Jag befinner mig i en komplicerad situation sedan många år tillbaka. Jag har känt en man i flera år, i början var han min professor och vid den tiden så blev jag särbehandlad av honom. Han gav mig sitt personliga telefonnummer och hjälpte mig med allt, även med saker som inte hade med mitt kursarbete att göra. Efter att jag tog examen fortsatte vår kontakt. Han bad mig om mitt hemnummer. Han ringde och kontaktade mig hela tiden och gav mig en massa komplimanger både gällande mitt utseende och professionellt. Hur upptagen han än är så tar han sig alltid tid att prata och hjälpa mig med vad som helst.
Han känner mig väl och vet att jag är mycket fokuserad på min karriär. De senaste två åren har vi träffats ett par gånger via jobbet. Hans kroppsspråk mot mig är mycket varmt och nära. Annars är han mycket strikt mot sin omgivning. Fortfarande kan han offra tid på mig och jag vet att han har lagt många goda ord om mig.
Men ibland blir jag lite osäker på hans beteende. Han säger: Vad är det jag kan göra för dig denna gång? Eller att han känner mig väl och vet att jag kan övertala vem som helst för att få det jag vill.
Vid några tillfällen har jag märkt att han tittar på mig och iakttar vem som pratar med mig. Vid ett tillfälle blev han irriterad när en man visade intresse för mig. Han kallade honom för en galning som jag inte borde ta på allvar.
Jag tror inte att han är intresserad av mig, men ibland så blir jag orolig över att han tycker att jag utnyttjar honom. Jag skriver till er eftersom jag är medveten om att ni är mogna och erfarna män. Era åsikter skulle väga tungt för mig. Vad ska jag göra?
Anonym

Manspanelen svarar:

Robert: Låt vänskapen svalna
En professor som särbehandlar en elev är oprofessionell och den sortens dåliga omdöme gäller troligen också i privatlivet. Samtidigt låter det som om du utnyttjat och haft glädje av att han favoriserat dig. Fortsätt inte med det. För både hans och din skull, bryt genom att låta ”vänskapen” svalna.

Marcus: Vad känner du?
Du analyserar hans känsloliv som en riktig poet. Men hur är det med ditt eget känsloliv? Vad känner du för honom? Är du förälskad eller enbart förvirrad? Testa och gå ut med honom, ät en bit mat, drick en öl, lär känna varandra en aning. Däremot ringer det en del svarta, nattliga klockor när det gäller tendenser till svartsjuka. Du ska få snacka med vem du vill utan att han kallar killen du snackar med för galning.

Pigge: Han är din pappa
Har han inte visat något sexuellt intresse under en sådan lång tid så tror jag att han helt enkelt har tagit en papparoll och är väldigt mån om dig. Tror att han innerst inne är glad att han kan hjälpa dig och är beredd att göra detta utan motprestationer. När han ser att det går bra för dig så får han sin belöning. En pappa vill inte att vem som helst spanar in eller har ihop det med sin dotter. En pappa kan bli väldigt överbeskyddande.

Leif GW: Ta den hjälp du kan få
Du har hamnat helt rätt. Själv professor känner jag igen typen. Min diagnos är följande. Jag tror att hans avsikter är till sjuttio procent goda, det vill säga att han faktiskt försöker hjälpa dig med din karriär. Problemet är väl att han också kommit att gilla dig under resans gång på det där vanliga viset som inte har något med hans titel att göra, vilket bluddrat till er kommunikation. Mitt förslag är att du bortser från den biten. Sådana som han kommer sällan till skott. Alltså, ta den hjälp du kan få.