TV4-profilen Tilde de Paula Eby har fått sina kortuppgifter stulna flera gånger.TV4-profilen Tilde de Paula Eby har fått sina kortuppgifter stulna flera gånger.
TV4-profilen Tilde de Paula Eby har fått sina kortuppgifter stulna flera gånger.
Tilde de Paula Eby. Foto: OLLE SPORRONGTilde de Paula Eby. Foto: OLLE SPORRONG
Tilde de Paula Eby. Foto: OLLE SPORRONG

Bedragare slog till mot Tilde de Paula Eby

Publicerad

TV4-profilen Tilde de Paula Eby har fallit offer för kortbedragare.

– Jag har ju själv blivit skimmad, flera gånger, berättade hon i Nyhetsmorgon på onsdagen.

Kortbedrägerierna ökar snabbt – i fjol anmäldes över 77 000 brott där kontokortsuppgifter stulits.

Över 77 000 brott där svenska bankkunders kontokortsuppgifter stals via dataintrång anmäldes under 2016 – en ökning med 39 procent från föregående år. Det visar siffror från polisens nationella bedrägericenter.

En av dem som fått sina uppgifter stulna är programledaren Tilde de Paula Eby, känd från bland annat Nyhetsmorgon och Let's dance.

– Jag har ju själv blivit skimmad, flera gånger, berättade hon i Nyhetsmorgon på onsdagen.

Hon berättade att hennes bank kontaktat henne och sagt att de tror att hennes kort blivit skimmat.  Banken frågar om hon befinner sig på en viss plats, vilket hon inte har gjort.

– Då fyller man i lite papper och får tillbaka pengarna, sa Tilde de Paula Eby i Nyhetsmorgon.

Stulna kort säljs för 250 kronor

Skimning är den mer gammaldags formen av kortbedrägeri, där bedragarna manipulerat en bankomat eller kortläsare så att den stjäl uppgifterna från kortets magnetremsa. 

Snabbast ökar dock brotten där bedragarna kommer över kortuppgifter på internet.

Och antalet drabbade kan vara mycket högre än 77 000, anser före detta rikspolischefen Björn Eriksson, som intervjuades i Nyhetsmorgon.

– Kriminella söker sig till kortbedrägerier som flugor, säger han till Expressen.

Enligt honom beror det på att kortbedrägerierna handlar om stora belopp, har låg upptäcktsrisk och låga straff. Ofta säljs kortuppgifterna vidare på nätet.

– Priset för fullt fungerande kort på den svarta delen av nätet är 250 kronor, säger han.

"Bankerna accepterar brott"

Björn Eriksson är mycket kritisk till hur bankerna hanterar kortbedrägerierna.

– Om bankerna tjänar väldigt mycket pengar på att få oss att använda kort i stället för kontanter tjänar de också på att acceptera brott, säger han.

Enligt Eriksson struntar bankerna ofta i att polisanmäla. I stället hanterar de bedrägerierna som affärskostnader – kostnader som sedan förs över till kunderna till exempel i form av högre avgifter.

Positivt är att de enskilda kunderna som får sina kortuppgifter stulna får pengarna tillbaka från banken. Men samtidigt förblir brotten ouppklarade och bedragarna behåller pengarna.

Nordea anser att Björn Erikssons kritik handlar om en missuppfattning.

– Banken kan inte göra själva polisanmälan eftersom brottet är begånget mot kunden. Vad vi däremot kan göra, och alltid gör, är att uppmana kunden att göra en polisanmälan, skriver Petter Brunnberg, presschef på Nordea.

Enligt honom kräver banken att en polisanmälan görs för att kunden ska få ersättning.

"Tjänar pengar på kontanter"

– Att olovligen använda någon annans kortuppgifter är en brottslig handling och ska självklart polisanmälas, säger Leif Trogen, chef för finansiell infrastruktur på Bankföreningen, som företräder svenska banker.

Han kan inte svara på om de cirka 30 svenska kreditkortsutgivare alltid gör polisanmälan vid bedrägerier. 

– Men det ska göras.

Leif Trogen säger att bankerna hela tiden kontrollerar kortuppgifter för att upptäcka bedrägerier i tid. Samtidigt har kortindustrin utvecklat nya säkerhetsmetoder.

Han hänvisar till att före detta rikspolischefen Björn Eriksson i dag är styrelseordförande för Säkerhetsbranschen.

– Hans uppdragsgivare tjänar pengar på kontanter och därför har han ett intresse av att föra deras talan i debatten.

 

Så skyddar du ditt kort

• Lämna aldrig ifrån dig kortuppgifter via e-post eller telefon.

• Handla bara på seriösa sidor på nätet. Det är bra om företaget har en så kallad SSL-certifiering och berättar om det synligt på hemsidan. Kontrollera också att webbsidan där kortuppgifterna ska lämnas börjar med https:// i stället för http://. 

• Spara telefonnumret för att spärra ditt kort.

• Syna uttagsautomaten innan du tar ut pengar. Använd den inte om den verkar konstig.

• Skydda din kod med handen när du matar in den.

Relaterade ämnen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Dina Pengars startsida

Mest läst i dag

Börsen i dag
Räntekartan
Vinnare och förlorare
Valutakollen