Hej! Jag är gift sedan några år och vi har ett barn tillsammans som är 2 år. Problemet är att jag inte känner mig behövd i vårt äktenskap. Min man arbetar natt och jag jobbar deltid. De dagar då jag är hemma så ligger min man och sover till ganska sent på eftermiddagen. Men de dagar då jag jobbar vaknar han redan vid 11–12-tiden, äter snabb frukost och sticker ut och kommer hem 15 minuter innan jag kommer hem vid 17-tiden. 
Han har ett stort behov av att vara själv. Varje dag går han ut och kommer tillbaka 3-4 timmar senare. Ibland kommer jag hem medan vårt barn är på dagis. Min tanke är att min man och jag kan umgås en liten stund på tu man hand men så tänker inte han utan sätter på sig jackan och går ut och träffar sina kompisar. Min man spenderar en stor summa av sin lön på kläder, parfym och kafé med kompisar. Hemma går han runt i sliten träningsoverall. Han klär sig inte fin för min skull.
Ibland har jag ringt när jag har passerat centrum och frågat om han vill följa med och hämta vårt barn från förskolan. Han är glad och vi följs åt, men några timmar senare i vårt hem blir han arg och anklagande. Han säger att jag stört hans tid att vara för sig själv.
Min man är alltid hemma på kvällarna så egentligen borde jag inte klaga men jag känner mig inte behövd.
Tidigare då jag var nyförlöst så har min man flirtat ganska grovt med andra kvinnor. I dag gör han inte så i mitt sällskap. Jag har sagt att fortsätter det på det viset så lämnar jag äktenskapet. 
Jag har diskuterat min känsla av ensamhet med min man och hans råd är ”skaffa dina egna vänner och gå med dem till nåt kafé”. Har jag dålig självkänsla? Är det jag som inte trivs med mig själv? Är jag på väg in i någon tidig 40-årskris? Eller är det att jag inte litar på honom längre på grund av att han flirtade mycket med andra kvinnor ?
Kvinna, 38 år

Manspanelen svarar:

Robert: Skaffa egna vänner
Din man uppträder som en skitstövel, men vare sig han menar det eller inte så är hans råd inte så dumt: skaffa egna vänner och se till att han ger dig tid att träffa dem lika mycket som han träffar sina kompisar. Mitt tips är att han inte kommer att gilla det, och i bästa fall får han perspektiv på sitt eget beteende.

Marcus: Alla behöver egentid
Fyrtioårskrisen är en myt. Livet är en ständig sorts kris, och det du kallar kris är mer en sorts sorg över att bli äldre. Det ÄR en sorg att bli äldre. Här tycker jag nog att du letar sprickor i hans kärlek medan det verkar vara du som är på väg bort. Alla människor behöver tid för sig själv. Det är stort av honom att erkänna det. Det ska du inte behöva chockeras över eller vara rädd för. Varför talar du inte med honom? När du gjorde det, i samband med hans flirtande, så lyssnade han uppenbarligen. Försök snacka med honom om detta också. Att folk går runt i träningsoverall hemma är egentligen inte heller något att bli förtvivlad över.

Pigge: Ställ krav!
Du är helt normal. Självklart ska man känna sig behövd i tvåsamhet. Ni bör göra upp en gemensam bild hur era liv skall vara och skulle någon av er inte acceptera den bilden så får man ta en fundering på om man verkligen ska vara en del av detta. Det måste vara en självklarhet att man gör sig läcker för den andre. Det är ju på detta sätt som man bland annat bygger upp längtan att få leva ihop. Framför allt ställ krav! Det går inte att leva i ett kravlöst förhållande för då finns ingen respekt.

Leif GW: Prata ut med honom
Nej, detta handlar inte om att du skulle ha dålig självkänsla. Det är din man som behandlar dig illa. Föreslår följande. Gör en lista på det som du tycker är viktigt i er relation och som inte funkar. Sätt dig med honom och prata ut. Skulle inte det hjälpa får du gärna återkomma så kan vi tänka till hur vi skall gå vidare.