lindberg för kommentar meddelar kommunikationschefen att man avböjer att kommentera eventuell nedtrappning av ränteavdraget.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Dina Pengars startsida

Mest läst i dag

Börsen i dag
Räntekartan
Vinnare och förlorare
Valutakollen